Psykiatri ESS 2014 RETTS© 2014.

En presentation över ämnet: "Psykiatri ESS 2014 RETTS© 2014."— Presentationens avskrift:

1 Psykiatri ESS 2014 RETTS© 2014

2 80. RETTS - Nedstämdhet R45.2 RETTS 2014 Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Nedstämdhet är den vanligaste orsaken till kontakt med psykiatrin. Symtom under större delen av tiden under minst 2 v påverkan av samt nedsatt funktionsnivå talar för en kliniskt signifikant depression. Minskat intresse, lust och glädje är vanligt. Skuldkänslor, ambivalens, irritabilitet, energilöshet, sömnsvårigheter hör ofta till bilden. Patienter med melankoliska symtom (uttalade hämning, sömnsvårigheter, skuldkänslor, svår ångest, viktnedgång, likgiltighet, hopplöshet) ska prioriteras p.g.a. hög suicidrisk. Samsjuklighet med missbruk ökar suicidrisken. Viktigt att fastställa tidigare suicidförsök, ev bipolär sjukdom eller underliggande psykossjukdom. Suicidriskbedömning ska genomföras på alla patienter. - Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) - Emotionell labilitet - Påtaglig hämning (emotionellt, motoriskt, kognitivt) Psykossymtom - Social isolering Anhedoni (svårigheter att känna glädje, lust, intresse) - Asteni (trötthet/uttröttbarhet, irritabilitet) - Sömnstörning - Nedsatt koncentration - Viktförändring (viktnedgång, viktuppgång) - Tendens till isolation Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin Som ovan Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet använd ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak. RETTS 2014

3 81. RETTS - Mani/Hypomani F30.2 RETTS 2014 Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Vid mani/ hypomani är grundstämningen övervägande förhöjd men blandtillstånd dvs samtidig depressivitet är inte ovanligt. Patienten har ökat självförtroende eller grandiositet, uppvisar rastlöshet, minskat sömnbehov, ångest, snabbt tankeförlopp, ökad talflöde, distraherbarhet och koncentrationssvårigheter. Vid mani är sjukdomsbilden mer uttalad, ofta saknas sjukdomsinsikt och psykotiska symtom är vanligt. Ökad impulsivitet, gränslöshet och brist på ”takt och ton” är vanligt. Som vid depression måste samtidigt missbruk/abstinens uteslutas. Blandtillstånd har hög suicidrisk. - Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet) - Emotionell labilitet - Sömnstörning - Ökat talflöde, snabbt tankeförlopp - Gränslöshet - Riskfyllt beteende - Desorientering/ konfusorisk - Blandtillstånd (samtidig hypomani/ mani och depression) - Psykossymtom (särskilt paranoida och eller hörselhallucinos) - Minskat sömnbehov - Irritabilitet - Lätt distraherbar - Ökad impulsivitet - Ökat talflöde - Ökad social interaktion - Ökad energi, upprymdhet Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin Som ovan Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet använd ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak. RETTS 2014

4 82. RETTS - Ångest F41.9 Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Ångest/oro kan begränsa patientens funktionsnivå, särskilt paniksyndrom, social fobi och tvångssyndrom. Samtliga tillstånd kan leda till sekundära mer ihållande ångestsymtom och sömnstörningar. Inte sällan utvecklar patienten även lätt till måttliga depressiva symtom. Panikattack är den vanligaste orsaken till ett akutbesök.. Patienten upplever stort obehag då symtomen debuterar till synes utan orsak inom några minuter och går över av sig själv efter en stund och då försvinner symtomen. Symtom som ses är hjärtklappning, svettning, darrning skakning, hyperventilation, kvävningskänsla, smärta eller obehag i bröstet/magen, rädsla att mista kontrollen eller ”bli tokig” samt dödsskräck. Bröstsmärtor som liknar symtom på hjärtinfarkt är inte ovanligt. Alla ångestsyndrom kan ge panikattacker men långvariga ångesttillstånd utan panikattacker är också en sökorsak. Social fobi innebär en rädsla för att exponera sig i olika sammanhang. och att framträda inför andra. Det är socialt handikappande och patienter anpassar sitt liv efter symtomen vilket medför nedsatt funktionsnivå och tendens till isolation. Missbruk/abstinens är en viktig differentialdiagnos och samtidig förekomst är mycket vanligt förekommande. -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Pågående panikattack -Ångest/oro som påverkar vardagen -Tvångstankar och/eller tvångshandlingar -Somatiska och/ eller vegetativa symtom -Emotionell labilitet -Dissociation (overklighetskänsla beträffande sin identitet eller omgivningen, förändrad minnesfunktion (ex vis genom bortträngning) - Irritabilitet - Sömnstörning - Ångest eller oro - Lätt till måttlig nedstämdhet Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan, Överväg lab: Enligt lokal rutin Som ovan Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet använd ESS 98. Pat som bedöms vara i fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller Xvak. Om somatiska symtom tillkommer överväg byte av ESS ev ESS 5 vid bröstsmärta. Följ vitalparametrar om avvikelser finns vid ankomst. RETTS 2014 -

