FÖRSTA HJÄLPEN för POOLLIVRÄDDARE

En presentation över ämnet: "FÖRSTA HJÄLPEN för POOLLIVRÄDDARE"— Presentationens avskrift:

1 FÖRSTA HJÄLPEN för POOLLIVRÄDDARE
Välkommen till denna utbildning. Som instruktör här gäller det att du är väl insatt i hur SLS är organiserat och dess historik. Läs igenom lärarhandledningen och arbeta som du lärt dig på instruktörsutbildningen. Navigeringsinstruktion När du är i bildspelsläge: Blå pil till höger styr dig vidare till nästa bild på nivå 2. När du har en bild uppe och vill använda animeringsfunktionen på en sida så tryck på mellanslagstangenten. Använder du piltangenterna så bläddrar du fram steg för steg. För att påbörja momenten sjukdomsfall, olycksfall och etik så klicka på dessa ord som är röda. Lycka till! Per Tjernström Ledamot i SLS utbildningsråd Arbetsområde: livräddning

2 Definition av första hjälpen
Definition enligt Svenska första hjälpen rådet Svenska Första hjälpen-rådet definierar första hjälpen som den omedelbara hjälp som ges till en sjuk eller skadad person tills professionell hjälp anländer, vanligen i form av ambulanssjukvård. Detta innefattar åtgärder som omedelbart måste vidtas för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner eller hindra vidare skadeutveckling. Det inkluderar även de åtgärder som behöver vidtas för att larma 112 för att så snabbt som möjligt få den skadade eller sjuke under medicinsk vård. Första hjälpen gäller inte bara fysiska skador och sjukdomar utan innefattar även psykosocialt stöd för personer som drabbats av eller bevittnat en traumatisk händelse. Första hjälpen innefattar dessutom de åtgärder som gör att lättare skador kan omhändertas direkt på olycksplatsen.

3 Nivå 3, lärarhandledning
Förord Ha kunskap om yttre temperaturens effekt på människa i behov av hjälp. Vi förutsätter att du efter avklarad instruktörsutbildning känner dig mogen att genomföra dina utbildningar. Ha kunskap om vattnets inverkan på människa i behov av hjälp. Kunna skapa en fri luftväg i vattennära miljö Kunna agera direkt vid drunkning med att säkerställa fri luftväg Med vattennära miljö räknas i och bredvid vatten både där du bottnar och inte bottnar. Kunna agera direkt vid drunkning med inblåsningar. Kunna placera en medvetslös person i stabilt sidoläge Syfte Kunna säkra en skadad person i vatten med hjälpmedel. Utbildningen syftar till att ge deltagarna kunskap så att de kan och vågar agera för att rädda och skydda liv utifrån den arbetssituation de möter på badanläggningen. Kunna larma 112 Kunna agera enligt gällande riktlinjer vid luftvägsstopp Utbildningsform Kunna lägga förband vid yttre blödning Utbildningen ska genomföras med ca 70% praktiska övningar och ca 30% teori. Utbildningen anpassas efter deltagarnas förutsättningar och behov. Du som instruktör agerar enligt VIÖ-metoden, Visa, Instruera, Öva. Kunna förebygga och ge första hjälpen vid cirkulationssvikt Ge första hjälpen vid bröstsmärtor Kunna ge första hjälpen vid hjärt- och kärlsjukdomar Deltagarnas förkunskaper Kunna påbörja återupplivning i vattennära miljö med HLR. Enligt SLS gällande förkunskapskrav för Poollivräddarutbildningen. Se nästa sidan. Kunna agera vid misstänkt stroke Kunna ge första hjälpen vid bränn- samt frätskador inkl. ögonstänk Utbildningens längd Kunna ge första hjälpen vid akuta diabeteskomplikationer Utbildningen i Första hjälpen fördelas på 16 timmar under Poollivräddarutbildningens 40 timmar. Kunna ge första hjälpen vid anafylaktisk chock Kunna ge psykosocialt stöd i en akut situation.. Antal deltagare Rekommenderar max 20deltagare. Målet med utbildningen är att deltagarna ska: Känna till vikten av att tänka på egen och andras säkerhet i olyckssituationer i vattennära miljöer Kunna säkerställa olycksplatsen i vattennära miljö. Kunna kontrollera medvetande och andning i vattennära miljö Här kan du läsa dig till vad dina elever ska kunna efter genomgången utbildning.

4 Nivå 3, lärarhandledning
Simma 500 meter bröstsim. Simma 200 meter ryggsim. Flyta 100 meter eller 4 minuter. Vattentramp 100 meter eller 4 minuter. Djupdykning, djup 2 meter, två gånger från vattenytan och två gånger från kanten. Utbildningsstruktur Nivå 1. Grundläggande Första hjälpen utbildning är minst 4,5 timmars utbildning med Första hjälpen enligt Svenska Första hjälpen rådets gällande riktlinjer, samt HLR i enlighet med Svenska HLR rådets gällande riktlinjer Kunna ta sig upp från bassängen på en kant som är minst trettio centimeter över vattenytan tre gånger i följd. Kunna hoppa fothopp från minst en meters höjd. Nivå 2. Första hjälpen för Poollivräddarutbildningen innebär sexton timmars första hjälpen utbildningen i Svenska livräddningssällskapets Poollivräddarutbildning med fördjupade kunskaper kring drunkning, hjälpmedel och Första hjälpen enligt gällande riktlinjer. Kunna dyka från startpall. Förutsättningar för att delta på nivå 3 Nivå 3. är 16h+16h instruktörsutbildning för de två ovan nämnda utbildningarna inkl. praktiktid. För att bli instruktör i dessa utbildningar skall du vara: enskild medlem i SLS. fyllt 18 år. Förutsättningar för att delta på nivå 1 godkänts som instruktör i HLR för barn, HLR för vuxna med AED och D-HLR enligt gällande riktlinjer. Anmält sitt intresse för att delta på utbildningen visa SLS vara aktiv i regionsförbund eller lokalklubb. Kunna genomföra hjärt-lungräddning enligt gällande riktlinjer rekommenderats av regionsförbund, lokalklubb eller SLS utbildningsråd. Betalat aktuell utbildningskostnad Förutsättningar för att delta på nivå 2 genomgått och godkänts på SLS gällande simlärarutbildning eller poollivräddarutbildning. Vara 17 år fyllda vid kursens start. Vara medlem i SLS. Utan simglasögon kunna plocka föremål med handen från botten på max 2m djup. Under de senaste sex månaderna genomfört prov för delfinen guld: Här kan du läsa dig till vad som gäller för att få gå utbildningarna

5 Nivå 3, lärarhandledning
Kursplan Första hjälpen för Poollivräddarutbildningen Totalt ca 16 timmar (Tyngdpunkten ska ligga på de mål som har "kunna" som krav.) Avsnitt Rikt tid Mål/syfte Metod/tips Inledning 30min I inledningen läggs grunden för hela kursen därför är det viktigt att kursens mål kommuniceras så att deltagarna vet vad innehållet för kursen är. Vilka förväntningar deltagarna har inför utbildningen, eftersom det är viktigt att få med deltagarna från början så de inte sitter och "väntar" på något som inte kommer. En inventering av deltagarnas erfarenheter gör att instruktören skapar sig en bild av vad gruppen varit med om. Ger en möjlighet att använda erfarenheter och exempel under dagen för att få en så bra målgruppsanpassning som möjligt. Hålltider för kursen. Beskrivning av utbildningens metodik 30/70 för att deltagarna ska förstå vikten av övning för att höja sin handlingsberedskap. Gruppsammanhållande övningar. (Information om Arbetarskyddsstyrelsens författnings- samling AFS 1999:7.) Var dig själv. Var tydlig och bekräfta de som du utbildar. Uppmuntra och uttryck dig med positiva ord. Kursplan för poollivräddarutbildningen

6 Nivå 3, lärarhandledning
Egen och andras säkerhet i olycks-situationer 30 min Att ge deltagarna kännedom om vikten av att tänka på egen och andras säkerhet i en olyckssituation, så att de undviker att de själva eller andra blir skadade. Vilka risker finns det i deltagarnas miljöer? Kontroll medvetande och andning Skapa öppen luftväg Stabilt sidoläge Larma 90 min Dessa kontroller är grunden för all Första hjälpen. Därför ska deltagarna kunna utföra de olika kontrollerna och handgreppen. På land och i vatten på djupt och grunt vatten. De ska kunna utföra ett larm som är relevant, samt ha kännedom om att man kan få vägledning av 112 respektive1177. Visa Instruera Öva Luftvägsstopp på land och i vatten 60 min Deltagarna ska kunna ge första hjälpen vid ett luftvägsstopp på en person som är vid medvetande samt medvetslös. För att kunna ge en korrekt första hjälp är det viktigt att deltagarna förstår syftet med de olika handgreppen. Öva  Blödning Cirkulationssvikt Anafylaxi Deltagarna ska kunna ta hand om en kraftig blödning och förstå principen med ett tryckförband, så att de sedan kan tillämpa det oavsett var på kroppen skadan sker. Cirkulationssvikt är ett livshotande tillstånd som ibland kan vara svårt att uppfatta. Deltagarna ska kunna förebygga och förstå orsaker, tecken på cirkulationssvikt så att de vid alla typer av skador/sjukdomar även förebygger cirkulationssvikt. Cirkulationssvikt kan även orsakas av en anafylaktisk chock. Deltagarna ska kunna ge första hjälpen vid anafylaktisk chock. Bränn- & frätskador Deltagarna ska känna till olika typer av brännskador och frätskador inkl. ögonstänk. De ska kunna ge första hjälpen vid olika typer av bränn- och frätskador inkl. ögonstänk.  V I Ö Kursplan för poollivräddarutbildningen

