Helhetsidé ? ? ? Pedagogiska verksamheten Arbets- Utvecklings-

En presentation över ämnet: "Helhetsidé ? ? ? Pedagogiska verksamheten Arbets- Utvecklings-"— Presentationens avskrift:

1 Helhetsidé ? ? ? Pedagogiska verksamheten Arbets- Utvecklings-
Vision Verksamhetsidé -> ligger till grund för lärandet i påverkar utformningen av ? ? ? Pedagogiska verksamheten ! ! ! ->? Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden Störningar = utvecklingsbehov Anpassar verksamheten påverkar stabiliserar och påverkar vägleder och utvecklar Presentationsbild 1 Arbets- Organisationen Utvecklings- Organisationen -> skapar förutsättningar för -> påverkar utformningen av <-

2 Vägledare utifrån.. Arbetsorganisationslogik resp utvecklingsorganisationslogik

3 Hans-Åke Scherp Karlstads universitet
Lärdomar från skola A Elever ”Text med instuderingsfrågor och genomgång av svar med läraren är ett effektivt sätt att lära sig.” ”Lektionerna bör vara strukturerade med en tydlig plan och angivna sidhänvisningar.” ”Regelbundna prov och diagnoser behövs.” ”Strukturerade genomgångar där jag får anteckna.” ”Nivågruppering, stöd, läxhjälp.” Tydlig planering av varje moment (Vad ska jag kunna? Hur blir jag bedömd? När sker prov?).” Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

4 Hans-Åke Scherp Karlstads universitet
Lärdomar från skola B Elever: ”Att ta det som hänger ihop oavsett ämne ger en högre motivation som underlättar lärandet.” ”Man blir inte motiverad av att höra att något kommer på skrivningen utan man blir motiverad av att ställas inför ett problem. När man märker att man inte har tillräckliga kunskaper för att kunna lösa problemet blir man motiverad att lära sig det.” ”Om man har någon som bara matar in då är det någon som redan hittat lösningen men om man i en basgrupp försöker hitta lösningen på problem vi måste lösa och vi måste hitta informationen själva då måste jag bearbeta min hjärna för att kunna förstå det här. Jag måste kunna förklara för andra hur jag tänker och byta tankar.” ”Man kan koppla ihop sina erfarenheter med vad som står i böckerna.” ”Man behöver tänka själv.” ”Istället för att man har en lärare som står och pratar hela tiden ger man tid till diskussion, reflektion och bearbetning som gör att man lär sig bättre.” ”I basgruppen delar med sig vad man lärt sig. Kan kolla om man fattat rätt. Man lär av varandra.” ”Man har ett samarbete med lärarna.” Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

5 Skolans uppdrag 1840 –1920 Mål Att fostra tålmodiga ödmjuka lydiga
människor Medel Extrem förmedlingspedagogik Hård drill och disciplin Utantilläxor

6 Katrinelunds vision: En personlig skola med trygg atmosfär med människor som ges förutsättningar att möta framtiden med kunskaper, tillförsikt och nyfikenhet.

7 Katrinelunds pedagogiska helhetsidé
Vårt arbete präglas av att: Vi intresserar oss för och försöker förstå elevernas tänkande och förståelse. Vi skapar intressanta lektioner genom att utmana elevernas föreställningar Vi vågar utmana oss själva för att ständigt lära och utvecklas. Vi utvecklar verksamheten genom forskning utifrån vårt vardagsarbete. (modell-/forskar skola)

8 Röster i skolan ”Det är så svårt att arbeta med skolutveckling eftersom vi tänker och gör så olika.” ”Det gäller att ha ryggen fri.” ”För mycket prat och för litet verkstad.” , ”Tänk att man aldrig kan få gå på djupet med en fråga.” ”Det är viktigt att skydda verksamheten från uppdragsregnet genom att hålla upp ett uppdragsparaply”. ”Det är svårt att introducera nya saker då många reagerar med motstånd utifrån känslan att det kommer något nytt som ska göras och man knappt har tid med det man redan gör. Vi är många som känner att det blir ”småduttar” av olika saker som vi inte alltid förstår syftet bakom och framförallt inget som vi efterfrågat. ” ”Tiden räcker inte till för allt som ska göras!” ”Det pedagogiska ledarskapet hinner man inte med!”

9 Övergripande föreställningar om skola
Teorier om lärande Behaviorism Konstruktivism Övergripande föreställningar om skola Eleven som råvara Eleven som kund Eleven som medarbetare

10 Hans-Åke Scherp Karlstads universitet
679 förskollärares viktigaste lärdomar om hur de på bästa sätt kan bidra till barnens lärande och utveckling Bygga goda relationer 97% Knyta an till barnens frågor 87% Möjlighet att välja lek Ge barnen återkoppling 71% Ge möjlighet att påverka innehållet 65% Utmana barnens föreställningar 61% Grupparbete 59% Tydlig struktur arbete/lek 52% Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