5 83. RETTS - Sömnstörning G47.9 RETTS 2014 - Uttalad trötthet dagtid
Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Sömnstörning är vanliga vid de flesta psykiska och somatiska sjukdomar samt vid belastande/stressfyllda livsbetingelser. Hypersomni innebär onormal trötthet vilket visar sig i förlängd nattsömn, uttalad trötthet dagtid, eller behov av att sova dagtid. Hyposomni innebär förkortad sömntid vilket kan inkludera svårigheter att somna, orolig ytlig sömn med frekventa uppvaknanden samt tidigt uppvaknande. Alkohol och annat missbruk liksom utvecklig av tolerans mot sedvanliga sömnmediciner är vanliga orsaker till sömnstörning. Observera att antidepressiva, särskilt SSRI ofta är en annan orsak. Omfattande anamnes är av stor vikt för att utesluta bakomliggande orsaker. - Emotionell labilitet - Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet) - Overklighetskänsla - Irritabilitet - Koncentrationssvårigheter - Mardrömmar - Uttalad trötthet dagtid - Ångest (särskilt nattetid) - Lätt till måttlig nedstämdhet Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin Som ovan Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet använd ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak RETTS 2014

6 84. RETTS - Psykotiska symtom F23.0 RETTS 2014 Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Störd verklighetsuppfattning är vanligt förekommande vid psykossjukdomar , affektiva sjukdomar och missbruk. Den kan förekomma i form av hallucinos (hörsel, syn, lukt, smak, taktil) eller vanföreställningar. Vid långvarig psykossjukdom kan kognitiva brister och negativa symtom (t.ex. emotionell avflackning, energilöshet och motivationsbrist) vara framträdande. Osammanhängande tal, katatoni (påverkan på motoriken; orörlig eller agiterad) kan ibland ses i akuta situationer. Samsjuklighet med missbruk är vanligt (s.k. dubbeldiagnos) och ger mer allvarliga psykotiska symtom. Drogrelaterad inducerad psykos förekommer inte sällan hos yngre, misstänk särskilt s.k. internetdroger. Var uppmärksam på tecken på cerebral påverkan eller kroppslig sjukdom. Långvarigt alkoholmissbruk kan ge bestående alkoholhallucinos. Vid nydebuterad sjukdomsbild är anamnesen viktig och bör vara omfattande. - Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet) - Emotionell labilitet - Hallucinationer, vanföreställningar eller tankestörningar - Bristande sjukdomsinsikt - Svår ångest Kroniska vanföreställningar, negativa symtom och/eller hallucinationer Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin Som ovan Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak RETTS 2014

7 - Missbruk/Beroende F10-17
85. RETTS - Missbruk/Beroende F10-17 Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Missbruk kan vara ett livslångt tillstånd med upprepade återfall. Uppmärksamma eventuell förekomst av somatiska och neurologiska skador. Anamnes på Delirium Tremens (DT) och epileptiska anfall (EP) är viktigt eftersom det är allvarliga tillstånd. Symtom vid DT är plockighet, vanföreställningar, stark oro, konfusion samt syn- och hörselhallucinos. Ökat blodtryck/puls och måttlig temperaturökning ses oftast. Vid tecken på signifikant abstinens och/eller tidigare förekomst av DT eller EP bör medicinering påbörjas snarast. Wernicke-Korsakoffs syndrom (bl.a. konfusion, ostadig gång och dubbelseende/nystagmus) är orsakat av tiaminbrist och kräver omedelbar behandling. LVM-anmälan enligt 6 § LVM bör övervägas via alla tillstånd med avancerat missbruk . Delirium tremens eller misstanke om Påtagliga abstinenssymtom - Påverkat allmäntillstånd - Aktuell svår somatisk sjukdom - Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet) - Svår ångest/oro - Emotionell labilitet Abstinenssymtom med vegetativa symtom - Ångest relaterad till drogintag Påtaglig sömnstörning - Önskemål om avgiftning/abstinensbehandling hos patient med alkohol/ substanspåverkan utan allvarligare symtom - Nedsatt social funktionsförmåga i viktiga avseenden Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin P-glukos, urinsticka Som ovan Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet använd ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak Ny bedömning av Puls, temp, POX, BT, RLS var minut på patient med orange eller gul priograd. Ny bedömning av Puls, temp, POX, BT, RLS var minut på patient med grön priograd. Alkometer skall upprepas vb RETTS 2014 -