7 Nivå 3, lärarhandledning
Hjärt- och kärlsjukdom (Bröstsmärtor och stroke) 60 min För att öka chansen att överleva är det viktigt att deltagaren kan ge första hjälpen utifrån de kännetecken som den sjuke uppvisar samt förstå vikten av tidigt larm vid misstänkt hjärt- och kärlsjukdom så att den medicinska behandlingen kan sättas igång så snabbt som möjligt. Deltagarna ska kunna ge första hjälpen vid hjärt- och kärlsjukdom. En diabetiker kan drabbas av akuta komplikationer. Deltagarna ska kunna ge första hjälpen vid akuta diabeteskomplikationer  Visa Instruera Öva Psykiska reaktioner I samband med olyckor/sjukdomar reagerar människor psykiskt i varierande grad. Det kan vara den skadade, en närstående, en arbetskamrat eller den som orsakade olyckan. För att kunna vara ett stöd i en sådan situation ska deltagarna få en förståelse för och känna till de psykiska reaktioner som kan uppkomma. Deltagaren ska också veta hur man som hjälpare bör agera i det akuta läget. Hur känns det efteråt? Efter ett första hjälpen-omhändertagande uppstår många känslor och reaktioner. Lyft den frågan. På arbetsplatser och inom föreningar ska det idag finnas en plan för krisstöd som ska användas vid en händelse där människor blir psykiskt påverkade. Här bör diskussionen handla om hur stödet som finns eller bör finnas ser ut, så att deltagarna efter utbildningen har möjlighet att lyfta frågan till ansvarig. Hur ser det ut hos dem? Vilka kontakter kan Första hjälparen ta? Använd Arbetar- skyddsstyrelsens författningssamling AFS 1999:7. HLR utbildningar 240 min Poollivräddaren skall genomgå gällande HLR utbildning samt barn HLR i vattennära miljö i enlighet med HLR-rådets gällande riktlinjer. Organisera och handla på en olycksplats Två olycksplatser ser aldrig likadana ut. För att förbereda deltagarna inför en olyckssituation är det viktigt att de ska kunna grunderna i hur man organiserar på en olycksplats. De situationer man använder som exempel bör vara relevanta för den målgrupp man har. Tillämpad övning 120 min De tillämpade övningarna ska öka deltagarnas självförtroende, så att de vågar använda sina kunskaper i en verklig situation. Förutsättningen för en bra övning är att den bygger på en målgruppsanpassning och ger en bild av hur en verklig situation kan se ut. Deltagarna ska ge och få feedback på den tillämpade övningen för att bekräfta sina kunskaper. Utbildaren får i detta också feedback på om deltagarna nått en högre kunskap/beredskap under dagens utbildning utifrån den målgruppsanpassning och planering som gjorts. Denna tid kan fördelas på flera mindre övningar under dagen eller en större i slutet av utbildningen. Kursplan för poollivräddarutbildningen

8 Nivå 3, lärarhandledning
Materialförteckning till utbildningarna: För att kunna genomföra de tre utbildningarna behöver man ha med sig rätt material. Vid utbildningarna på nivå 2 & 3 så skall deltagarna fått visst utbildningsmaterial i förväg enligt gällande riktlinjer för de olika HLR utbildningarna. Ett HLR utbildningspaket / deltagare inkl. AED eller motsv. Ett utbildningspaket för Barn HLR. Tre kompletta ryggbårar (spineboard, flytande) En uppsättning av skadesmink samt första förband för scenarioövningar. Nivå 1 (Övnings hjärtstartare) Dator (om det ej finns i lokalen). Nivå 3 Projektor (om det ej finns i lokalen). Högtalare (om det ej finns i lokalen). Ett USB med utbildningen på. Ett nytt första förband / deltagare. En ren elastisk binda / deltagare. Gärna Dauerbinda. Ett USB med utbildningen på / deltagare. Två plåster / deltagare. Tre – fyra rena, stora & hållbara filtar. Ett HLR utbildningspaket / deltagare. En förp.. plåster. Minst två plåster/deltagare. Tre rena, stora & hållbara filtar. Nivå 2 Ett HLR utbildningspaket / deltagare inkl. AED eller motsv Ett utbildningspaket för D-HLR utbildningen. Tre kompletta spineboards, flytande. Ett skadesminks sätt. Två nya första förband / deltagare. Tips inför scenarioövningar. Två rena elastiska bindor / deltagare. Här har du en förteckning på det grundmaterial som du kommer att behöva som instruktör i dessa utbildningarna.

9 Nivå 3, lärarhandledning
SLS Värdegrund Vi bemöter varje människa med respekt för den unika person hon/han är. Vårt samspel med andra människor präglas av värme och lyhördhet. Engagemang Vår värdegrund är vår gemensamma plattform och består av värdeord som beskriver hur vi ska agera och uppfattas. Värdeorden driver oss framåt mot visionen och våra mål, gör oss synliga och hjälper oss att fatta beslut i vardagen. Vi drivs av och existerar tack vare vårt engagemang. Vi finns till för att tillvarata och utveckla det ideella engagemanget. SLS Ändamål Humanitet Vårt sätt att tänka och handla präglas av förstående för och medkänsla med andra människor. SLS är en partipolitiskt obunden ideell organisation som bildats 1973 genom sammanslagning av Svenska Livräddningssällskapet (1898) och Simfrämjandet (1935). Vi står för människovänlighet och välvilja. Svenska Livräddningssällskapet (SLS) har genom sin riksomfattande organisation till ändamål: Gemenskap Vi strävar emot att alla ska ingå i en positiv och levande gemenskap som ger trygghet och glädje i vardagen. att främja allmän SIMKUNNIGHET Vi står för att det finns en öppenhet och tydlighet i vårt sätt att bemöta och kommunicera. att verka för utbredd kunnighet i LIVRÄDDNING att propagera för SÄKERHET vid friluftslivsaktiviteter och annan verksamhet i anslutning till vatten och isar. Respekt För att vara instruktör inom SLS är det viktigt att man förstår och agerar efter SLS värdegrund och att man förstår SLS ändamål!

10 Första Hjälpen för poollivräddare
SLS Värdegrund Vi bemöter varje människa med respekt för den unika person hon/han är. Vårt samspel med andra människor präglas av värme och lyhördhet. Engagemang Vår värdegrund är vår gemensamma plattform och består av värdeord som beskriver hur vi ska agera och uppfattas. Värdeorden driver oss framåt mot visionen och våra mål, gör oss synliga och hjälper oss att fatta beslut i vardagen. Vi drivs av och existerar tack vare vårt engagemang. Vi finns till för att tillvarata och utveckla det ideella engagemanget. SLS Ändamål Humanitet Vårt sätt att tänka och handla präglas av förstående för och medkänsla med andra människor. SLS är en partipolitiskt obunden ideell organisation som bildats 1973 genom sammanslagning av Svenska Livräddningssällskapet (1898) och Simfrämjandet (1935). Vi står för människovänlighet och välvilja. Svenska Livräddningssällskapet (SLS) har genom sin riksomfattande organisation till ändamål: Gemenskap Vi strävar emot att alla ska ingå i en positiv och levande gemenskap som ger trygghet och glädje i vardagen. att främja allmän SIMKUNNIGHET Vi står för att det finns en öppenhet och tydlighet i vårt sätt att bemöta och kommunicera. att verka för utbredd kunnighet i LIVRÄDDNING att propagera för SÄKERHET vid friluftslivsaktiviteter och annan verksamhet i anslutning till vatten och isar. Respekt För att vara instruktör inom SLS är det viktigt att man förstår och agerar efter SLS värdegrund och att man förstår SLS ändamål!

