Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Värmland

En presentation över ämnet: "Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Värmland"— Presentationens avskrift:

1 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Värmland
-Nuläge 2014 och framtid I Värmeland - ja där vill jag bygga och bo, med enklaste lycka förnöjder. Dess dalar och skog ge mig tystnadens ro, och luften är frisk på dess höjder. Och forsarna sjunga sin ljuvliga sång -vid den vill jag somna så stilla en gång och vila i värmländska jorden (Följande presentation är i första hand framtagen våren inom ramen för Ledningskraft i Värmland med fokus på äldres hälsa och avser att fungera som ett kommunikationsmaterial för dialogmöten med ledning och medarbetare inom alla huvudmän. Presentationen kan användas i alla de forum den tjänar till någon nytta. Förslag på talmanus finns till de flesta bilderna. Talmanus innehåller mycket fakta som kan anpassas utifrån målgruppen för presentationen/dialogen.) Talmanus: Följande presentation är tänkt som en orientering kring ramarna för pågående processer inom äldreområdet i länet. Sammanhanget belyses ur ett nationellt och regionalt perspektiv. Vi tar oss även tid att reflektera kring det lokala perspektivet

2 Bättre liv för sjuka äldre i Värmland
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Nationell satsning ,3 miljarder Prestationsersättning Bättre liv för sjuka äldre i Värmland Talmanus: Nationell satsning: Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med SKL för en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Överenskommelserna inriktas mot att stödja kommuner och landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Satsningen skall resultera i en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg. Satsningen fortsätter mandatperioden ut (år 2014 ut) med mål som reviderats årligen. Under mandatperioden omfattar satsningen totalt 4,3 miljarder kronor. Huvudsakligen fördelas medlen enligt en resultat- och prestationsbaserad modell där krav och mål succesivt höjs. Målet med satsningen är att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i högre grad utgår från de mest sjuka äldres behov.

3 Nya perspektiv En gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland att mötas i dialog för värmlänningarnas bästa Catarina Segersten Larsson, ordförande Ulric Andersson Sten Fransson Elisabeth Kihlström Ingela Wretling Regionstyrelsen Politisk styrgrupp Årligt seminarium Gemensamt årligt möte Kommuncheferna Kommuncheferna Landstingsdirektören Landstingsdirektören Yvonne Lennemyr, RV ordförande Gunilla Öberg, vård och omsorgsdirektör, Karlstad Per-Joel Sewelén, verksamhetschef lärande och stöd, Arvika Kristina Steijner, socialchef, Filipstad Ann-Katrin Nilsson, verksamhetschef vård och omsorg, Sunne Henrik Svensson, divisionschef medicin, LiV Karin Haster, tf divisionschef psykiatri, LiV Karin Malmqvist, divisionschef allmänmedicin, LiV Åsa Wahlén, utvecklingsledare hälso- och sjukvårdsstaben, LiV Beredningsgrupp Talmanus: I Värmland finns Nya Perspektiv, huvudmännens gemensamma utvecklingsarbete inom välfärdsfrågorna. ”En gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstiget i Värmland att mötas i dialog för Värmlänningens bästa” Utvecklingsarbetet Nya Perspektiv inleddes 2007 med seminarier för samtliga ledande politiker och tjänstemän från kommunerna och landstinget. Syftet är att lära känna varandra, varandras förutsättningar och gemensamt kunna analysera befolkningens hälsa, dess behov och efterfrågan på välfärdstjänster, utbildning, vård och omsorg, sjukvård och hälsobefrämjande insatser. Nya Perspektiv fokuserar på fyra områden där gemensamt arbete för värmlänningens bästa krävs för att göra skillnad. Områdena är: Den sårbara familjen, Psykisk hälsa, Äldres hälsa, Riskbruk och riskbeteende. Inom varje utmaning har gemensamma och övergripande ambitioner formulerats i gemensamma inriktningar. Dessa är vägledande för konkreta resultatmål (resultat och effekter för befolkningen) som ska vara tidsbestämda och mätbara. Tanken är att dessa mål ska arbetas in i respektive organisations ordinarie beslutsprocess. De gemensamma inriktningarna är tänkta att kvarstå över en längre tidsperiod till skillnad från resultatmålen som förväntas växla över tid. Valet av resultatmål har utgått från en bedömning av vad som varit de största behoven hos befolkningen och som kräver samverkan mellan kommunerna och landstinget för att åstadkomma en gynnsam utveckling för medborgarnas bästa. Inom utmaningen äldres hälsa i Värmland sammanfaller målområdena och fokusområdena med den nationella äldreöverenskommelsens målområden Den sårbara familjen Psykisk hälsa Äldres hälsa Riskbruk och riskbeteende Ing-Marie Thyr, verksamhetschef för skola och välfärd, Storfors. Ing-Marie Knutsson, verksamhetschef allmänmedicin/QBUFF, LiV. Karin Melberg, områdeschef handikapp-omsorgen, Torsby. Åsa Storm, enhetschef psykosenheten psykiatriska öppenvården, LiV. Ann-Katrin Nilsson, verksamhetschef vård och omsorg, Sunne. Bengt Hanson, chefläkare allmänmedicin, LiV. Kjell-Åke Holdar, utvecklingsledare alkohol- inspektör socialtjänst, Arvika. Carolyn Isaksson, verksamhetschef länsgemensam psykiatri, LiV.