11 Hans-Åke Scherp Karlstads universitet
1 460 grundskollärares viktigaste lärdomar om hur de kan bidra till elevernas lärande och utveckling Bygga goda relationer 95% Knyta an till barnens frågor 85% Ge barnen återkoppling 81% Tydlig struktur 71% Ge möjlighet att påverka innehållet 67% Knyta an till omvärldshändelser 51% Utmana barnens föreställningar 47% Tydliga krav och betygskriterier 46% Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

12 Hans-Åke Scherp Karlstads universitet
220 gymnasielärares viktigaste lärdomar om hur de kan bidra till elevernas lärande och utveckling Bygga goda relationer 94% Knyta an till elevernas frågor 78% Ge eleverna återkoppling 76% Tydlig struktur 68% Tydliga krav och betygskriterier 64% Knyta an till omvärldshändelser 60% Ge möjlighet att påverka innehållet 57% Utmana elevernas föreställningar 50% Tydliggöra kursplanemålen 43% Ge möjlighet att välja arbetssätt 42% Ägna tid åt repetition 18% Regelbundna prov och diagnoser 17% Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

13 Lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till barns och ungdomars lärande
Skolledare % Lärare God relation 95 Knyta an till barnens livsvärld och frågor 93 84 Utmana föreställningar 88 51 Ge återkoppling 83 77 Påverka innehållet 76 65 Knyta an till omvärldshändelser 68 43 Påverka arbetssätt 57 Tydliggöra kursplanemålen 47 34 Grupparbete 44 Tydlig med krav och betygskriterier 41 36 Tydlig struktur 66 Färdighetsträning 14 35 Dela upp i delmoment 9 28 Att hålla sig i bakgrunden 6 20 Repetition 3 18 Regelbundna prov och diagnoser 2 Enskilt arbete eller enskild lek 1 8

14 Hans-Åke Scherp Karlstads universitet
När medforskarna hade gjort sina intervjuer med elever, pedagoger och rektorer om hur de menar att man skapar de bästa förutsättningarna för barns och ungas lärande, så översattes innehållet i kartorna till ett gemensamt ”språk” skulle man kunna säga, för att underlätta mönsterseende. Detta språk bestod av 24 begrepp, vilka speglade olika dimensioner och kvaliteter i lärprocessen och i samspelet mellan pedagoger och barn eller elever. För att få en bild av materialet i sin helhet gjordes först en enkel frekvensberäkning där vi undersökte förekomsten av olika föreställningar. ... visar att Lust av lära är det begrepp som är mest frekvent förekommande. Hela 191 eller 87 % av de totalt 220 analyserade kartorna (c-mapsen) innehåller detta begrepp . Näst vanligast är Förtroendefull relation (70%) följt av Anpassa till barnens/elevernas tankar och frågor (69%) och Involvera eleverna i kunskapsbildningen (69%). Minst frekvent är Tydliga betygskriterier (18%). I rapporten går vi sedan in på och beskriver dessa olika dimensioner och kvaliteter, hur de förhåller sig till varandra och hur vanligt förekommande olika föreställningar är inom ramen för olika grupper och i olika typer av verksamheter. Det kommer vi inte att gå in på nu (eftersom vi har begränsat med tid till vårt förfogande) utan vi har istället valt att fokusera på de delar av resultatet som är direkt kopplade till verksamhetsidén och stödet för den. Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

15 Observationsstudie (Scherp, 1995)
Verksamheten i 91 klasser observerades under sammanlagt 252 timmar Två procent av de frågor, som eleverna riktade till läraren utgick från egna erfarenheter som de undrade över. Sju procent av lärarnas frågor till eleverna riktade sig till och visade intresse för elevernas erfarenhetsvärld. Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

16 Hans-Åke Scherp Karlstads universitet
Illeris (1991) Uppföljning av 271 elever år efter avslutad skolgång Inga större skillnader vad gäller "skolkunskaper", nuvarande social ställning, yrkesval, litteraturläsning, idrottsutövande, eller kreativ verksamhet men tydliga skillnader vad gäller grundläggande förhållningssätt och värderingar. De som gått på de sk progressiva skolorna hade en ökad benägenhet att intressera sig för demokratifrågor och jämställdhet och förhöll sig mer självständigt och kritiskt i samhällsfrågor. De som gått på de progressiva skolorna var också mer positiva till sin skolgång än de som gått på de mer traditionella skolorna. Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

17 Samvariation måluppfyllelse – lärdomar om lärande och undervisning
Ingen samvariation mellan meritpoängsmåtten och konstruktivism

18 Hur förstå detta? Helhetsidéer har ingen betydelse för resultaten.
En konstruktivistiskt inriktad helhetsidé har ingen betydelse för resultaten. Man har från ledningen inte prioriterat arbetet med helhetsidén. Bakgrundsfaktorer inverkar på resultaten.

19 Samvariation mellan meritvärden och lärdomar i enlighet med verksamhetsidén

20

21 Hur förstå dessa resultat?
Elever i socioekonomiskt missgynnade områden har ett större behov av meningsfullhet för att ägna sig åt lärande i skolan. De är på förhand förlorare om man betonar yttre motivation i form av betyg. Elever i socioekonomiskt gynnade områden tar sig igenom skolan utan alltför stor ansträngning med stöd hemifrån. Att få så goda betyg som möjligt med så liten ansträngning som möjligt.