11 Första Hjälpen för poollivräddare
SLS Värdegrund Vi bemöter varje människa med respekt för den unika person hon/han är. Vårt samspel med andra människor präglas av värme och lyhördhet. Engagemang Vår värdegrund är vår gemensamma plattform och består av värdeord som beskriver hur vi ska agera och uppfattas. Värdeorden driver oss framåt mot visionen och våra mål, gör oss synliga och hjälper oss att fatta beslut i vardagen. Vi drivs av och existerar tack vare vårt engagemang. Vi finns till för att tillvarata och utveckla det ideella engagemanget. SLS Ändamål Humanitet Vårt sätt att tänka och handla präglas av förstående för och medkänsla med andra människor. SLS är en partipolitiskt obunden ideell organisation som bildats 1973 genom sammanslagning av Svenska Livräddningssällskapet (1898) och Simfrämjandet (1935). Vi står för människovänlighet och välvilja. Svenska Livräddningssällskapet (SLS) har genom sin riksomfattande organisation till ändamål: Gemenskap Vi strävar emot att alla ska ingå i en positiv och levande gemenskap som ger trygghet och glädje i vardagen. att främja allmän SIMKUNNIGHET Vi står för att det finns en öppenhet och tydlighet i vårt sätt att bemöta och kommunicera. att verka för utbredd kunnighet i LIVRÄDDNING att propagera för SÄKERHET vid friluftslivsaktiviteter och annan verksamhet i anslutning till vatten och isar. Respekt För att vara instruktör inom SLS är det viktigt att man förstår och agerar efter SLS värdegrund och att man förstår SLS ändamål!

12 Första Hjälpen för pool-livräddare
Nivå 2 Första Hjälpen för pool-livräddare SJUKDOMSFALL OLYCKSFALL Etik m.m. Hjärt- Lungräddning Drunkning med hjärtstopp L-Livsfarligt läge, larma A-Fri luftväg samt manuell stabilisering B- Andning C-Cirkulation och blödning D-Medvetande nivå, känselbortfall E-Exponera och skydda mot omgivningen Kom i håg Genom att föra pekaren över de orangefärgade bokstäverna i bildspelsläget och klicka så kommer du automatiskt att hamna på de aktuella sidorna. Om du klickar på de gula länkarna i bildspelet så kommer du till filmsekvenserna, förutsatt att du aktiverar VLC portable programmet först. Då ni tittar på sekvensen från Bondai Beach (Drunkning med hjärtstopp) så är syftet att medvetandegöra för deltagarna att en person med hjärtstopp i vattennära miljö som hämtats upp snabbt ofta inte är stilla utan rör på sig. Fokusera på den drabbade personens andning eller snarare icke andning. ”Agonal andning” Belys även att deltagarna skall se hur munnen och tungan rör sig samt hur personen krampar efter defibrillering. L-Livsfarligt läge, larma, (Scene Safety). Försäkra dig om att platsen är säker att vistas på. Flytta personen om livsfarligt läge föreligger A-Fri luftväg samt manuell stabilisering, (Airway & cervical spine control). Öppna luftvägen och placera eventuellt den skadade i stabilt sidoläge. Vid misstanke om Nack- och ryggskada –stabilisera nacken med dina händer. B-Andning, (Breathing). Underlätta andning, lossa åtsittande kläder. Låt personen sitta upp i bekväm ställning (om ej medvetslös samt misstanke om nack- och ryggskada). C-Cirkulation och blödning, (Circulation and bleeding). Stoppa blödning –placera i högläge och lägg tryckförband. Lägg förband på öppna sår. Cirkulationssvikt förhindras genom avkylning, lägg benen i högläge, ge ej dryck. D-Medvetande nivå, känselbortfall, (Disability). Kontrollera personens vakenhet, är personen vid medvetande? Försök att försiktigt ta reda på om känsel finns i armar och ben. E-Exponera och skydda mot omgivningen, (Expose and protect from the enviroment). Motverka kyla med hjälp av filtar och klädesplagg. Genomför en hel kroppsundersökning för att eventuellt hitta skador. Börja undersökningen från huvudet och gå ner mot fötterna. Skydda personen mot miljöpåverkan så som rök och giftutsläpp.

13 L-Livsfarligt läge, Larma
Nivå 2 Bedömning av läget Ring eller be någon annan ringa nödnummer 112, Svara på operatörens frågor, följ operatörens instruktioner, bryt inte telefon-förbindelsen, ring upp igen om det behövs. Överblicka platsen, förhindra nya olyckor, leta reda på de som varit inblandade. Din åtgärd Säkerställ platsen för dig själv så att du kan agera utan att utsätta dig själv för risker. Säkerställ även miljön för den du hjälper. Tänk på hur du agerar vid bemötandet. Tänk på hur du skulle vilja bli bemött om du var i behov av hjälp. Presentera dig gärna och tala om att du är där för att hjälpa till. Prioritera efter antingen LABC eller LABCDE. Öppna upp åtsittande klädesplagg som kan förhindra andningen. Sätt dig nära den som du skall hjälpa och berätta vad du gör. Håll om personen som du skall hjälpa om den behöver värme och trygghet. Ha ett allmänt förhållningssätt till den du hjälper, bli inte för personlig. Om förflyttning behövs. Gör då detta på säkraste sätt utan att tillföra dig själv eller den du hjälper för skador. Ropa på hjälp / Larma 112 Påkalla omgivningens uppmärksamhet genom att ropa högt och bestämt på HJÄLP! Fråga om den som du hjälper har medicin om situationen så kräver. Placera den du hjälper på ett för den bekvämt sätt men samtidigt säkert. ÖVNINGAR Förflyttning av skadad person med hjälp av: Släplyft. Klädlyft. Filtlyft. Spineboard Tillbaka

14 A-Öppen luftväg och manuell fixering av halsryggen
Nivå 2 A-Öppen luftväg och manuell fixering av halsryggen Bedömning av läget Skapa rätt förutsättningar för att andning skall kunna återupptas genom att skapa fria luftvägar. Förflytta personen om omständigheterna så kräver. Luftvägskontroll Skapa fria luftvägar genom att lyfta käken och fixera detta grepp Din åtgärd Fixering av fri luftväg från sidan: En hand på pannan. Två fingrar under hakan. Tummen på hakspetsen. Lyft käken upp mot taket / himlen. Fixera med dina händer och håll detta greppet. Fixering av fri luftväg från huvudändan med och utan andningsmask: Sätt ihop händerna så att tummarna bildar ett V Sätt dina tummar mot kindbenen Med långfingrar lyfter du käken rakt upp och böjer bak huvudet. ÖVNINGAR Skapa fri luftväg på land och i grunt och djupt vatten. Manuell fixering på land och i grunt och djupt vatten. Tillbaka För att gå tillbaka till ”Utbildningssidan” (LABCDE) så klicka på Nivå 2 i högra hörnet. Viktigt att låta övningarna få ta sin tid! Agera enligt VIÖ, Visa Instruera Öva. Avsluta gärna med scenarioövningar för att sätta in övningarna i ett sammanhang.

15 B-Andning ÖVNINGAR Nivå 2 Bedömning av läget Andningskontroll
Skapa rätt förutsättningar för att andning skall kunna kontrolleras genom att fixera den fria luftvägen på ett avlastande sätt för dig som första hjälpare. Personen bör ligga på ett hårt plant underlag om inte fixeringen sker redan i vattnet. Andningskontroll Undersök om andning förekommer genom att ”se, lyssna, känn”. Normal andning beräknas vara andetag/minut. Om du inte känner någon luftström men kroppen ser ut att kippa efter luft så räknas det som onormal andning. Onormal andning kan även uppfattas som snarkande, suckande eller långsam. Din åtgärd Om personen har andning, men inte är kontaktbar – Placera i stabilt sidoläge. Om effektiv hosta – Uppmuntra till fortsatt hosta, håll personen under uppsikt. Om ineffektiv hosta – 1-5 ryggdunk, 1-5 buktryck så länge personen är vid medvetande. Om personen inte har andning eller andningen inte uppfattas som normal – Larma 112 och påbörja HLR. ÖVNINGAR Fixera fri luftväg på land och i vatten. Se, lyssna, känn. Stabilt sidoläge Hjärtläge Ryggdunk Bukstöt Inblåsningar Bröstkompressioner Sammansatt HLR Tillbaka För att gå tillbaka till ”Utbildningssidan” (LABCDE) så klicka på Nivå 2 i högra hörnet. Viktigt att låta övningarna få ta sin tid! Agera enligt VIÖ, Visa Instruera Öva. Avsluta gärna med scenarioövningar för att sätta in övningarna i ett sammanhang.

