Förslag till ny specialistutbildning

En presentation över ämnet: "Förslag till ny specialistutbildning"— Presentationens avskrift:

1 Förslag till ny specialistutbildning
Remissmöte i Stockholm den 14 augusti 2014

2 Innehåll Bakgrund Förslagets generella delar Målbeskrivningar
Ansökan om specialistkompetens Sammanfattning och introduktion till gruppdiskussioner

3 Bakgrund ST i teori och praktiken – SoS 2012
Problem med att få tid för handledning…önskemål om schemalagd handledning…frekvens av handledningstillfällen varierar anmärkningsvärt… Relationen mellan utbildning och produktion…kan behöva uppmärksammas i samband med en revidering av föreskrifterna En kartläggning av hur ST- frågorna organiseras över landet skulle främja förutsättningarna för en jämlik specialiseringsutbildning och i förlängningen även för en jämlik vård Kommentar: problemen eller visa av problemen har uppmärksammats av andra som exempelvis SoS behörighetsenhet, och Läkarförbundets medlemsservice. ST-rådet har också uppmärksammats.

4 Bakgrund ST i teori och praktiken – SoS 2012
Vårdvalet som är på väg att införas i landstinget riskerar att försvåra planering och kontroll av ST Särskilt angeläget är det att verka för en bättre samordning med de privata vårdgivarna i ST-frågorna Målbeskrivningen är diffus, otydlig, för generellt hållen och svårtolkad

5 Allmänna bestämmelser
Den legitimerade läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring, ska ha ett individuellt utbildningsprogram  som utgår från målbeskrivningen för specialiteten och som omfattar den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen   Om specialiseringstjänstgöringen genomförs på deltid, ska  tjänstgöringstiden förlängas så att den sammanlagt motsvarar heltid under minst fem år Kommentar: första punkten är ny, i praktiken har alla redan ett individuellt utbildningsprogram som uppfyller de krav som ställs. SoS har tagit bort ett passus om att semester och jourkompensationer får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen. Vad kommer detta att innebära?

6 Handledning Handledning av ST-läkare
Ska ges med utgångspunkt i det individuella utbildningsprogrammet enligt föreskrifterna, i form av stöd och vägledning, och med största möjliga kontinuitet  Bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsscheman ST-läkaren bör fortlöpande få nödvändiga instruktioner om verksamhetsspecifika tekniker och tillvägagångssätt med återkoppling från de som har gett instruktionerna Kommentar: nyhet är att handledning bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsschema. I praktiken tillämpas detta redan. Texten om handledning är delvis omformulerad - innebörden förefaller att vara densamma

7 Handledning Huvudansvarig handledare
Ska ha bevis om specialistkompetens i den specialitet som ST- läkaren avser att uppnå, och genomgått handledarutbildning Den huvudansvariga handledaren bör tjänstgöra där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin specialiseringstjänstgöring Handledarutbildningen bör omfatta handledning, pedagogik, metoder för bedömning,  kommunikation och etik Kommentar: nyhet är att den huvudansvariga handledaren bör tjänstgöra där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin ST-utbiljdning. Regeln tillämpas redan av SoS. Annan nyhet är att metoder för bedömning ska ingå i handledarutbildning

8 Handledare Handledare för utbildningsperiod
För varje utbildningsperiod  ska ST-läkaren ha tillgång till en handledare som ska ha relevant specialistkompetens, och genomgått handledarutbildning Den utbildning som handledaren ska ha genomgått bör omfatta handledning, pedagogik, metoder för bedömning, kommunikation och etik Kommentar: Text om aktuell handledare finns med i nuvarande regelverk – här ändrad formulering och på annan plats. Nyhet är att metoder för bedömning ska ingå i handledarutbildning

9 Bedömning Bedömning av ST-läkarens kompetens
Handledaren och verksamhetschefen  vid det tjänstgöringsställe där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin specialiserings- tjänstgöring  ska bedöma ST-läkarens kompetensutveckling kontinuerligt med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet Bedömningen ska dokumenteras och ligga till grund  för det intyg om uppnådd specialistkompetens som ska utfärdas efter fullgjord specialiseringstjänstgöring Kommentar: nyhet är att handledare och verksamhetschef kopplas till tjänstgöringsställe där ST-läkaren huvudsakligen genomför specialiseringstjänstgöring.