4 NYA PERSPEKTIV Äldres hälsa Ledningskraft Bättre liv för sjuka äldre
Mål: Att samverkan skall komma den enskilde medborgaren till del genom en ökad kvalitet i berörda verksamheter inom följande områden God vård i livets slutskede Preventivt arbetssätt God vård vid demens-sjukdom God läkemedels-behandling för äldre Sammanhållen vård och omsorg Vision: Skapa förutsättningar för en trygg och frisk ålderdom Talmanus: Regional satsning: Värmlands gemensamma vision och målbild i arbetet för den äldre värmlänningens hälsa omfattar fem målområden. Regionala mål för respektive område har årligen formulerats, utvärderats och reviderats inom ramen för den pågående (tom år 2014) nationella äldresatsningen. Mål och aktiviteter beskrivs i en Regionala handlingsplan för en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Värmland 2014. Målområdena omfattar samma områden som återfinns i den nationella Överenskommelsen. Regionala handlingsplanen är godkänd av beredningsgruppen och politiskt förankrad i samtliga kommer och landstinget i Värmland.

5 Ledningskraft Chefer från slutenvård, primärvård och kommunal vård och omsorg Ledningskraft är representanter Värmland och dess handlingsplan Nationella och regionala träffar Talmanus: Samtliga län i Sverige deltar med chefsteam i SKL:s ledarprogram ”Ledningskraft” med fokus på att göra skillnad för de mest sjuka äldre. Från Värmland deltar ett team (se nästa bild). Värmlands team träffas vid nationella och regionala träffar och samordnar lokala mötesplatser för spridning, information och dialog om äldresatsningen och pågående processer i länet för de mest sjuka äldres gagn. Nationella Ledningskraftsträffar syftar till att stötta chefer i förbättringsarbete och att leda förändring i komplexa system Regionala träffar- dialog kring pågående processer och för gemensamma initiativ mellan huvudmännen för att förbättra för de mest sjuka äldre samt avstämning kring måluppfyllese etc.

6 Ledningskraft Deltagarna har som uppgift att förmedla äldresatsningens syfte, handlingsplanens vision, mål och innehåll till berörda parter i länet samt Skapa förutsättningar för att handlingsplanen omsätts i praktisk handling och leder till varaktig förändring Talmanus: Tanken med Ledningskraftsarbete nationellt, regionalt och lokalt är att påbörja arbetet med att införa ett arbetssätt i vård och omsorg om äldre som är mer strukturerat, förebyggande, evidensbaserat och använder sig av resultat från kvalitetsregister och öppna jämförelser i såväl styrning och ledning som i det dagliga förbättringsarbetet i verksamheterna.