8 - Självskadebeteende F91.9
86. RETTS - Självskadebeteende F91.9 Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Personen utsätter avsiktligt sin kropp för skada exempelvis genom att skära eller bränna sig själv. Orsaken till beteendet är inte alltid tydlig för den som utför handlingen. Självskadebeteenden är mycket sällan försök att ta sitt liv. Den yttersta funktion skadandet fyller är att hantera övermäktiga känslor. Känslor som kan beskrivas som fritt flytande ångest som lindras eller blir mer uthärdliga då de ersätts av kroppslig smärta. I bilden ingår ofta impulsivitet. Självskadebeteende är ett vanligt symtom vid vissa personlighetsstörningar, t.ex. Borderline eller andra tillstånd med emotionell instabilitet. Påverkan av alkohol, eller benzodiazepiner ökar risken för självskada då dessa droger minskar tröskeln för impulskontroll. Vid triagering är det av stor vikt att patienten tillfrågas om anledningen till självskadebeteendet samt tillvägagångssätt och omfattning. Uppgifter om tidigare självskadebeteende ska alltid efterfrågas. - Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) - Emotionell labilitet - Utåtagerande beteende - Blödning (färsk sårskada) - Impulsivitet Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Extra uppmärksam på patientens eventuella skador. Vid otydlig skadebild skall läkare tillkallas Som ovan Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet använd ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak Rengör och lägg om eventuell ytlig sårskada direkt efter triagering. Somatisk undersökning av sårskada ska övervägas. Använd ESS för sårskada. RETTS 2014

9 87. RETTS - Ätstörning F 50 RETTS 2014 Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Anorexia nervosa (AN) och Bulimia nervosa (BN) kännetecknas av en fixering vid kroppsform och vikt, vilket ger upphov till viktfobi d.v.s. uttalad rädsla att öka i vikt även om man är underviktig. Detta resulterar i bantning/svält och/eller hetsätning med kompensatoriskt beteende. Vid AN ska individen ha en avsiktligt låg vikt, som är mindre eller lika med 85% av vad som anses normalt med avseende på ålder och längd (BMI ≤ 17,5). Till sjukdomen hör även störd kroppsuppfattning, dvs man upplever sig överviktig även om man är gravt underviktig. Ett viktigt symtom på AN är amenorré. Vid AN påverkas flera av kroppens vitala organ, vilket kommer i uttryck i en mängd olika tecken och symtom av olika allvarlighetsgrad. BN kännetecknas av hetsätning med kontrollförlust, dvs under en begränsad tidsperiod äter man en betydligt större mängd mat än vad som kan anses normalt. Ett kompensatoriskt beteende finns alltid t.ex. genom självrensning (kräkning/laxering) eller genom svält och överdriven motionering. Både AN och BN ger upphov till såväl psykiska som fysiska komplikationer samt har hög ko-morbiditet i form av depression, tvångssyndrom, missbruk, social fobi, samt olika personlighetsstörningar. 87. RETTS - Ätstörning F 50 - Försämrad kognitiv funktion pga svältpåverkan BMI < 14 - Påtaglig sömnstörning, trötthetskänslor - Behov av att bryta recidiv av AN som varat  6 mån - Hetsätning med/utan efterföljande självrensning - BMI Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin, P-glukos, BMI beräknas Som ovan Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet använd ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak. Överväg EKG och provtagning enligt lokal rutin. Somatisk undersökning bör övervägas RETTS 2014