16 C-cirkulation och blödning
Nivå 2 Bedömning av läget Bedöm situationen genom att se, höra och tala med den som du ska hjälpa, förhindra blodförlust och cirkulationssvikt. Motverka vidare blödning och cirkulationssvikt Stoppa synlig blödning genom att hålla ihop snitt ytorna och skapa ett tryck på såret. Placera den du ska hjälpa i högläge. Din åtgärd Arteriell blödning - Stoppa blödningen genom att hålla ihop snittytorna och skapa tryck över såret. Applicera ett tryckförband. Tänk på din egna säkerhet och använd skyddshandskar. Venös blödning – tvätta såret med svalt vatten och tvål. Låt blöda på nytt. Lägg täckförband. Tänk på din egna säkerhet och använd skyddshandskar. Högläge på person – Placera personen liggandes med benen höjda i minst 30 lutning. Försörj att personen hålls varm genom att ha en filt eller liknande under och över personens kropp. Se till att personen kan andas lätt. ÖVNINGAR Förbandsläggning: Täckförband. Plåster, elastisk Stödförband. Elastisk binda Tryckförband. Mitella, halsduk Ringförband. Mitella Högläge av person Tillbaka För att gå tillbaka till ”Utbildningssidan” (LABCDE) så klicka på Nivå 2 i högra hörnet. Viktigt att låta övningarna få ta sin tid! Agera enligt VIÖ, Visa Instruera Öva. Avsluta gärna med scenarioövningar för att sätta in övningarna i ett sammanhang.

17 D-Oförmåga, medvetandegrad, rörelseförmåga och känsel
Nivå 2 Bedömning av läget Bedöm situationen, kontrollera om personen du ska hjälpa är tydligt kontaktbar, medveten om vad som hänt. Kontrollera om personen har känsel & rörlighet nedanför skadan. Undersökning av den du skall hjälpa Undersök medvetandegrad genom att röra och tilltala den du ska hjälpa. Gör en medvetande kontroll. Om personen visar på att någon symtom inte finns, så kan det ändå innebära att symtomen kan komma senare Din åtgärd Genomför en topp till tå undersökning. Genomför en kontroll enligt AVPU-skalan. Kontrollera om känsel och rörlighet förekommer nedanför skadan. Undvik att be personen röra på nacke och rygg om misstanke finns för dessa skador. ÖVNINGAR Topp till tå undersökning på land och i vatten, på spineboard, i handduk och i filt. AVPU-skalan: A= Alert (fullt vaken) V= Verbal (Regerar på tilltal) P= Pain (reagerar på smärta) U= Unresponse (ingen reaktion) Tillbaka För att gå tillbaka till ”Utbildningssidan” (LABCDE) så klicka på Nivå 2 i högra hörnet. Viktigt att låta övningarna få ta sin tid! Agera enligt VIÖ, Visa Instruera Öva. Avsluta gärna med scenarioövningar för att sätta in övningarna i ett sammanhang.

18 E-Exponera och skydda mot omgivningen
Nivå 2 Bedömning av läget Bedöm situationen genom att skapa bra förutsättningar för att personen inte skall kylas ned både allmänt och lokalt. Motverka vidare nedkylning Torka personen med handduk eller filt. Täck personen med torr handduk, filt eller ytterplagg som har en isolerande och värmande funktion. Din åtgärd Placera personen liggandes på rygg på plant underlag. Lägg filten diagonalt längs med personen så att filtens ena hörn hamnar strax nedanför fötterna och det andra hörnet strax ovanför huvudet. Rulla det hörnet som är närmast personen mot dig till mitten av filten. Placera personen i stabilt sidoläge bort ifrån filten. Skjut under den rullade delen av filten så nära personen som möjligt. Lägg tillbaka personen på rygg på filten. Rulla ut filten på andra sidan personen. Låt filten täcka över personen med den nedre filtfliken först och sedan den övre. ÖVNINGAR Placera personen i filt. Placera personen i dubbla filtar för filtlyft. Placera personen i filt på spineboard. Tillbaka För att gå tillbaka till ”Utbildningssidan” (LABCDE) så klicka på Nivå 2 i högra hörnet. Viktigt att låta övningarna få ta sin tid! Agera enligt VIÖ, Visa Instruera Öva. Avsluta gärna med scenarioövningar för att sätta in övningarna i ett sammanhang.

19 Astma Nivå 2 Introduktion Symtom Åtgärder Riktlinjer
Astma är en inflammatorisk luftvägssjukdom där luftvägar och lungor reagerar mot vissa ämnen. Många astmatiker har idag väl fungerande medicinering vilket har minskat förekomsten av akuta astmaanfall. För akuta situationer har oftast den drabbade ordinerats och kan själva ta luftrörsvidgande medicin. Symtom Oro, ångest och mycket hög andnings frekvens. Pipande eller väsande andning och utandning All muskelatur i hals- och nackregionen arbetar hårt och bröstkorgen häver sig kraftigt. Den drabbade har svårt att tala och kan ha blålila läppar och nagelband Åtgärder Avlägsna om möjligt personen ifrån det som orsakat anfallet, placera gärna personen sittande och knäpp upp åtsittande kläder. Om personen har medicin och inte har överdoserat så hjälper du personen att ta sin medicin. Riktlinjer Första hjälpare förväntas inte kunna diagnosticera astma, men när en person upplever svårigheter att andas måste de bistå personen med att ta sin medicin under följande förutsättningar (***): Den drabbade uppger att han eller hon har ett astmaanfall och har av läkare föreskrivet läkemedel för detta. Den drabbade identifierar medicinen men kan inte ta den själv utan hjälp. Personer med andningssvårigheter kan placeras i en för denne bekväm position. Man kan också lossa på åtsittande kläder (*).

20 Anafylaktiska Reaktioner (allergisk chock)
Nivå 2 Introduktion Allergi innebär överkänslighet mot ämnen i omgivningen. Allergier är relativt vanliga, men en livshotande situation kan uppstå hos en liten andel personer med allergi när de utvecklar en anafylaktisk reaktion. En anafylaktisk reaktion kan karakteriseras av svullnad, andningssvårigheter eller cirkulationssvikt och kan vara dödlig. Symtom Oro, ångest och mycket hög andnings frekvens. Pipande eller väsande andning och utandning All muskelatur i hals- och nackregionen arbetar hårt och bröstkorgen häver sig kraftigt. Den drabbade har svårt att tala och kan ha blålila läppar och nagelband Svullnader och rodnad på huden kan förekomma Åtgärder Avlägsna om möjligt personen ifrån det som orsakat anfallet. Angående andnöd i form av astma och cirkulationssvikt, se respektive avsnitt. Riktlinjer Förstahjälpare kan inte förväntas att känna igen tecken och symtom på anafylaktisk chock utan utbildning och erfarenhet. Tecken och symtom på detta bör ingå i första hjälpen-utbildningar (**). Första hjälpare bör känna till att mycket överkänsliga personer kan ha autoinjektor med adrenalin för att behandla livshotande anafylaktisk reaktion, detta så att de kan hjälpa den drabbade att själv administrera läkemedlet (**). Personer med andningssvårighe ter kan placeras i en för denne bekväm position. Man kan också lossa på åtsittande kläder (*).

21 Luftvägsstopp orsakat av främmande föremål
Nivå 2 Introduktion Luftvägsstopp orsakat av främmande föremål i luftvägarna är en vanlig livshotande nödsituation som måste avhjälpas av en första hjälpare omgående. Om den drabbade kan hosta (effektiv hosta) definieras det som milt luftvägshinder och första hjälparen bör stanna hos personen men inte ingripa på annat sätt än att uppmana personen till att fortsätta hosta. Om den drabbade inte kan hosta (ineffektiv hosta) definieras det som allvarligt luftvägshinder och första hjälpen ges enligt nedan. Symtom Effektiv hosta - Personen hostar kraftigt, saliv, snor och tårar rinner. Ineffektiv hosta - Personen har panik, ångest och kan inte skapa ljud. Åtgärder Vid effektiv hosta – Uppmuntra till fortsatt hostande. Stanna med den som du hjälper. Vid ineffektiv hosta – 1-5 ryggdunkar följt av 1-5 bukstötar om oförändrat läge återupprepa. Vid ineffektiv hosta medvetslös – påbörja bröstkompressioner följt av kontroll av främmande föremål i munnen, därefter två inblåsningar. Om ingen utveckling upprepa behandling tills personen återfår medvetande, hjälp kommer eller mer kunnig individ tar över. Riktlinjer En kombination av ryggdunk följt av bröstkompressioner ska användas för att avlägsna luftvägshinder hos spädbarn ≤1 år gamla som är vid medvetande men saknar hostkraft (**). En kombination av ryggdunk följt av bukstötar ska användas för att avlägsna luftvägshinder hos vuxna och barn> 1 år som är vid medvetande men som saknar hostkraft (**). Dessa tekniker bör tillämpas i snabb följd tills hindret har lossnat (**). Medvetslösa vuxna och barn ska ges bröstkompressioner samt inblåsningar (som vid HLR) för att avlägsna luftvägshinder (***). Medvetslösa spädbarn ≤1 år och barn> 1 år ska först ges 5 inblåsningar varefter hjärt-lungräddning påbörjas för att avlägsna luftvägshinder (**).