7 Ledningskraft i Värmland
Kommuner: Margaretha Rudner, Grums kommun Ann-Katrin Nilsson, Sunne kommun Peter Nylander, Karlstads kommun Eva Nilsson, Arvika kommun Ann-Charlotte Brattström, Kristinehamns kommun Slutenvården: Karin Lundin, Sjukhuset i Torsby, LiV Lena Bäckman, akutmottagningen , csk, LiV Birgitta Evensson, Division medicinska specialiteter, LiV Ann-Kristin Olsson, Sjukhuset i Arvika, LiV Cristina Jönsson/Marinette Moberg, Division opererande specialiteter, LiV Division allmänmedicin, Landstinget i Värmland : Karin Malmqvist, Ulrika Thufvesson Kerstin Karlsson Eva Bergquist Anders Olsson Landstinget i Värmland: Niklas Forsberg (analysstöd) Åsa Wahlén (utvecklingsledare) ”Bättre liv för sjuk äldre i Värmland”, Region Värmland (Process-stöd): Veronica Arnesson Berit Hassel Linnea Grankvist Josefin Hellberg Teamet Ledningskraft i Värmland, våren 2014

8 Vem är vi till för? Vilka värden ska vi skapa?
Sammanhållen vård och omsorg – ett sömlöst system Talmanus: För dagens äldre personer med flera samtidigt förekommande sjukdomstillstånd ställs stora krav att kunna hantera en skör livssituation i ett vård- och omsorgssystem som traditionellt är organiserat efter diagnoser och mindre anpassat till de mest sjuka äldres behov. Utmaningen för kommuner och landsting är att både tillsammans och var och en för sig bidra till en vård och omsorg med ett helhetsperspektiv och hög kvalitet Vägledande frågor i arbetet: Vilka värden ska vi skapa? Vem är vi till för?

9 Värdeskapande processer för dem systemet är till för
Värdet för patienten kan endast uppstå i det direkta mötet med vårdens medarbetare Det är i mötet med patienten som våra arbetssätt kan förbättras och resurser optimeras Hur använder vi systemets befintliga resurser för den äldres bästa? Talmanus: Vad arbetet för de mest sjuka äldre ytterst handlar om: Värdeskapande processer för de mest sjuka äldre? Punkt ett och punkt två: Exempel på verktyg för att förbättra våra arbetssätt och kvalitetssäkra vården och omsorgen är kvalitetsregister. Punkt tre: De allra flesta verksamheterna inom vård och omsorg har resursbrist i någon form. Kan vi använda våra resurser annorlunda? Små justeringar kan ge stora förändringar. Utan att förändra systemet kommer vi att fortsätta få de resultat vi tidigare fått.

10 Grundläggande krav Struktur för ledning och styrning
Riskanalys, egenkontroll, avvikelse-hantering Regional handlingsplan Mätperiod: 1 okt sep 2014 Tillbaka till ramarna för årets äldresatsning. Prestationsersättningsperioden löper från 1 oktober september 2014 Fakta prestationsersättning Grundläggande krav för att få ta del av resultat- och prestationsersättning under 2014 är följande tre delar: Struktur för ledning och styrning i samverkan- Regionalt dokument som beskriver strukturen för ledning och styrning i samverkan i Värmland, kommer att finnas tillgängligt under våren 2014 Regional handlingsplan äldre Det ska finnas ett politiskt förankrat beslut om en gemensam handlingsplan. Den ska innehålla - beskrivning av förbättringsområden, - konkreta och mätbara mål, - planerade aktiviteter, - beskrivning av hur uppföljning skall gå till och - hur resultaten skall redovisas. Framtagen inom ramen för Ledningskraft och finns tillgänglig via Region Värmlands hemsida under Nya perspektiv och Ledningskraft. Under 2014 ska kommuner och landsting beskriva hur det systematiska förbättringsarbete avseende Riskanalys, egenkontroll och avvikelsehantering bedrivs per huvudman när det gäller vård och omsorg av äldre (enligt 5: kap Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOFS 2011:9). Region Värmland samordnar uppgifter från alla huvudmän.