10 - Reaktion på svår stress F 43
88. RETTS - Reaktion på svår stress F 43 Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Ett flertal psykiatriska sjukdomstillstånd kan utvecklas som reaktion på akut eller subakut stress (i olika former). Akut stressreaktion, posttraumatiskt stressyndrom, anpassningsstörning samt utmattningssyndrom är vanliga orsaker till kontakt med akutmottagning. Gemensamt för alla tillstånd är att yttre faktorer, en traumatisk händelse i bred mening, upplevs överväldigande och försätter patienten i ett tämligen hjälplöst tillstånd med rädsla, skräck, ångest, oro, nedstämdhet och beteendestörningar. Personen kan reagera med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck särskilt vid händelser som innebär död och allvarlig skada mot egen eller andras/närståendes fysiska/psykiska integritet. En ”normal akut stressreaktion” brukar avta inom 48 timmar. Ibland kan dock symtomen kan kvarstå längre än så. - Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet) - Emotionell labilitet - Ångest som påverkar vardagen - Dissociativa symtom - Stupor - Sömnstörning - Koncentrationsvårigheter - Isoleringstendens - Ångest/oro Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Som ovan Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet använd ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak RETTS 2014

11 Organiska psykiska störningar F00-F09
89. RETTS Organiska psykiska störningar F00-F09 Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Oklar kontaktorsak kan maskera en allvarlig psykisk sjukdom. Alkohol och/eller drogrelaterade eller bakomliggande somatisk/neurologisk sjukdom är vanliga orsaker som kan ge en varierande och fluktuerande symtombild.. Påverkan av kognitiva funktioner (försämrat minne, språkstörning, nedsatt motorisk förmåga och desorientering) kan tyda på ett permanent demenstillstånd. Särskilda beteenderubbningar som rastlöshet, oro, paranoida symtom och andra vanföreställningar, aggressivitet, hallucinos, konfusion, bristande sjukdomsinsikt är vanliga symtom hos äldre med cerebral påverkan. - Psykomotorisk agitation (oro rastlöshet) - Emotionell labilitet - Apati - Desorienterad/ konfusion - Försämrat minne, språkstörning, nedsatt motorisk förmåga - För omgivningen tydligt avvikande beteende, nedsatt omdöme och insikt Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin. P-glukos och urinsticka vid oklar symtombild, förvirrat beteende, allvarliga beteendestörningar, EKG vid förvirring Som ovan Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet använd ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak RETTS 2014

12 90. RETTS - Ej akut problematik RETTS 2014
PATIENT SOM INTE UPPFYLLER TYDLIGA KRITERIER FÖR ATT BLI BEDÖMD AV AKUTMOTTAGNINGENS LÄKARE - Opåverkad ABCDE (vitalparametrar tagna) - Opåverkat allmäntillstånd - Önskemål om recept - Önskemål om läkemedel - Önskemål om intyg - Önskemål om samtalsstöd som inte uppfyller kriterier för psykiatrisk akutvård - Enbart social problematik Faktaruta Patienter som inkommer till en psykiatrisk akutmottagning utgör en heterogen patientgrupp där det kan vara svårt att bedöma det aktuella vårdbehovet. Därför kommer alla sökanden genomgå triagebedömning. Vid hänvisning av patient till primärvård, annan akutmottagning eller ordinarie öppenvård så SKALL tillräckligt beslutsunderlag finnas till grund för bedömningen. Patienten har rätt att träffa jourläkare men skall ges tydlig information avseende bedömning som förväntad väntetid till läkare. Äldre patienter har en ökad risk för komplikationer, biverkningar och kan ha svårt att redogöra för symtombilden. Detta medför att åldern är en faktor att ta hänsyn till om patienten skall hänvisas till annan vårdgivare eller inte. Processåtgärd: Vid behov ge den sökande hjälp/stöd att få kontakt med sin psykiatriska öppenvård. Vid behov hänvisa den sökande till primärvården. Vid uppenbar social problematik hänvisa sökanden till rätt instans inom kommunens verksamhet. Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. RETTS 2014