22 Förgiftning & frätande ämnen
Nivå 2 Introduktion Ofta sker förgiftning genom inandning eller förtäring av giftiga ämnen. I Sverige finns Giftinformationscentralen som fungerar som en utmärkt resurs för råd och hjälp kring förgiftningstillbud, Giftinformationscentralen nås i en nödsituation via nödnumret 112. Det är viktigt att informera Giftinformationscentralen om vilken typ av exponering det gäller, tidpunkten för exponeringen och om möjligt namnet på produkten eller det giftiga ämnet samt uppskatta mängden som intagits. Alla instruktioner som giftinformationscentralen ger ska följas . Symtom Förgiftning genom yttre kontakt – Sveda, smärta, rodnad, klåda, cirkulationssvikt Förgiftning genom invärtes kontakt – inre smärta, illamående, funktionsnedsättning Frätskador genom yttre kontakt – Rodnad, smärta, klåda, svullnad, cirkulationssvikt. Åtgärder Vid exponering för ett giftigt ämne är det bäst att ringa 112 och följa instruktionerna från Giftinformationscentralen. Generellt är det första steget i att stoppa eller begränsa ytterligare påverkan av giftet att hindra fortsatt exponering. Vid inhalation av giftig gas ska personen tas bort från området men detta bör endast göras med hjälparens säkerhet bibehållen. Personlig skyddsutrustning (t.ex. handskar, skyddskläder, glasögon) bör användas. Om någon har svalt ett frätande ämne: Skölj omedelbart ur munnen med vatten. Ge omedelbart, men försiktigt, dryck i små portioner (till vuxna 1-2 glas vatten eller mjölk, till barn ca 1 dl). Framkalla inte kräkning. Om någon har fått ett frätande ämne i ögat: Spola omedelbart med stora mängder ljummet vatten i minst 15 minuter (håll ögonlocken brett isär), tag bort eventuella kontaktlinser. Efter exponering för alkali (frätande basiska ämnen) ska spolningen fortsätta upprepade gånger under transport till sjukhus. Om någon har fått ett frätande ämne på huden: Spola omedelbart och länge med stora mängder vatten, även innanför kläderna. Ta om möjligt av förorenade kläder, klockarmband, smycken, skor, etc. Vattnet bör vara behagligt varmt så att den skadade inte kyls ner. Tvätta noggrant med tvål och vatten, börja med att tvätta uppifrån och ner, spola tills ämnet är borta, minst 15 minuter. Riktlinjer När man ger första hjälpen i samband med förgiftningar är säkerheten för första hjälparen den första prioriteringen, vilket betyder att varje direkt kontakt med gaser, vätskor eller annat som eventuellt innehåller gifter bör undvikas (**). För att behandla hud eller ögon som utsatts för syra eller alkalier bör första hjälparen omedelbart skölja hud eller öga med rikliga mängder vatten (**). Aktivt kol bör endast användas som en första hjälpen-åtgärd om Giftinformationscentralen rekommenderat det (**).

23 Förgiftning & frätande ämnen
Nivå 2 Introduktion Bröstsmärtor kan vara ett symtom på en mängd olika tillstånd (i hjärta, lungor, bröstkorg, etc.). Ett allvarligt tillstånd är hjärtinfarkt, vanligen orsakad av åderförkalkning. Negativ stress, rökning, högt blodtryck, diabetes och övervikt är viktiga riskfaktorer som bidrar till att orsaka hjärt-kärlsjukdom. Symtom Smärta som beskrivs som strålande från bröstkorgen till ryggen eller upp mot vänster arm eller ned mot bukområdet. Medvetande sänkning, andnöd, kallsvettighet, cirkulationssvikt, cyanos och blekhet i ansikte. Åtgärder Kommunicera lugnt och tydligt med personen. Fråga om personen har varit med om denna känslan tidigare. Om personen har varit med om detta tidigare och fått medicin mot symtomet, så hjälp den att ta sin medicin. Placera personen sittandes i hjärtläge, knäpp upp åtsittande kläder vid hals och buk. Larma 112 Introduktion Bröstsmärtor kan vara ett symtom på en mängd olika tillstånd (i hjärta, lungor, bröstkorg, etc.). Ett allvarligt tillstånd är hjärtinfarkt, vanligen orsakad av åderförkalkning. Rökning, högt blodtryck, diabetes och övervikt är viktiga riskfaktorer som bidrar till att orsaka hjärt-kärlsjukdom. Stark smärta centralt i bröstkorgen ibland med utstrålning i armar, buk och rygg är vanligt men även andnöd, cirkulationssvikt och plötsligt oväntat hjärtstopp förekommer. Riktlinjer Första hjälparen ska bistå personen med att ta sina föreskrivna mediciner (t ex nitroglycerin och/eller acetylsalicylsyra), om det är aktuellt (***). Larma ambulans omedelbart vid bröstsmärtor. Försök inte transportera den drabbade till sjukhus själv (**). Kommentar Vissa hjärtinfarkter är plötsliga och intensiva, men många börjar långsamt med lindrig smärta eller obehag. Ofta är den drabbade inte säker på vad som är fel och väntar därför för länge med att skaffa hjälp. Även om en första hjälpare inte är säker på att det är en hjärtinfarkt bör han eller hon inte vänta mer än några minuter på att smärtan ska avta innan man ringer 112. Alla med misstänkt hjärtinfarkt bör transporteras med ambulans, eftersom behandling då kan påbörjas redan i ambulansen.

24 Stroke Nivå 2 Introduktion Ansikte: Ansiktet hänger. Förlamning i ansiktet? Be personen le/visa tänderna; om mungipan hänger – ring 112. Stroke är en akut störning av hjärnans cirkulation, oftast orsakad av en hjärninfarkt (blodpropp) och ibland av en hjärnblödning. Ett snabbt omhändertagande kan rädda liv och begränsa skadorna. Kroppsdel: Armen faller. Förlamning eller känselbortfall i ena armen? Lyft armarna och håll kvar i 10 sekunder. Om en arm faller – ring 112. Symtom Uttal: Språket sluddrigt. Svårighet att tala och förstå? Be personen upprepa meningen ”Det är vackert väder idag”. Om personen talar sluddrigt eller inte hittar rätt ord – ring 112. Personen kan ha viss funktionsnedsättning i ansiktsmuskelaturen och därgenom inte känna att saliv rinner ut i ena mungipan. Tid: Tiden är dyrbar. Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare behandling sätts in, desto mindre blir skadorna – ring 112. Personen kan även ha nedsatt funktion i rörelse och koordination så att den har svårigheter att lyfta båda armarna över huvudet samtidigt. Vänta inte – Ring omedelbart 112 Personen kan även ha svårigheter med tal och uttal. Åtgärder Ett enkelt sätt att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet: Riktlinjer Första hjälpare ska kunna känna igen tidiga tecken på stroke och ringa 112 snarast (**).

25 Uttorkning - vätskebrist
Nivå 2 Introduktion Uttorkning kan vara en följd av en mängd olika tillstånd (kräkningar och/eller diarré, värmestress eller ansträngning, feber, etc). Risken för uttorkning ökar vid långvarig eller kraftig kräkning eller diarré. Barn och äldre är extra känsliga för uttorkning. Symtom Nedsatt funktionsförmåga Huvudvärk Apati I vissa fall illamående I vissa fall begränsat synfält. Åtgärder Vid misstanke om allvarlig vätskebrist eller allvarlig sjukdom ska man kontakta sjukvårdsupplysningen via telefonnummer 1177 alternativt larma via 112. Se även cirkulationssvikt. Riktlinjer Vid uttorkning är första hjälpen att återvätska (rehydrera) med vätskeersättning (**). Ta kontakt med sjukvårdsrådgivning 1177 för vidare handläggning.

26 Diabetes – akuta komplikationer
Nivå 2 Introduktion Diabetes är en ämnesomsättningssjukdom som beror på brist på insulin. Blodets halt av socker/glukos stiger om kroppen har brist på eller saknar hormonet insulin. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar i Sverige. Diabetes delas in i typ 1, insulinberoende och typ 2 åldersdiabetes, vilken ofta kost- och tablett-behandlas. Diabetiker har en ökad risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom och kan ha en annan upplevelse av smärta i samband med hjärtinfarkt, se vidare i avsnittet om bröstsmärtor. Symtom Irritation Trötthet Förvirring eller frånvarande Åtgärder Kommunicera med personen Ge den något att dricka eller äta som innehåller fruktsocker, ex: mjölk, frukt, smörgås eller sötsaker. Stanna hos personen och larma 112 om personen blir sämre. Riktlinjer En diabetiker som upplever en plötslig försämring ska uppmuntras att få i sig mat eller dryck som innehåller snabba kolhydrater (oavsett om det är känt huruvida det beror på högt eller lågt blodsocker) så länge personen är vid medvetande och kan äta själv (***).