11 God vård i livets slutskede SVENSKA PALLIATIVREGISTRET
Fokus på förbättring av kvalitetsindikatorerna: Brytpunktssamtal Smärtskattning Munhälsobedömning Vid behovs ordination av injektionsläkemedel vid ångest Följande bilder ger en beskrivning av nationella ramarna för prestationsersättning för de fem målområdena 2014 och de områden som prioriterats inom äldres hälsa i Värmland. God vård i livets slutskede Mäts på kommunnivå för både kommun och landsting Det röda i spindeln ska bli grönt! Fakta prestationsersättning Grundkrav: 70 % täckningsgrad Svenska Palliativregistret Förbättring med sammanlagt 5 %-enheter -> del av 50 miljoner Förbättring med sammanlagt 10 %-enheter och/eller genomsnittlig måluppfyllelse på 60%-> del av 20 ytterligare miljoner Brytpunktssamtal Smärtskattning Munhälsobedömning Vid behovs ordination av injektionsläkemedel vid ångest

12 Preventivt arbetssätt
Fall, undernäring, trycksår och munhälsa med stöd av Senior alert Premierar hela vårdpreventiva processen (riskbedömning, åtgärder, uppföljning) Preventivt arbetssätt Undernäring, fall, trycksår och dålig munhälsa är kopplade till varandra och viktiga oavsett medicinsk diagnos och var vård och omsorg sker. Registrering och riskbedömning i Senior alert ger möjlighet att bedriva ett aktivt, systematiskt och förebyggande förbättringsarbete med överblick över resultaten av det arbetet Fakta prestationsersättning Grundkrav för kommunerna: delta i en av två punktprevalensmätningar i regi av Senior alert 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner, som för minst 90 procent av dem som bor i särskilda boenden och korttidsboenden för äldre, oavsett driftsform, genomfört riskbedömningar och planerat förebyggande åtgärder med registrering i Senior alert. 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform genomfört riskbedömningar, planerat förebyggande åtgärder och gjort uppföljning med registrering i Senior alert (sjukhus, vårdcentral, hemtjänst, hemsjukvård) 20 miljoner kronor fördelas till de kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform utfört bedömning av munhälsa enligt Revised Oral Assessment Guide (ROAG) med registrering i Senior alert. Medlen fördelas med 70 procent till kommunerna och 30 procent till landstingen.

13 God vård vid demenssjukdom
Demensutredning och uppföljning vid demenssjukdom Svedem, vårdcentraler Symtomskattning vid ångest, oro, aptitsvårigheter, sömnproblem, aggressivitet etc. BPSD-registret, kommunerna Demens skapar stort lidande både för den som drabbas och för de anhöriga. Eftersom sjukdomen är obotlig inriktas insatserna på att utreda och diagnostisera, för att kunna ge bästa vård och omsorg. Syftet med SveDem är att förbättra kvaliteten i demensvården och målet är en likvärdig och optimerad diagnostisering och behandling av patienter med demenssjukdom. Vid demenssjukdom är det vanligt med beteendemässiga- och psykiska symptom (BPSD) som aggressivitet, oro, hallucinationer och sömnstörningar etc. Alla symptom kan inte behandlas på samma sätt, BPSD-registret är en hjälp i att anpassa behandlingen individuellt. Fakta prestationsersättning 25 miljoner kronor fördelas till landsting i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom, erhållit utredning med registrering i SveDem och fått diagnos i primärvården (vårdcentralerna), oavsett driftsform och 25 miljoner kronor till landsting för uppföljning i SveDem i primärvården. 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner vars utförare, oavsett driftsform, inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symptom och registrerar i BPSD-registret. Prestationsersättningen utbetalas till kommunerna i relation till antalet utförda registreringar i BPSD-registret.

14 God läkemedelsbehandling för äldre
Minska användning av: Olämpliga läkemedel Antipsykosläkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Statistiskt säkerställd förbättring Mätperiod: 1/3-31/ jfr 1/3- 31/8 2014 Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. En allvarlig och tydlig konsekvens av den ökningen är att närmre 30 % av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag har koppling till läkemedelsrelaterade problem. Fakta prestationsersättning Alla lkm-indikatorer avser personer 75 år och äldre 100 miljoner kronor fördelas till de län som minskar indikatorn Olämpliga läkemedel 100 miljoner kronor till de län som minskar indikatorn läkemedel mot psykos 100 miljoner kronor till de län som minskar användningen av antiinflammatoriska läkemedel Mätperioden är 1/ / jämfört med 1/ / Ersättning utbetalas om värdet på länsnivå under minst 4 av 6 månader 2014 understiger värdet för samma indikator motsvarande månad 2013. 70 procent av medlen för ett län som uppnått uppsattamål för läkemedelsindikatorerna utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget i länet.