13 - Farlighetsbedömmning
Faktaruta psykiatri Statistiska riskfaktorer Man 16-25 år Missbruk/beroende av alkohol/droger Psykostillstånd (schizofreni, vanföreställningssyndrom, manisk episod) Personlighetsstörning (framförallt antisocial och emotionellt instabil) Övriga psykiatriska diagnoser (Aspergers syndrom, utvecklingsstörning, hjärnskada, neurologiska sjukdomar) Tidigare beteendestörning före 16 års ålder (uppförandestörning, antisocialt beteende) Tidigare kriminalitet Tidigare aggressivitet/våld (hot, ofredande, misshandel, dråp, mord) Viktimisering* senaste året (*ett samlingsnamn för olika typer av övergrepp som en person kan utsättas för i barndomen och/eller i vuxen ålder. Övergreppen kan vara sociala, ekonomiska, psykiska, sexuella och fysiska). Aktuella sociala problem Arbetsrelaterade (arbetslös, konflikter på arbetsplatsen) Bostadslös (tillfälligt eller permanent) Relationsproblem (separation, förlust) Ekonomiska Andra stressorer (upplevd kränkning) Aktuell psykiatrisk problematik Avvikelse från vårdplan hos känd patient (uteblivna besök, bristande compliance till läkemedelsbehandling) Tankar/röster om att skada någon Upplevt hot mot den egna personen Agerar utifrån psykossymtom (vanföreställningar, hallucinos) Bristande sjukdomsinsikt Negativ attityd Bristande emotionell kontakt Agiterade beteenden (irritabilitet, agitation, rastlöshet, bullrigt el. gravt avvikande beteende) Alkohol/drogpåverkad Abstinens alkohol/drogpåverkad Tidigare känt samband med våldshandlingar Förvirrat/desorienterat beteende 98. RETTS - Farlighetsbedömmning Uttalade psykotiska symtom Aggressivitet Bullrighet Snabbt växlande humör - Bristande emotionell kontakt. - Misstanke om bristande trovärdighet Irritabilitet Negativ attityd. Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Som ovan Processåtgärd: Vid Suicidalitet använd ESS 99. Åtgärder skall övervägas som förhindrar att patienten kan skada sig själv eller andra. Enligt lokal rutin. Patienter som bedöms vara en fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak. RETTS 2014

14 99. RETTS - Suicidbedömning RETTS 2014 Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Impulsiva patienter kan göra allvarliga suicidförsök trots att de inte har medvetna dödsönskningar/suicidtankar. Patienter med antisociala/manipulativa personlighetsdrag kan uttala hot om suicid i syfte att få sina krav uppfyllda, i dessa fall är ej suicidstegen tillämplig Statistiska riskfaktorer Psykisk sjukdom och dess svårighetsgrad/fas/ samsjuklighet Missbruk/beroende Hög ångestnivå/tankestörning/psykotiskt tänkande oavsett grundsjukdom Tidigare suicidförsök Tidigare eller aktuell aggressivitet, impulsivitet Somatisk sjukdom Ensamboende utan relationer Reaktion på akuta livs händelser/separation/dödsfall/kränkning Finns självmordsredskap tillgängligt Ålder (<19 eller >45) Kön (man) Akut utlösande faktorer Akut påverkad/abstinens eller nyligen tagit överdos Sömnstörning Svår fysisk smärta Kränkning/skam (självaktningsproblem) Förlust/hot om förlust Utskrivning från psykiatrisk vård Återgång i arbete/arbetslöshet ”Smittorisk” när det nyligen skett suicid i nära omgivning Även inskrivning till psykiatrisk vård kan utlösa suicidhandling Skyddande faktorer Personell resurs t.ex. god problemlösningsförmåga, god samtalskontakt Nätverkets resurs, anhöriga, vänner, tillhörighet Aktuell allvarlig suicidhandling Uttalade suicidala avsikter eller planer - Suicidimpulser - Förekomst av suicidplaner Uttalade suicidtankar. - Tidigare suicidförsök -uttalade döstankar, dödsönskningar Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Som ovan Processåtgärd: Vid farlighet använd ESS 98. Patient som bedömds vara fara för sig själv eller andra skall ha ökad tillsyn eller extravak RETTS 2014

15 100. RETTS - Organisk katatoni F 06.1 RETTS 2014 - Hypertermi
- Dehydrering - Mutism eller stupor Faktaruta psykiatri Katatoni är ett ovanligt men allvarligt sjukdomstillstånd som kan uppkomma vid schizofreni, affektiva tillstånd, toxiska tillstånd (SSRI, neuroleptika) och somatisk sjukdom. De vanligaste symtomen och tecken är de som beskrivs i röd och orange ruta. Tillståndet är livshotande och behandling av dehydrering och hypertermi är viktigt tidigt i förloppet. - Konfusion - Muskelrigiditet - Vaxliknande böjlighet - Automatisk lydnad - Stereotypier (enkla upprepade rörelser) - Ekolali (upprepning av andra ord) - Ekopraxi (immitation andras rörelser) Processåtgärd: Motverka dehydrering och hypertermi. Patienten skall fullmonitoreras Röda prover+ EKG Orange prover RETTS 2014