NEO-ARISTOTELISK METAFYSIK 11/9 2014. FÖRRA VECKAN (NEO)CARNAP VS. (NEO)QUINE - EN SNABBREPETITION… CARNAP Vi kan bara besvara (interna) frågor om våra.

En presentation över ämnet: "NEO-ARISTOTELISK METAFYSIK 11/9 2014. FÖRRA VECKAN (NEO)CARNAP VS. (NEO)QUINE - EN SNABBREPETITION… CARNAP Vi kan bara besvara (interna) frågor om våra."— Presentationens avskrift:

1 NEO-ARISTOTELISK METAFYSIK 11/9 2014

2 FÖRRA VECKAN (NEO)CARNAP VS. (NEO)QUINE - EN SNABBREPETITION… CARNAP Vi kan bara besvara (interna) frågor om våra teorier/vårt språk samt (externa) pragmatiska frågor om vilken teori som är mest användbar för oss/för ett visst syfte, INTE (externa) frågor om vilken teori/vilket språk som ”korrekt” avbildar en av oss oberoende verklighet. --- QUINE Jag håller i stort sett med, MEN, att besvara (interna) frågor om våra teorier/vårt språk är INTE trivialt! Neo-QUINE Jag håller inte med. Genom att besvara (interna) frågor om vad vi i vår bästa teori/vårt bästa språk förutsätter existerar, besvarar vi den metafysiska frågan om vad som finns. Orsak: det finns en teori/ett språk som ”korrekt” avbildar en av oss oberoende verklighet.

3 (NEO)CARNAP KRITISERAR (NEO)QUINE Neo-CARNAP OM det finns EN teori av detta slag, och OM vi kan veta vilken den är, så är det fortfarande så att mer än en teori om vad som finns kommer att bli resultatet av att vi applicerar den Quineanska metoden på den. Orsak: mer än en mening kan ges åt existenskvantifikatorn. Ingen av dessa meningar är mer ”korrekt” än någon annan (på sin höjd: att föredra av pragmatiska skäl). Neo-QUINE Jag håller inte med. Det finns ett sätt att förstå existenskvantifikatorn (det sätt vi finner i vad vi kan kalla ”ontologese”) som är objektivt ”bäst”; som ”carves the great beast of reality at its joints”.)

4 NEO-QUINE VS. NEO-CARNAP ETT FÖRSÖK TILL ILLUSTRATION… SPRÅK/TEORI ÖVERSÄTTNING

5 I NEO-QUINEANENS EGNA ORD… All that’s important is that one can introduce a fundamental quantifier, which can then be used to pose substantive ontological questions … ontological realists might conduct their ontological debates in the metaphysics room rather than the marketplace. They might introduce a new language – ”Ontologese” – whose quantifiers are stipulated to carve at the joints. Ontological questions in ontologese are substantive, even if those in ordinary language are not. Moreover, Ontologese is a better language, since its structure better matches reality’s structure. T. Sider, Writing the Book of the World, pp. 171-172

6 …OCH I NEO-CARNAPIANENS When two philosophers X and Y are engaged in an ontological dispute it will often … happen that we can conceive of two possible languages, the X-language and the Y-language, such that these languages are truth-conditionally equivalent and, in any context of utterance, [a] speaker of the X-language can both reasonably and truthfully assert the same (phonetically individuated) sentences … that the X-philosophers assert, whereas [a] speaker of the Y- language can both reasonably and truthfully assert the same sentences that the Y-philosophers assert … The meanings of such quantifier expressions as "there exists something"… vary from language to language. [That] truth-conditionally equivalent ontological languages are of equal metaphysical merit… is the doctrine of quantifier variance. The doctrine says that there is no uniquely best ontological language with which to describe the world. Eli Hirsch, Quantifier Variance and Realism: Essays in Metaontology, 2011: xii

7 Contemporary textbooks usually introduce metaphysics through the Quine-Carnap depate, with Quine awarded the victory. The main resistance comes from neo-Carnapians who challenge Quine’s laurels. But why start with the Quine-Carnap debate? Why think that the best understanding of metaphysics is to be found in a debate between a positivist teacher and his post-positivist student, both of whom share explicitly anti-metaphysical sympathies? J. Schaffer ETT NY-GAMMALT ALTERNATIV: NEO-ARISTOTELIANISM…

