Risk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin

En presentation över ämnet: "Risk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin"— Presentationens avskrift:

1 Risk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin

2 Disposition 1 Region Halland Organisation 2 RSA process
Samhällsviktig verksamhet Tre olika typer av analyser 3 Utvecklingsområden Förankring Riskhanteringsprocessen Samverkan inom Halland Samlad riskbild nationellt Process för systematiskt säkerhetsarbete

3 Halland Kungsbacka Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm
Alingsås Göteborg Borås Jönköping Kungsbacka Varberg Värnamo Falkenberg Hyltebruk Växjö Halmstad Ljungby Laholm Ängelholm Karlshamn Helsingborg Karlskrona Kristianstad Lund Malmö

4 Region Halland Regionkontoret Regionservice Psykiatrin
Akutsjukhus i Halmstad och Varberg samt närsjukhus i Kungsbacka 46 vårdenheter inom Vårdval Halland, 23 egna och 23 privata 5 ambulansstationer.

5 Region Halland Kulturförvaltningen Hallandstrafiken
Regional utveckling Skolförvaltningen Testning

6 Organisation och RSA Utgår från Nätverket för Säkerhetssamordnare och RKK-beredningsgrupp (RSA – Förmågeanalys). Riskhanteringsgrupper i respektive förvaltning. Säkerhetsutvecklaren leder arbetet med hjälp av respektive deltagare. RSA uppdelad i fem delar.

7 Identifiering av samhällsviktig verksamhet (RSA del 1)
Respektive riskhanteringsgrupp identifierar samhällsviktig verksamhet. Identifiering utifrån följande kriterier: Ett bortfall av eller en störning i verksamheten/funktionen kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten/funktionen är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället skall kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

8 Mall för identifiering av samhällsviktig verksamhet
/funktion 2 Kritiska system 3 Sårbarhet/ redundans 4 Påverkan vid frånfall 5 Kritiska resurser 6 Sårbarhet/ 7 Påverkan vid frånfall

9 Identifiering av samhällsviktig verksamhet
Gått igenom samtliga förvaltningar och identifierat samhälls-viktig verksamhet. Ex uppdelning av sjukhuset. Resultat efter del 1 Identifierat ”samhällsviktig verksamhet” Identifierat kritiska system → påverkan vid frånfall Identifierat kritiska resurser → påverkan vid frånfall Sårbarhet/redundans för samhällsviktiga verksamheter

10 Mall för grovanalys (RSA del 2)
1 Händelse 2 Effekt/konsekvens K 3 Sårbarhet/redundans S 4 Hanteringsförmåga HF 5 Förslag på åtgärder 6 Kommentar hej

11 Skalor för S, K, HF Sannolikhet 1-4 (Spannet dagligen/varje vecka till 1 gång på 10 år). Konsekvens 1-4 (verksamheten kan upprätthållas till att den inte kan upprätthållas). Hanteringsförmåga 1 God Resurser och behov motsvarar förväntningarna – uppgiften kan lösas. 2 I huvudsak god Brister/störningar nedsätter förmågan – uppgiften kan i huvudsak lösas. 3 Viss Brister/störningar nedsätter förmågan – uppgiften kan till viss del lösas. 4 Ingen (bristfällig) 4 Ingen/bristfällig ) Svåra brister – uppgiften kan inte lösas. Kan ej bedömas Hanteringsförmågan kan ej bedömas.

12 Riskmatris Konsekvens Sannolikhet K1 liten K2 medelstor K3 stor
Konsekvens Sannolikhet K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 - mycket stor 10   13 S3 - stor 11  18  S2 - medelstor 1,9,14,15 12,19  4 S1 - liten 3,7,8,16 5 2,4,6,17

13 Hanteringsförmåga Händelse Sannolikhet Konsekvens Hanteringsförmåga 2
I huvudsak god 1 4 Kan ej bedömas Viss 5. Avbrott i Avbrott vattenförsörjningen 3 Ingen (bristfällig) God

14 Resultat efter genomförd grovanalys
Kartlagt extraordinära händelser Bedömt sannolikhet, konsekvenserna, hanteringsförmåga Bedömt sårbarhet/redundans Föreslagit förbättringsåtgärder *Redan här har vi uppfyllt stora delar av lagstiftningen och har ett grundmaterial att arbeta vidare med.

15 Djupanalys IBERO (RSA del 3)
Vilka händelser som djupanalyseras bestäms utifrån genomförd grovanalys. Genomförda scenarion: Avbrott i vattenförsörjningen Externt avbrott i elförsörjningen Stora interna störningar i datakommunikationerna Genomförs för respektive förvaltning samt övergripande genom syntes (tar mycket tid i anspråk).

16 IBERO Bedömer hanteringsförmågan inom tio områden ex upptäcka samt skapa lägesbild Identifierar brister som behöver åtgärdas.

17 IBERO Bedömer hanteringsförmågan för respektive verksamhet
Identifierar brister/flaskhalsar som begränsar vår förmåga Syntes

18 Katastrofmedicinsk förmågeanalys(RSA del 4 )
Vidareutveckling av IBERO Bedömer hanteringsförmågan inom tio områden ex upptäcka samt skapa lägesbild. Identifierar brister som behöver åtgärdas.

