Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.

En presentation över ämnet: "Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum."— Presentationens avskrift:

1 Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin, CeFAM

2 Risken för undernäring stor bland äldre Primärvårdens nyheter Sammandrag av vetenskaplig artikel av doktorand Yvonne Johansson Var femte till sjätte person i åldern 75-80 år som bor i sitt eget hem riskerar att bli undernärd, är det rimligt i ett välfärdssamhälle?

3 Varför är det viktigt att identifiera undernäring? Det har visat sig att undernäring är lättare att förebygga än behandla. Flera studier påvisar positiva effekter av att sätta in nutritionsstöd hos äldre sköra patienter

4 Undernäring kan inte förklaras enbart av en orsak Minskad aptit Försämrat munstatus Tugg- och sväljsvårigheter Mag- tarmproblem Nedsatt rörlighet - funktionsnedsättningar Ökat energibehov Psykisk sjukdom Depression Demens Konfusion Sorg Oro Måltidsmiljö Ensamhet/social isolering Ekonomi Bristande kunskaper om livsmedel och matlagning

5 Projekt 2007 - 2008

6 Projektets - resurser En vårdutvecklingsplan utvecklas med förslag till nya rutiner/arbetssätt Planen utgår från struktur, process, resultat Till den knyts stöddokument och som kan fungera som hjälpmedel för arbetet Ett primärvårdsteam som kan stötta en vårdcentrals utvecklingsarbete rekryteras Distriktssköterska Dietist Allmänläkare

7 Stöddokument Mini Nutritional Assessment – MNA Bedömnings och åtgärdslista Mall för dokumentation Broschyrer av ge till patienten t.ex. –Energiberikning

8 Projektet - syfte att utveckla distriktssköterskornas rutiner kompetens att utvärdera effekten bland distriktssköterskorna kunskap förändrat arbetssätt bland patienterna andel med undernäring eller i riskzonen för undernäring

9 Projektet - metod Distriktssköterskor på fyra vårdcentraler deltog Rutin De testade att konsekvent använda MNA Bedömnings- och åtgärdslista Möte varannan vecka Olika utbildningar Diskussion och stöd av primärvårdsteamet Kontakt och extra besök av primärvårdsteamet vid behov

10 Projektet - utvärderingsmetod Distriktssköterskorna besvarade en enkäter före och efter projektet valde slumpmässigt 10 patienter var Patienterna bedömdes Undernäringsproblem identifierades Behandlades Följdes upp efter tre månader

11 Projektet - resultat 202 patienter bedömdes 35 patienter (17 %) var i riskzonen för undernäring 20 patienter (10 %) redan vara undernärda Med andra ord - 55 patienter, 27% av hemsjukvårdspatienterna hade problem med att få adekvat näring

12 Projektet - resultat Uppföljning av patienter med risk för eller manifest undernäring VälnärdaI riskzonenUndernärdaTotalt 1:a bed-352055 2:a bed1123741

13 Vilka säkra förändringar blev det (p<0,05) Distriktssköterskorna sa att det var mindre svårt att identifiera patienter med problem med undernäring de hade bättre kunskaper i att identifiera undernäring de hade bättre kunskaper om kost och nutrition för sjuka äldre samarbetet mellan kommunen/hemtjänsten fungerade bättre

14 Vad tyckte distriktssköterskorna? Majoriteten tyckte att det fanns utrymme i ordinarie arbete för att delta i projektet Nästan alla ansåg att MNA - instrumentet var bra eller ganska bra Alla var positiva till Bedömnings och åtgärdslistan

15

16 Under mötena med primärvårdsteamet framkom att Man behöver utveckla samverkan - med hemtjänst så att distriktssköterskornas kunskap används när patienten får bistånd som rör deras nutrition. Dokument som stöd för samverkan togs fram

17

18

19 Slutsats Det här var ett arbetssätt som i modifierad form skulle kunna användas som stöd för kvalitets och verksamhetsutveckling vid intresserade vårdcentraler

20 Vad har varit problematiskt – distriktssköterskornas - erfarenheter patienter med demens och psykiska sjukdomar den komplexa vårdsituationen med oklar ansvarsfördelning svårt att engagera läkarna i frågan svårt att hinna

21 Vad har varit problematiskt – primärvårdsteamets erfarenheter denna utveckling konkurrerar med mycket annat Införande av vårdval Privatisering Andra nya arbetsuppgifter/uppdrag enligt vårdval –Läkemedelsgenomgångar –Hälsosamtal Influensavaccinering Svårt att intressera läkarna för frågan Brist på dietister i primärvården på många håll och ovana från primärvårdens sida att kontakta dem Den komplexa vården och den oklara ansvarsfördelningen och bristen på samordning och samsyn

22 Utvecklingsarbete från 2008 -

23 Idag Reviderad vårdutvecklingsplan som inkluderar allmänläkare och dietist har tagits fram En checklista som bygger på vårdutvecklingsplanen och som kan användas för värdering av vårdcentralens arbetssätt har tagits fram Primärvårdsteamet för undernäring fortsätter med uppsökande verksamhet till intresserade vårdcentraler

24 Idag Vårdcentralen och primärvårdsteamet använder checklista för att kartlägga vårdcentralens arbetssätt och kompetens lägga upp en plan för utveckling Samtidigt presenteras huvuddragen i vårdutvecklingsplanen Utifrån vårdcentralen önskemål kan primärvårdsteamet bistå mottagningen med t.ex. utbildning Uppföljande besök - utvärdering av effekten för den enskilda vårdcentralen Utvärdering av arbetsmetoden

25 Idag Distriktssköterska och dietist har sammanlagt besökt 42 vårdcentraler av 206 Flera vårdcentraler har besökts flera gånger Några utvecklas På några har man börjat om på nytt p.g.a. personalomsättning mm