Johan Jansson Dominic Power Uppsala University, Sweden Företagande i kreativa industrier Estrad.

En presentation över ämnet: "Johan Jansson Dominic Power Uppsala University, Sweden Företagande i kreativa industrier Estrad."— Presentationens avskrift:

1 Johan Jansson Dominic Power Uppsala University, Sweden johan.jansson@kultgeog.uu.se dominic.power@kultgeog.uu.se Företagande i kreativa industrier Estrad - öppna föreläsningar om entreprenörskap och småföretag

2 Vi har fått höra talas om både det svenska musikundret, och det svenska modeundret… Är det bara snack, eller finns det någon substans i kulturella näringar? Hur viktiga är de i svenskt näringsliv?

3 Viktiga i svenskt näringsliv? Kreativ tillväxt? (ITPS (2008) “Upplevelseindustrins”: 434 000 sysselsatta ”Cultural economy”: 509 000 sysselsatta (drygt 222 000 sysselsatta som är gemensamma)

4 ITPS…

5 Vad är den kulturella ekonomin? Tre huvudsakliga egenskaper kännetecken: 1.Värdet av produkterna (varor och tjänster) är deras symboliska/ upplevelsemässiga/status roll “artifacts whose psychic gratification to the consumer is high relative to utilitarian purpose” (Scott 1997, 323). 2.Engel’s Law 3.Producenter tenderar att agglomerareras…medan deras produkter flyter fritt runt världen the world.

6 Varför ska vi intressera oss för dessa verksamheter? Kulturella näringar→Investeringar,arbeten, inkomst, export, nya metoder Kulturell input →Central servicefunktioner till andra regionala industrier Kreativa verksamheter→Hjälper företag/regionen attrahera och behålla kompetens Kreativa människor→Gentrifieringsprocesser →Definierar regionens ‘brand’ →Kreativt ‘buzz’ Kreativ arbetskraft→Ökar kreativiteten, innovatitionskraften i hela ekonomin

7 Varför ska vi intressera oss för kulturella näringar? Därför entreprenörskap är en naturlig del av dessa verksamheter: Många nya företag och micro-entreprenörer Anställda med sidoverksamheter (egna företag vid sidan av och verksamhet över och mellan olika typer av kulturella näringar)

8 Kreativitet, innovation och entreprenörskap i kulturella näringar? Under hösten 2007 genomförde vi en webbaserad enkätundersökning Syfte: att belysa förutsättningar, möjligheter och hinder för individuell kreativitet och arbete samt företagande och entreprenörskap inom de kulturella näringarna Individfokus, möjlighet att jämföra mellan branscher Ca 3500 personer svarade. Underlag för relevanta analyser av kulturella industrier

9 Respondenterna – en bild av kulturella näringar Kulturella näringar – en definition Kulturella näringar – inte bara det kreativa geniet

10 Respondenterna - en bild av kulturella näringar Åldersstrukturen Utbildningsnivån inom kulturella näringar

11 Koncentrerade till urbana miljöer Men flera regionala centrum Employment in municipalities 1999 SE DK NO FIN KommunAntal respondenterProcent 1Stockholm110333,1 2Göteborg3139,4 3Malmö1283,8 4Uppsala1043,1 5Nacka662 6Lund652 7Umeå431,3 8Lidingö411,2 9Gotland371,1 10Gävle361,1

12 Karriär inom kulturella näringar? Drivkrafter? Nödvändiga egenskaper? Ny idéer och inspiration?

13 Drivkrafter bakom individens val att arbeta med kulturella näringar… pengar är inte allt

14 Egenskaper av betydelse för individens karriär inom kulturella näringar

15 Källor till inspiration, ny kunskap och nya idéer… allt annat än ESTRAD föreläsningar??

16 Varför starta företag inom kulturella näringar?

17 Det handlar inte bara om pengar! Inkomstnivåer fördelat på anställda och egenföretagare…

18 - Kanske den enda vägen att få arbete med det man vill: sin mission/passion - Företagande anses stimulera kreativiteten och ökar till viss del kontrollen över verksamheten - Entreprenörer föder entreprenörer

19 Hur organiseras företagens arbete? De flesta startar sina företag ensamma…och fortsätter att arbete ensamma till stor utsträckning Det förekommer även arbete inom nätverk och projekt, särskilt i samarbete med kunder

20 Vilka var förutsättningarna när du startade ditt företag?

21 Hur vanligt är det att företagets verksamhet organiseras enligt följande alternativ?

22 Hur når företag inom kulturella näringar sina kunder och marknader? Hitta kunder är inte lätt Kunderna befinner sig ofta utanför den lokala miljön Stora skillnader mellan olika branscher: vissa företag behöver inte så många kunder, andra har inga lokala kunder och kommer aldrig att ha det

23 Det måste vara lätt att hitta ett lokala kundunderlag?

24 Var är företagets viktigaste kunder lokaliserade?

25 Kundlokalisering (viktigaste kunder) i ett urval branscher

26 Skapa kundkontakter?

27 Vad kan vi lära av dem? Kulturella näringar är ingen enhetlig grupp individer, entreprenörer och företagare. En mängd olika strategier och tillvägagångssätt existerar sida vid sida. Slutsatserna är många... Om vi är intresserade av att stödja dessa verksamheter behöver vi utveckla specifika policies och sluta tala om “upplevelseindustrin” etc Men – det finns dock vissa likheter och intressanta poänger som resten av ekonomin kan dra lärdom av...

28 De flesta hittar inte sina kunder lokalt… vissa företag och bransch är ”born global” Företag behöver inte vara stora…det fungerar att vara liten så länge som man är länkad till andra företag och aktörer på rätt sätt Att lokalisera sig i rätt miljö verkar hjälpa företag att komma bristen på storlek och resurser Kulturella och kreativa verksamheter är i ökande grad kommersialiserade…detta indikerar att individer är villiga att satsa deras inkomster på dessa verksamheter, men också att deras marknader expanderar…något som ”traditionella” företag kan lära sig från: –Stödja intra/entreprenörskap som är grundat i passion –Söka efter dessa nya marknader och aspekter där människor är passionerade