15 Sammanhållen vård och omsorg
Undvikbar slutenvård Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar Sjukhus, primärvård och äldreomsorg tillsammans! Statistiskt säkerställd förbättring Mätperiod: 1/3-31/ jfr 1/3- 31/8 2014 De mest sjuka äldre har ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. Det ställer stora krav på helhetssyn och samarbete över professions- och organisationsgränser. Den dagliga vården och omsorgen av äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till slutenvårdsvistelse som hade kunnat undvikas. För att utveckla vård och omsorg utifrån de sjuka äldres behov används indikatorerna undvikbar slutenvård och oplanerade Återinskrivning inom 30 dagar. Fakta prestationsersättning: En förutsättning för att få del av prestationsersättning är att landstingens inrapportering av data sker månadsvis. Rapporteringen ska finnas i SKL:s databas senast den 20:e månaden efter den månad som mätperioden avser. Fom 20 januari 2014 ska landstingen även rapportera data per VC och enhetsnivå samt kommunvis rapportera antal dygn på sjukhus efter det att den äldre är utskrivningklar. 50 miljoner kronor fördelas till de län som minskar indikatorn Undvikbar sluten vård. 200 miljoner kronor fördelas till de län som minskar indikatorn oplanerad återinskrivning inom 30 dagar. Mätperioden är 1/ / jämfört med 1/ / Ersättning utbetalas om värdet på länsnivå under minst 4 av 6 månader 2014 understiger värdet för samma indikator motsvarande månad 2013 70 procent av medlen för ett län som uppnått uppsatta mål för nämnda indikatorer utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget.

16 Sömlöst system för vårdtagaren
Kommun Sluten-vård Primär-vård Visionen att skapa förutsättning för en trygg och frisk ålderdom ställer stora krav på huvudmännen tillsammans och var och en för sig. En varaktig förändring för de mest sjuka äldre förutsätter att varje huvudman, enhet och arbetslag är informerade om den gemensamma visionen och målbilden samt delaktiga i utformandet av lokala aktiviteter som omsätts i praktisk handling. Det här är vårat (vård- och omsorgspersonal, ledare eller övrig funktion inom vård och omsorg i Värmland) gemensamma uppdrag och ansvar, och är av största värde för de mest sjuka äldre och värmlänningens bästa.

17 Hur jobbar vi med de mest sjuka äldre och målområdena hos oss?
Fråga att stanna upp vid, med fördel i diskussion och dialog med övriga forumet. Skall fungera som ett ”avstamp” för nästa bild som handlar om framtiden och hur ni kan/tänkt gå vidare i er verksamhet Hur jobbar vi med de mest sjuka äldre och målområden hos oss? Fler frågor att komplettera med för att få igång reflektion och dialog: Finns det en medvetenhet kring arbetet med de mest sjuka äldre hos oss? Finns det någon strategi och målbeskrivning inom de olika målområde hos oss ? Är strategin eller målen kända och förankrade hos övriga medarbetare? Är arbete med de mest sjuka äldre prioriterat, viktigt och angeläget hos oss?

18 Dialog om framtiden - Bibehålla fokus på att göra skillnad för sjuka äldre !
Vad händer sen? Hur ser fortsättningen ut när denna ök avslutats? Förberedelser för 2015? Vilka områden bör fortsatt prioriteras inom området äldres hälsa? Hur skall vi jobba här hos oss? Hur ska vi jobba med frågorna tillsammans med övriga huvudmän? Frågor att stanna upp vid- sker i diskussion och dialog med övriga forumet.

19 www.nya-perspektiv.regionvarmland.se 2014-09-19