27 Cirkulationssvikt Nivå 2 Introduktion Cirkulationssvikt kan inträffa när den cirkulerande blodmängden är för liten i förhållande till blodbanans volym. Cirkulationssvikt orsakas vanligen av förlust av kroppsvätskor, vanligen större blödningar, men kan även bero på hjärtsvikt, blodförgiftning (sepsis) eller annan allvarlig sjukdom eller skada. Inom akutsjukvården finns det många sätt att stödja cirkulationen på medicinsk väg. Färre alternativ är dock tillgängliga inom ramen för första hjälpen. Dessutom är det viktigt att upprätthålla kroppstemperaturen. Symtom Yrsel Blek och kallsvettig Ångest Oro Åtgärder Förhindra och motverka direkt orsak till cirkulationssvikt Placera personen liggandes på rygg i högläge om inte symtom för nack-och ryggskada finns. (se rygg-och nackskador). Sträva efter att motverka förlust av kroppsvärme. Riktlinjer Eliminera orsaken till cirkulatio nssvikten om det är möjligt (t.ex. stoppa blödning) (***). Personer som visar tecken på cirkulatio nssvikt bör om möjligt placeras i ryggläge (**). Hos personer som visar tecken på cirkulatio nssvikt bör kroppste mperatur en bibehållas och värmeförl uster förhindras (**). Om det inte finns några tecken på nack- eller ryggskada kan ev benen höjas (15-30 cm) (*).

28 Medvetslöshet / sänkt medvetande
Nivå 2 Introduktion Medvetslöshet innebär att den drabbade inte reagerar på tilltal eller beröring. Risken för kvävning är som störst om den medvetslöse ligger på rygg. Symtom All muskelatur avslappnad. Ej kontaktbar. Reagerar inte på beröring, tilltal eller annan yttre stimuli. Åtgärder Kontrollera medvetande hos personen Skapa fria luftvägar Placera personen i stabilt sidoläge Om ingen eller onormal andning, larma 112 och påbörja HLR. Riktlinjer Hos medvetslösa personer bör första hjälparen säkerställa öppna luftvägar, kontrollera att personen andas normalt samt placera personen i stabilt sidoläge och ringa 112 (**). Om personen inte andas normalt – se HLR.

29 Kramper & krampanfall Nivå 2 Introduktion När de normala funktionerna i hjärnan störs (av t ex skada, sjukdom, feber, förgiftning eller infektion) kan den elektriska aktiviteten i hjärnan bli oregelbunden, vilket kan orsaka krampanfall. Oregelbunden elektrisk aktivitet och därmed kramper kan också orsakas av epilepsi, vanligtvis kan diagnosticerad epilepsi behandlas med medicinering så att risken för anfall minskar. Hos barn och spädbarn kan krampanfall även orsakas av plötslig, hög feber (feberkramper). Symtom Varenda muskel i kroppen drar ihop sig och spänns. Ej kontaktbar i samband med krampanfallet. Åtgärder Skydda personens huvud genom att lägga något mjukt under det. Se till att andningen inte hindras när du gör detta. Undvik att hålla fast personen eller placera något i munnen. Om krampanfallet orsakats av plötslig hög feber, lossa kläderna och svalka, genom att t ex ta barnet utomhus eller genom att badda med blöt handduk. När krampanfallet är över, se till att personens luftvägar är öppna och kontrollera andningen samt undersök om personen ådragit sig några skador. Om personen har en känd sjukdom med krampanfall, eller om anfallen är lokala, larma 112 RING 112 OMEDELBART OM: Personen är medvetslös med pågående kramper. Ett barn har feber med krampanfall. Du som Pool- livräddare är osäker. Riktlinjer Första hjälparen kan placera den som drabbas av kramper på golvet/ma rken och försöka förhindra ytterligare skador (*). När krampanfallet är över, bör första hjälparen kontrollera andningen och vidta åtgärder därefter (**).

30 Is bör inte appliceras direkt på en brännska da (**).
Brännskador Nivå 2 Introduktion Omedelbar kylning av brännskador (kemiska, elektriska, etc.) med rumstempererat kranvatten kan minska brännskadans utbredning och förbättra läkeprocessen. Kylning av brännskador med kranvatten rekommenderas så snart som möjligt, men inte senare än 30 minuter efter skadan. Stora brännskador bör inte kylas utan möjlighet att övervaka offrets kärntemperatur eftersom det kan orsaka generell nedkylning - hypotermi, särskilt hos barn. Kylning med is eller isvatten rekommenderas inte. Symtom Smärta, sveda Rodnad Vätskefyllda blåsor Öppna sårskador med förkolnad hud. Åtgärder Kyl den lokala brännskadan med rumstempererat vatten (15-25°C) så snart som möjligt tills smärtan minskat. Täck över brännskadan med ett löst täckförband. Kontakta 112 vid större brännskador, samt elektriska skador. Om kemiska brännskador – Skölj med rikliga mängder kranvatten. Riktlinjer Brännska dor ska kylas med rumstem pererat vatten (15-25°C) så snart som möjligt och kylningen bör fortsätta till dess att smärtan minskar (***). Första hjälpare bör undvika att kyla brännska dor med svalt, rumstem pererat vatten längre än 10 minuter, särskilt om brännska dan är stor (> 20% av den skadades totala kroppsyta ) eftersom risken för generell nedkylnin g ökar. (**) Is bör inte appliceras direkt på en brännska da (**). Första hjälpare bör lämna brännblås or intakta och endast täcka dem med ett löst förband (**). Brännska dor orsakade av frätande ämnen på hud eller ögon ska omedelba rt sköljas med rikliga mängder kranvatte n (***). Alla elektriska brännskador ska undersökas av sjukvården (**).

31 Yttre blödning Nivå 2 Introduktion En blödning kan uppstå på många olika sätt. Man skiljer mellan yttre och inre blödningar. En blödning kan variera beroende på om det är en arteriell, venös eller en kapillär blödning. Symtom Arteriellblödning – kraftig pulserande blödning. Venösblödning – långsamt sipprande blödning Kapillärblödning – droppblödning eller ”blåmärke” Åtgärder Skapa ett tryck över blödningen. Om kraftig arteriell blödning Applicera ett tryckförband eller ett täckförband. Se till att såret under är rent innan du applicerar förbandet. Riktlinjer Första hjälpare ska stoppa yttre blödningar genom att tillämpa direkt tryck på såret (***). Komment ar Det finns inga bevis, för eller emot, att en höjning av den blödande kroppsdelen som en metod för att få kontroll på blödningen skulle påverka resultatet.

32 Skall-, nack- & ryggskador
Nivå 2 Introduktion Lindriga skallskador och hjärnskakningar är vanliga. Medvetslöshet är relativt ovanligt vid de flesta skallskador, medvetslöshet kan tyda på en mer omfattande skada. Eftersom det är svårt för första hjälpare att identifiera en nack- eller ryggskada, bör de utifrån händelseförloppet ofta misstänka och agera som om en nack- eller ryggskada föreligger. Symtom Hjärnskakning/skallskada Huvudvärk, illamående, yrsel, trötthet, minnesbortfall, blödning ur öron, näsa och i vissa fall ögonen Nack- och ryggskador Smärta i ryggen, nacken. Domningar och stickningar i händer, fingrar, armar och eventuellt ben. Åtgärder Kommunicera om vad som hänt. Skapa eller bibehåll fria luftvägar Placeras på plant underlag i planläge om möjligt. Annars bibehåll Fri luftväg. Manuell fixering av nacken. Larma 112 Riktlinjer Hjärnskakning/skallskada Kontakta sjukvården vid alla skallskador där den drabbade varit medvetslös (***). Personer med hjärnskakning bör vila, både fysiskt och mentalt, tills symtomen har upphört såväl i vila som vid ansträngning (**). Alla personer som råkar ut för en hjärnskakning bör undersökas av sjukvården och få medicinskt klartecken innan man återgår till idrott eller annan fysisk aktivitet (**). Nack- och ryggskador Med tanke på de allvarliga följderna som en nack-/ryggskada kan ge bör första hjälpare alltid vara observanta på att skador på ryggkotpelare kan förekomma vid olycksfall. En begränsning av ryggradens rörelse bör vara målet i tidig behandling av alla misstänkta sådana skador. Första hjälpare bör begränsa ryggradens rörelse genom att manuellt stabilisera ryggraden. Första hjälpare bör inte använda immobiliseringsutrustning (t ex nackkrage, spineboard) om de inte är särskilt utbildade för detta (**). Första hjälpare kan inte slutgiltigt identifiera en nack-/ryggskada men bör misstänka sådan om någon av följande riskfaktorer föreligger (**): Ålder ≥65 år Förare, passagerare eller fotgängare, i motorfordons-, motorcykel- eller cykelolycka. Fall från en höjd högre än ståhöjd. Dykolycka Stickningar/domningar i extremiteterna. Smärta och/eller ömhet i nacke eller rygg. Känselnedsättning eller muskelsvaghet i bålen eller de övre extremiteterna. Berusad eller inte helt vaken Andra smärtsamma skador, särskilt i huvud och på hals Barn <3 år med tecken på skall- eller nacktrauma. Första hjälpare bör förutsätta att alla skadade med skallskada även kan ha en nack-/ryggskada (**).