8 (NEO)ARISTOTELIANISMEN: NÅGRA GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER… Realism (det finns en av oss oberoende verklighet; metafysikens uppgift är att formulera teorier om hur denna av oss oberoende verklighet är till sin natur (innehållsligt och, i första hand, strukturellt). ”Vetenskaplighet” (metafysiska teorier ska vara ”vetenskapligt adekvata”, dvs., de får inte ända upp som rationalisterna med ”consistent but incredible fairytales”). Metafysikens mål är bredare än vad t ex Quineaner tänker sig (förutom frågor rörande existens är metafysikern (kanske i första hand) intresserad av vad som ”i grund och botten” existerar, och hur det som i grund och botten existerar förhåller sig till allt annat som (tycks) existera). Metafysikens mål är i en viss mening att producera förklaringar (exakt vad det innebär kan dock diskuteras, en diskussion som har kommit att inkludera tal om grundande och/eller sanningsgörande).

9 METAFYSIK SOM LÄRAN OM VAD SOM GRUNDAR VAD… Fråga inte: Finns X? Fråga: Givet att (eller: OM) X finns… Är X fundamental? Om ja, vad annat (som existerar) ”grundas” i X, och hur grundas det? Om nej, vad ”grundar” sig X i, och hur? (Okvalificerade) existensfrågor = triviala frågor (“disinterested permissivism”) Konsekvenser för “ekonomin” (brott mot Ockhams rakkniv?): överfullt universum = ett problem? Alternativ ekonomi-princip: “Bang for the buck!”

10 MER OM (SCHAFFERS TYP AV) NEO-ARISTOTELIANISM… (Neo)Aristotelikerns mål: Att säga vad som finns (trivialt). Att säga vad som är fundamentalt (ej trivialt). Att berätta hur det som är fundamentalt grundar det som inte är det (ej trivialt). (Neo)Aristotelikerns metod: ”to deploy diagnostics for what is fundamental, together with diagnostics for grounding.” … ontologiska gratisluncher bang for the buck! Antaget: Verkligheten är hierarkiskt strukturerad. Antaget av Schaffer: Mer än en diagnostik kan ges för vad som är fundamentalt, liksom för hur det som är fundamentalt grundar det som inte är det (även om bara en är korrekt (?)). Problem: Det epistemologiska problemet kvarstår (?)

11 SCHAFFER OM TRE SORTERS STRUKTURELLA ANTAGANDEN… PLATT STRUKTURSORTERAD STRUKTURORDNAD STRUKTUR En fråga: Finns x i D? Två möjliga svar: Ja Nej En fråga: Finns x i D? N+1 möjliga svar: Ja kategori i … Ja kategori n Nej Tre frågor: Finns x i D? Om ja, är x fundamental? Om ja, är x en grundanderelation? Om nej, hur grundas x i det som är fundamental?

12 CARNAP/QUINE VS. (NEO)ARISTOTELIANISM ”What emerges is that the neo-Aristotelian and Quinean views will differ on at least two points. First, while the Quinean will show great concern with questions such as whether numbers exist, the neo-Aristotelian will answer such questions with a dismissive yes of course. Second, while the neo-Aristotelian will show great concern with questions such as whether numbers are fundamental or derivative, the Quinean will have no concern with this further question.” J. Schaffer

13 GRUNDANDETS NATUR… Grundande = primitiv relation (”the primitive structuring conception of metaphysics”) x/y = x grundar y Relaterade begrepp: X är fundamental = inget grundar x X är icke-fundamental = något grundar x X existerar = x är antingen fundamental eller icke-fundamental Asymmetrisk, transitiv, irreflexiv? Nödvändiggörande? Förklarande?

14 EXEMPEL PÅ GRUNDANDE (FRÅN SCHAFFER, 375) (i) the entity and its singleton (ii) the Swiss cheese and its holes (iii) natural features and moral features (iv) sparse and abundant properties (v) truthmakers and truths [I]f there is a man, the statement whereby we say that there is a man is true, and reciprocally – since if the statement whereby we say that there is a man is true, there is a man. And whereas the true statement is in no way the cause of the actual thing’s existence, the actual thing does seem in some way the cause of the statement’s being true: it is because the actual thing exists or does not exist that the statement is called true or false. Aristotle, Categories, 14a14-22

15 NÄSTA GÅNG… Torsdag 18/9, 10-12, (C402) Talar vi mer om sanningsgörarteorin och dess applikation på specifika metafysiska frågeställningar… Till nästa tillfälle ska ni ha läst: Beebee & Dodd, introduktionen (textutdragskompendiet) Tallant, kapitel 1-3 + 10 Detta moment avslutas sedan samma eftermiddag (i C452) …med ett seminarium på Schaffers & Quines texter (som ni med andra ord också bör ha läst (om) till denna gång!)