10 Bedömning Bedömning av ST-läkarens kompetens
Bedömningen bör göras med på förhand kända och överenskomna metoder Om bedömningen visar att ST-läkaren inte har uppfyllt kompetenskraven, bör det leda till  justeringar i det individuella utbildningsprogram, eller tydligare krav på ST-läkaren Kommentar: Överenstämmer med nuvarande regelverk. Dock är meningen “Om brister föreligger, bör det leda till förbättringar i verksamhetens utbildningsinsatser” borttagen. Därmed inga krav på vårdgivare och verksamhetschef?

11 Ansvarsfördelning Vårdgivare ska ansvara för
Att verksamhet som tar emot läkare för specialiseringstjänstgöring finns de förutsättningar som behövs för att genomföra specialiseringstjänstgöring av hög och jämn kvalitet Tillgång till en studierektor, och till handledare  som motsvarar behovet av handledning Ansvara för att verksamheten regelbundet granskas och utvärderas

12 Ansvarsfördelning Vårdgivare
Bör säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialiseringstjänstgöringen genom ett ledningssystem som kan integreras med det ledningssystem som ska finnas inom hälso- och sjukvård enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete   Kommentar: avsnittet kortat. Inga skärpningar eller förtydliganden av ansvar. Som vi uppfattar det är det istället en försvagning! Hänvisas till Socialstyrelsens ledningsföreskrift “Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete” för granskning. Nuvarande passus om regelbunden granskning genom externa inspektioner, bl. a. utan ekonomiska kopplingar till inspekterad verksamhet, är borttagen.

13 Ansvarsfördelning Verksamhetschef ska ansvara för att:
Det individuella utbildningsprogrammet tas fram, följs  upp regelbundet, och revideras vid behov, i samråd med studierektor,  handledare och ST-läkaren En huvudansvarig handledare utses till ST-läkaren, och den kontinuerliga bedömningen dokumenteras. Kommentar: avsnittet kortat. Betydelsen nästan densamma som i nuvarande regelverk. V-chef har ej längre ansvar för att teoretiska utbildningsmoment och kurser planeras in i utbildningsprogrammet.

14 Ansvarsfördelning Studierektor
Ska samordna  den interna och externa utbildningen för ST-läkarna Ska ha specialistkompetens, och genomgått handledarutbildning   Studierektorn bör  utgöra en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare och ST-läkare

15 Ansvarsfördelning I studierektorns arbetsuppgifter bör ingå att
Utarbeta introduktionsprogram för ST-läkarna, och  Samordna den kontinuerliga fortbildningen av handledare Kommentar: nyheter är att SR bör samordna intern och extern utbildning, samt att v-chef och handledare vid intygande om uppfylld specialistkompetens ska samråda med SR. Oklar och omfattande roll utan mandat. Rollen behöver bli tydligare?

16 Tillgodoräknande av kompetens
Tidigare specialisering Tidigare specialiseringstjänstgöring tillgodoräknas efter prövning Tillgodoräkna sig delmål i gren- eller tilläggsspecialitet enligt äldre bestämmelser Kommentar: nyhet! faktisk tillämpning förs in i regelverk, innebär i praktiken ingen förändring

17 Tillgodoräknande av kompetens
Meriter från forskarutbildning Den läkare som har en svensk doktorsexamen och har uppfyllt kompetenskraven i målbeskrivningen för specialiteten, och fullgjort minst fyra och ett halvt års specialiseringstjänstgöring, ska få ett bevis om specialistkompetens Kommentar: ingen förändring