19 Katastrofmedicinsk förmågeanalys
Vidareutveckling av IBERO Bedömer hanteringsförmågan för respektive verksamhet men mer detaljerat. Identifierar brister/flaskhalsar som begränsar vår förmåga. Genomförs för respektive förvaltning samt övergripande genom syntes.

20 Katastrofmedicinsk förmågeanalys
Scenario 1: Bussolycka kl 16:00 vardag, vinter, farbar väg, skadeutfall. Scenario 2: Bussolycka kl 02:00 helg, vinter, farbar väg, skadeutfall. Hanteringsförmågan: Ligger inom detta spann. Genomförande: Skickar ut frågorna och lägger själv in i programmet.

21 Informationssäkerhet
Risk- och sårbarhetsanalysen har kompletterats med ett kapitel som enbart rör Informationssäkerhet. Egen riskhanteringsgrupp (Nätverket informationssäkerhetssamordnarna). Grovanalys (14 händelser). Djupanalys enligt IBERO.

22 Åtgärdsförslag (RSA del 5 )
Under arbetets gång har ett stort antal åtgärdsförslag identifierats. Dessa har hanterats i följande mall: Riskområde Åtgärdsförslag Prioritet (L,M,H) Risk delas/löses med annan aktör Kostnad

23 Kontinuitetsplanering
För samtlig samhällsviktig verksamhet inom akutsjukhusen har kontinuitetsplaner skapats. Dessa bygger på följande: Bemanning saknas men alla system och lokaler finns. Bemanning finns men lokalerna är av någon anledning helt eller delvis oanvändbara. Checklistor för material och utrustning. Dessa kan utvecklas men är ett bra första steg. Dock finns det ingen kontinuitetsplan för sjukhusen som helhet. Fler verksamheter har tagit egna initiativ till att skapa kontinuitetsplaner.

24 Region Hallands modell
Välj hela eller delar av denna process. Passar både kommuner, länsstyrelser, regioner och landsting. IBERO finns även i version för kommun och länsstyrelse.

25 Utvecklingsområden Samhällsviktig verksamhet
Vägledning för samhällsviktig verksamhet Acceptabel avbrottstid Vad innebär det att vara en samhällsviktig verksamhet och vilka skyldigheter/krav medför det?

26 Utvecklingsområden Skalor (S,K och HF) Svårt med bedömningar.
Hade varit bra med gemensamma skalor.

27 Utvecklingsområden Privata alternativ Under en kris
Genomförande (samhällsviktiga, vem avgör?) Avtal Offentlig- privat samverkan Kartlägga och identifiera beroenden

28 Utvecklingsområden Åtgärdsförslag Lutar sig tillbaka efter färdigställd analys. I dagsläget äger varje förvaltning sina egna åtgärdsförslag vilket leder till problem när det gäller åtgärdsförslag som berör flera aktörer. Hur får vi fortsatt verkstad efter det att analysen är färdigställd? Framöver utses ansvarig/sammankallande. Kontinuerlig uppföljning på Nätverket för Säkerhetssamordnare.

29 Utvecklingsområden Effektivisering av RSA-processen
Grovanalys genomförs av en övergripande grupp. IBERO fortsatt förvaltningsvisa och övergripande. Nya verksamheter och omorganisationer Riskhanteringsgrupper splittras Nya bedömningar (omorganisation)

30 Utvecklingsområden Nya verksamheter och områden att analyser: Kulturförvaltningen Hallandstrafiken Regional utveckling Skolförvaltningen Miljö? Ekonomi? Region – kommun?

31 Utvecklingsområden Samverkan inom Halland Duktiga på att analysera oss själva. Men hur ser det ut utanför vårt ”område”? Hur är vi sammankopplade? Måste bli bättre på att koppla samman analyserna och hämta ”pusselbitar” från varandra. Exempelvis vattenförsörjning. Kringliggande regioner, landsting och kommuner.

32 Utvecklingsområden Stöd/riktlinjer från nationell nivå Gemensam metod?
Gemensamma skalor. Allt mer detaljerade föreskrifter. Syfte: Att uppnå en jämförbar riskbild på lokal, regional och nationell nivå. För detta krävs att vi använder samma verktyg.

33 Process för systematiskt säkerhetsarbete i landsting och regioner
Framtagen av flera regioner och landsting i samverkan med SKL. Målgrupp: landsting, regioner och kommuner Vägledning för systematiskt säkerhetsarbete i landsting, regioner och kommuner Processkarta med visualiserad arbetsprocess samt aktiviteter

34

35 Aktivitetsbeskrivning

36 Systematiskt säkerhetsarbete
Lägga in den egna organisationens metoder och arbetssätt. Ingen kostnad. Kan hämtas på

37 Utvecklingsområden Samlad riskbild
Process för systematiskt säkerhetsarbete. Bli bättre på att väva samman proaktiva och reaktiva analyser.