33 Bröst & bukskador Nivå 2 Introduktion Symtom Åtgärder Riktlinjer
I traumatiska skador är det vanligt att bröst och buk drabbas. Det är viktigt för första hjälpare att kunna känna igen dessa potentiellt livshotande skador. Utöver att ta hand om själva skadan måste man också uppmärksamma risken för cirkulationssvikt (se cirkulationssvikt). Symtom Smärta, medvetandesänkning, cirkulationssvikt, andningssvårigheter Ev. öppet sår med blödning Ev. Inre blödning Ev. penetrerat föremål Åtgärder Förhindra cirkulationssvikt Placera personen i en för den bekväm ställning Vid öppna bukskador läggs fuktiga förband på sårskadan. Upprätthåll jämn kroppstemperatur Buk innehåll, som efter skadetillfället, kommit utanför bör inte återplaceras Vid penetrerande skador ska föremålet vara kvar och stabiliseras. Riktlinjer Vid bröst- och bukskador bör första hjälpare förebygga cirkulationssvikt och hjälpa den skadade att inta en bekväm ställning (**). Vid öppna sår i buken kan första hjälparen lägga fuktiga förband på såret och förebygga värmeförluster för att upprätthålla kroppstemperaturen (*). Första hjälpare bör inte trycka tillbaka inälvor som hamnat utanför bukhålan (**). Första hjälpare bör låta penetrerande föremål sitta kvar i såret och stabilisera föremålet (*).

34 Extremitetsskador Nivå 2 Introduktion Symtom Åtgärder Riktlinjer
Extremitetsfrakturer är ofta smärtsamma, och medför blödning i skadeområdet. Blödningar kan vara inre, vid skadestället, eller yttre som vid öppna frakturer. Om stora ben är inblandade, till exempel lårbenet eller bäckenet, kan blödningen snabbt bli livshotande, Ofta kan det vara svårt att flytta den skadade, beroende på smärta och felställning i den skadade kroppsdelen. Symtom Smärta, svullnader, sänkt medvetande grad Felställningar på armar eller ben Blek hy och minskad cirkulation nedom skadan Synliga inre och yttre blödningar kan förekomma Åtgärder Manuell fixering av den skadade kroppsdelen i de läge den hittades Vid stukning rekommenderas kyla med ämne som genomgår fasförändring (is – Vatten) Kyla bör dock inte appliceras mer än 20min åt gången. Stödförband för att avlasta och motverka fortsatt svullnad kring och i led. Förband snarast, på 20min – av 5min – på 20min – av 5min – på 20min, sedan ortoped utlåtande och sjukgymnastik träning. Riktlinjer Första hjälpare ska utgå från att alla skador på en extremitet kan vara en fraktur och ska därför manuellt stabilisera den skadade extremiteten i det läge den hittas (**). En stukad led och skada på mjukdelar bör kylas, helst med ett ämne som genomgår en fasförändring (t ex is som övergår till vatten), undvik dock direkt kontakt mellan is/hud(**). Kyla bör inte appliceras i mer än 20 minuter åt gången (**).

35 Sår & skrubbsår Nivå 2 Introduktion Symtom Åtgärder Riktlinjer
En av de vanligaste skadorna, framför allt i hemmiljö, är sår och skrubbsår. Dessa kan ofta tas om hand med enkla första hjälpen-åtgärder, utan behov av akut behandling men eventuellt med rådgivning från sjukvårdsrådgivningen Hur allvarlig en sårskada är beror på skadans djup, utbredning, lokalisation och om det finns risk för infektion. Symtom Smärta Blödning Grus och annan smuts i såret Ev. cirkulationssvikt Åtgärder Tvätta sår- och skrubbsår i rent vatten Vid behov skrubba såret lätt med ren nagelborste eller tvättsvamp Lägg täckförband över rent sår, byt ofta förband och håll såret rent Vid behov uppsök vårdcentral Riktlinjer Ytliga sår och skrubbsår bör sköljas med rent vatten, gärna rinnande vatten eftersom man då erhåller ett tryck/flöde så att eventuell smuts kan sköljas bort (**). Första hjälpare bör lägga på ett förband på sår och skrubbsår (**).

36 Tandskador Nivå 2 Introduktion Symtom Åtgärder Riktlinjer
Tandskador, särskilt hos barn, är vanligt förekommande. Symtom Smärta Blödning ur munnen Ev. cirkulationssvikt Åtgärder Rengör tanden genom att spola av tandroten med rinnande kallt kranvatten. Håll i tanden vid kronan, inte roten, dvs. rör inte den del som normalt ligger under tandköttslinjen. En utslagen tand kan förvaras i rent vatten om mjölk ej finns att tillgå. Uppsök tandläkare. Riktlinjer Man bör försöka sätta tillbaka en utslagen permanent tand direkt vid olyckstillfället. Rengör tanden och ev. munnen först. Utslagna mjölktänder ska man aldrig försöka sätta tillbaka (*). Om man inte lyckas sätta tillbaka tanden bör den förvaras i mjölk (*).

37 Ögonskador Nivå 2 Introduktion Symtom Åtgärder Riktlinjer
Ögon är mycket känsliga och i vissa fall kan skadan inte läkas. För kemiska ögonskador, se brännskador. Symtom Smärta i ögonområdet Irritation i ögat Ökat tårflöde Viss panik och ångest kan förekomma Ev. cirkulationssvikt Nedsatt synförmåga Åtgärder Objekt som sitter fast i ögat bör lämnas på plats och alla ögonrörelser bör minimeras . Spola rikligt i och kring ögat med rumstempererad steril koksaltlösning Kontakta 1177 eller 112 beroende på skadans omfattning Riktlinjer Objekt som sitter fast i ögat bör lämnas på plats och alla ögonrörelser bör minimeras (*).

38 Lokal köldskada Nivå 2 Introduktion Symtom Åtgärder Riktlinjer
Kyla kan orsaka antingen direkt skada på vävnader, lokal köldskada, eller så kan det leda till generell nedkylning (hypotermi). Risk för köldskada är störst i de kroppsdelar som är längst bort från hjärtat. Vid kalla väderförhållanden och starka vindar omfördelas blodflödet, vilket kan minska blodflödet till nivåer som kan förvärra köldskadan. Symtom Känselbortfall Blek hy Smärta Pigmentförändring Åtgärder Långsam uppvärmning med starttemperatur på 37°C - 40°C under 20-30min Motverka fortsatt nedkylning efter uppvärmning Byte från blöta / fuktiga plagg till torra plagg. Undvik att placera kemiska värmare direkt mot köldskadan Riktlinjer När man ger första hjälpen till en person med köldskada bör återuppvärmning av nedkylda kroppsdelar endast göras om det inte finns någon risk för återfrysning (**). Vid svåra köldskador bör återuppvärmning fullbordas inom 24 timmar (**). Återuppvärmning bör ske genom att den berörda kroppsdelen sänks ned i vatten mellan 37ºC (dvs. kroppstemperatur) och 40ºC i minuter (**). Kemiska värmare bör inte placeras direkt på köldskadad vävnad eftersom det finns en risk att de når temperaturer som kan orsaka brännskador och överstiga måltemperaturen (**).

39 Allmän nedkylning (hypotermi)
Nivå 2 Introduktion Accidentell nedkylning (hypotermi) definieras som en oplanerad sänkning av kroppstemperaturen till under 35 °C . Hypotermi är ett tillstånd där kroppstemperaturen sjunker under den temperatur som krävs för normal ämnesomsättning och kroppsfunktion. Symtom Medvetande sänkning Trötthet Oregelbunden andning Huttrande och eventuellt krampande muskler Åtgärder Sök lä och skydd från fortsatt nedkylning Byte av blöta/fuktiga klädesplagg till torra värmande plagg Det är viktigt att den nedkyldes rörelser minimeras eftersom det finns en risk att häftiga rörelser leder till hjärtstopp, eftersträva planläge. Kroppstemperaturen är svår att uppskatta i en akut situation. Larma 112 vid tveksamhet eller om personen är medvetandesänkt. Riktlinjer Den drabbade måste behandlas och om möjligt tas bort från kylan. Det är viktigt att få av sig eventuellt våta kläder. Om personen är måttligt till svårt nedkyld bör kläderna klippas upp, för att minimera rörelser (**). Den nedkylde bör återuppvärmas försiktigt med filtar (**).

40 Drunkning Nivå 2 Introduktion Symtom Åtgärder Riktlinjer
Den internationella drunkningsdefinitionen: "Drowning is the process of experiencing respiratory impairment after immersion/submersion in liquid" Denna definition översätts till och beskriver drunkning som en händelse då en person andas ned vätska i luftvägarna och därigenom upplever andningssvårigheter. Man kan alltså överleva eller dö från drunkning men oavsett utgången eller orsaken till densamma så har man varit med om en drunkning om man andats ned vätska i luftvägarna. Symtom Hosta, sänkt medvetandegrad, slö, trött, kräkningar, uppgivenhet, huvudvärk, Cyanos Åtgärder Om personen som befinner sig i drunkningsprocess i anslutning till eller i vatten så skall man sträva efter att få dennes andningsvägar fria från vatten och säkerställa att fria luftvägar bibehålls. Inblåsning skall pågå fram till att första hjälparen kan säkra personen på bassängkant eller strand. Chansen att överleva en drunkning ökar med 3 gånger om inblåsningar ges redan i vattnet! Riktlinjer Vid omhändertagande av person som befinner sig i drunkningsprocess där andning inte förekommer eller anses onormal, så skall första hjälparen skapa fria luftvägar och genomföra 5-10st inblåsningar så att bröstet höjs.