18 Målbeskrivningar

19 De olika typerna av delmål
I målbeskrivningarna finns specialitetsövergripande delmål (a och b) och specialitetsspecifika delmål (c). Delmålen a är i princip lika utformade för alla specialiteter. delmålen b gäller många specialiteter Exempel på delmål a: medarbetarskap och ledarskap, vårdhygien och smittskydd, medicinsk vetenskap Exempel på delmål b: läkemedel, försäkringsmedicin, palliativ vård i livets slutskede

20 De olika typerna av delmål
B C A . . . Gäller för alla specialiteter . . . Gäller för många specialiteter . . . Är specifik för varje specilaitet

21 Delmål och krav på intyg
Antal delmål Gemensamma delmål (a+b) Specialitetsspecifika delmål (c) Delmål med intygskrav på kliniska tjänstgöring Delmål med intygskrav på kurs Förslag 26 14 12 19 Nuvarande 20(21) 8 16 13 Kommentar: fler delmål, fler gemensamma delmål (a+b), fler delmål med kurskrav. Fler intyg?

22 Utbildningsaktiviteter
Kurs strukturerad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål Självständigt skriftligt arbete studie som genomförs under handledning i vilken ST-läkaren självständigt behandlar ett medicinskt vetenskapligt problem Kvalitets- och utvecklingsarbete arbete som ST-läkaren genomför och som är en del i hälso- och sjukvårdens systematiska kvalitetsarbete  Kommentar: ny definition för kurs – innebär en lösare definition än tidigare. Definitionen för kurs i nuvarande regelverk är: lärarledd utbildning med fastställd plan som ges under en avgränsad tidsperiod

23 Delmål a1 MÅL: Medarbetarskap och ledarskap Utbildningsaktiviteter
Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska kunna bidra till det kontinuerliga lärandet på arbetsplatsen kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam kunna ta ett ansvar för utvecklingen av samarbetet mellan medarbetare ur olika yrkesgrupper kunna samverka i individanpassade vårdprocesser kunna samverka med aktörer utanför hälso- och sjukvården, t ex socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan Föreskrift Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verk-samhet eller handlägger sådana ärenden Deltagande i en eller flera kurser Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Allmänna råd Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp  _

24 Delmål a7 MÅL: Medicinsk vetenskap Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska uppvisa kunskap om medicinskt vetenskapliga metoder och etiska principer kunna kritiskt granska och värdera medicinsk vetenskaplig information uppvisa ett medicinskt vetenskapligt förhållningssätt till rutiner och arbetssätt i det dagliga arbetet Föreskrift Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verk-samhet eller handlägger sådana ärenden Självständigt skriftligt arbete Deltagande i en eller flera kurser Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Allmänna råd Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst  _ Kommentar: SoS har försökt att utveckla, precisera och förtydliga kunskapskraven. Intyg om kurs ska utfärdas av aktuell handledare, inte som nu av kursledaren.

25 Ansökan om specialistkompetens

26 Ansökan Intyga i samråd med SR-rektor
Nya blanketter för tillgodoräknande av tjänstgöring från tredje land Kurs intygas av aktuell handledare Årtal för genomförd handledarutbildning ska framgå Det individuella utbildnings- programmet ska bifogas ansökan

27 Handledning och bedömning
Texterna om handledning och bedömning har förändrats, diskutera detta. Nyheter är bl. a. att handledning bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsschema, att den huvudansvarige handledaren bör tjänstgöra där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin ST-utbildning, att metoder, att metoder för bedömning ska ingå i handledarutbildningen Vad är bra i förslaget och vad är mindre bra? Vad saknas?

28 Ansvarsfördelning och kvalitetssäkring
Vårdgivarens, verksamhetschefens och handledarens roller har förändrats, diskutera detta. Bl. a. har texten om vårdgivarens ansvar för utbildningens kvalitet för verksamheter som bedriver ST-utbildning förändrats. Verksamhetschefen har inte längre ansvar för att teoretiska utbildningsmoment och kurser planeras in i utbildningsprogrammet, ett ansvar som förefaller flyttats över till studierektorn med formuleringen att SR ” ska samordna  den interna och externa utbildningen för ST-läkarna”. Vad är bra i förslaget och vad är mindre bra? Vad saknas?