41 Drunkning (Fördjupnings del)
Nivå 2 Drunkningsförloppet Utmattning gör att personen simmar allt sämre. Vatten tränger in i munnen vilket i sin tur sväljs undan ned i magsäcken. När magsäcken är full kräks vederbörande och/eller börjar att dra ned vatten i luftvägarna. När vatten når stämbanden retas dessa och personen hostar kraftigt. i detta läget är det svårt att kontrollera luftvägarna och ytterligare vatten andas in. Fortsatt andning under vatten fyller lungorna och sköljer ut surfactant. Hos en del människor stänger stämbanden igen i en laryngospasm, hos andra inte. Laryngospasmen om den inträder kan vara skyddande då mer vatten ej aspireras. Oavsett laryngospasm eller inte så sker en tilltagande hypoxi som gör offret medvetslöst. Han/hon sjunker ev. till botten ( beroende på kroppskonstitution och kläder) varvid hjärtat fortsätter att slå under någon/några minuter. I detta läget finns fortfarande en god chans att rädda patienten tillbaka till livet om personen upptäcks och behandling sätts in omedelbart. Efter ytterligare några minuter på botten, minskar syrgaskoncentrationen i blodet och asystoli inträder oftast. Den eventuella laryngospasmen släpper i detta läge och mer vatten tillåts att komma ned i luftvägarna. Fördjupning i ämnat drunkning Hänvisning till hemsida

42 Värmeutmattning Riktlinjer
Nivå 2 Introduktion Värmeutmattning är en mildare form av värmerelaterade tillstånd som kan utvecklas efter exponering för höga temperaturer och otillräckligt eller obalanserat vätskeintag. Symtom Huvudvärk Yrsel Illamående Åtgärder Byt till svalare miljö om möjligt. Badda personen i svalt vatten, ev. duscha personen svalt. Undvik dock allmän nedkylning Dryck / vätskeersättning innehållande salter bör ges Riktlinjer Värmeutmattning bör behandlas med dryck/vätskeersättning som innehåller salter (**). Den drabbade bör om möjligt tas bort från den varma miljön och/eller baddas med rikligt med kallt vatten, ispåsar (ej direkt mot huden), duschas med vatten, eller fläktas (**).

43 Värmeslag Nivå 2 Introduktion Värmeslag innebär en allvarligare grad av värmebelastning med onormalt hög kroppstemperatur och förlust av förmågan att reglera temperaturen, med tillhörande fysiska och neurologiska symtom. Kroppen kanske inte kan leda bort värmen och kroppstemperaturen stiger, ibland upp till 41ºC eller ännu högre. Symtom Huvudvärk, yrsel, illamående, synrubbning, cirkulationssvikt, medvetslöshet Åtgärder Kyla kroppen anpassat till omständigheterna Tillsätta vätska innehållande salter Åtgärder efter symtom Vid cirkulationssvikt och medvetslöshet larma 112 Riktlinjer En person som drabbats av värmeslag måste omedelbart kylas, på de sätt som finns att tillgå (***). Den drabbade kan baddas med rikligt med kallt vatten, ispåsar (ej direkt mot huden), duschas med vatten eller fläktas (**).

44 Allmänt om bett & bitsår
Nivå 2 Introduktion Första hjälpen vid djurbett omfattar förebyggande, behandling av bitsår och förebyggande av sårinfektion. Symtom Smärta Svullnad Blödning Cirkulationssvikt Anafylaktisk chock Åtgärder Bett från människa eller insekter bör sköljas ordentligt Bett från djur och reptiler bör undersökas snarast av läkare Vid anafylaktiska reaktion larma 112 omgående Riktlinjer Bett från människa och djur bör sköljas ordentligt, för att minimera risken för infektioner (**). Den drabbade bör vid behov kontakta sjukvården så snart som möjligt för att eventuellt sy såret eller få vaccination eller läkemedelsbehandling (**).

45 Ormbett Nivå 2 Introduktion I många länder är bett av giftiga ormar ett allvarligt hälsoproblem. Dessutom är många människor extremt rädda för ormar och ormbett. Även i länder, som Sverige, där det i naturen finns relativt ofarliga ormar finns det därför en risk att man tar till första hjälpen-åtgärder som kan vara skadliga snarare än till nytta. Många har dock exotiska ormar i terrarium som husdjur vilket kan föranleda allvarligare reaktioner. Symtom Smärta, svullnad, missfärgning, blödning, cirkulationssvikt, kramper, medvetslöshet Åtgärder Lugna den drabbade, personen bör om möjligt vila. Immobilisera den bitna kroppsdelen, helst i högläge. Lämna bettstället helt ifred (ej avsnöra, suga, skära, kyla eller värma). Ta av åtsittande saker som ringar, klockor, skor innan kroppsdelen eventuellt börjar svullna. Kontakta alltid sjukvården vid ormbett. Barn, gravida och gamla bör uppsöka vård direkt. Det gäller även vuxna, om man känner sig dålig, om svullnaden och missfärgningen sprider sig snabbt eller om bettet sitter på bröstet, huvudet eller halsen, eftersom det finns risk för anafylaktisk chock. Personen bör undvika att äta och dricka. Smärtstillande läkemedel bör undvikas utanför sjukhus. Personen bör kontrollera sitt stelkrampsskydd. Riktlinjer Man bör aldrig försöka suga ut giftet vid ormbett, eftersom det är ineffektivt och kan vara skadligt (**). Kommentar Vid bett av huggorm, varierar den mängd gift som injiceras från inget alls till hela den mängd gift som den aktuella ormen har, vilket gör att reaktionen på ett bett kan variera mycket. Om ormen injicerar gift ses lokala symtom med smärta, svullnad, missfärgning (blåfärgning). Svullnaden kan bli väldigt omfattande (t ex sprida sig till bålen efter bett i fot eller hand). Allmänna symtom efter huggormsbett kan vara yrsel, matthet, blodtrycksfall, hjärtklappning, illamående, kräkningar, diarré och buksmärtor. Andra allmänsymtom kan vara svullnad i ansiktet och andningsvägarna samt kramp i luftrören. Vid svår förgiftning ses påverkan på det centrala nervsystemet (CNS-depression) hos nästan hälften av fallen. Kramper förekommer, men är sällsynta. En anafylaktisk (allergisk) chock kan vara livshotande, se detta avsnitt samt avsnitt om cirkulationssvikt.

46 Etik, kris, krisstöd & arbetsmiljölagen
Nivå 2 Etik Krisstöd Att plötsligt bli livräddare väcker både känslor och tankar som man behöver hantera. På arbetsplatsen skall chefer och arbetsledare ha kunskap om hur krisstödet planeras och organiseras i enlighet med arbetsmiljölagen. En livräddares första insats är den allra viktigaste för överlevnad! Arbetsmiljölagen Prata om det som har hänt som ett sätt att bearbeta det som känns jobbigt. I arbetsmiljölagen som tagits fram av Arbetsmiljöverket finns det lagar och förordningar som reglerar första hjälpen och krisstöd på alla arbetsplatser. Från den enskilde småföretagaren till det multinationella företaget och även statliga, kommunala och landstingsstyrda arbetsplatser. Psykiska reaktioner innebär at vi reagerar olika vid kriser Kris En kris är en extraordinär händelse. Något som inte hör vardagen till och som man hanterar på olika sätt då det inte går att vara förberedd. Detta avsnitt är till för diskussioner. Dessa går man igenom och för ett resonemang kring! Tips till dig som instruktör är att du är påläst gällande AFS, Arbetsmiljölagen. Det ger lite extra om du kan härleda etiken till praktiska erfarenheter och exempel som du har.

47 Länkar till olika hemsidor
Referenser Nivå 2 Materialet är baserat på gällande riktlinjer från: Svenska Första hjälpen rådet Svenska HLR rådet ILSE. Framtagningen av detta arbetsmaterial har gjorts i samverkan med: Lifesaving.se Länkar till olika hemsidor Svenska Livräddningssällskapet svenskalivraddningssallskapet.se HLR rådet hlr.nu Första hjälpen rådet sfhjr.se MSB msb.se Civilförsvarsförbundet civil.se Röda Korset redcross.se Arbetsmiljöverket av.se Skolverket skolverket.se

48 Svenska Livräddningssällskapet
För främjande av säkerhet och överlevnad i och kring vatten sedan 1898