Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan

En presentation över ämnet: "Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan"— Presentationens avskrift:

1 Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan
Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbets-uppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter söks även på hela arbets-marknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara de vanliga arbets-uppgifterna. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara någon arbets-uppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Dag 1-90 De första 90 dagarna av sjukperioden bedömer Försäkringskassan om den anställda kan klara av sitt vanliga arbete. Den anställda har bara rätt till sjukpenning om han eller hon varken kan utföra sitt vanliga arbete eller något annat arbete som du som arbetsgivare tillfälligt kan erbjuda. Försäkringskassan ska ta reda på om du som är arbetsgivare har möjlighet att tillfälligt erbjuda den anställda andra arbetsuppgifter, eller om det går att anpassa arbetsplatsen eller arbetsförhållandena så att den anställda kan arbeta trots sjukdomen. Dag När en anställd har varit sjukskriven i 90 dagar ska Försäkringskassan ta reda på om du som är arbetsgivare har möjlighet att erbjuda den anställda något annat arbete som han eller hon klarar av trots sin sjukdom. Den anställda har bara rätt till sjukpenning om han eller hon inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. (ta med högst ett heltidsarbete) Dag Om den anställda fortfarande inte kan arbeta på grund av sin sjukdom när det har gått 180 dagar ska Försäkringskassan ta reda på om han eller hon klarar av ett annat arbete utanför din verksamhet. Kan den anställda klara av ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden har han eller hon inte rätt till sjukpenning. Men det gäller inte om Försäkringskassan bedömer att den sjukskrivna med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete någonstans i din verksamhet före dag 365. Det gäller inte heller om det kan anses oskäligt att bedöma den anställdes arbetsoförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos dig som arbetsgivare. Efter dag 365 Från och med dag 366 bedöms den anställdas arbetsförmåga i förhållande till alla arbeten på den vanliga arbetsmarknaden. Undantag kan göras om det kan anses oskäligt att bedöma den anställdas arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden. 90 180 365 * Den sjukskrivne har rätt tilltjänstledighet för att söka och pröva annat arbete ** Vid särskilda skäl eller om oskäligt kan detta gälla längre än 180 dagar. *** Vid allvarliga sjukdomar eller om oskäligt betalas sjukpenning ut längre än 365 dagar.

2 Arbetsgivarens del i rehabiliteringskedjan
Dag 1-90 Dag Dag Arbetsgivarutlåtande (begärs av den anställda) Tillfälliga arbetsuppgifter Andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren Tjänstledigt från arbetsgivaren för att prova annat arbete Kontakt med Arbetsförmedlingen Detta gäller: Tillfälliga arbetsuppgifter/Omplacering. Anpassning och rehabilitering i anslutning till din verksamhet. Delta i avstämningsmöten Detta kan du göra: Underlätta för den anställda att komma tillbaka till arbetet Anpassa arbetsuppgifter och arbetsplatsen Förändra i den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön Den anställda . Arbets-givaren

3 Tidsbegränsning av sjukpenning
Sjukpenning i högst 364 dagar under en ramtid på 450 dagar. Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Lön Sjukpenning på normalnivå Ersättningsnivå 80% 364 dagar Sjukpenning på fortsättningsnivå Ersättningsnivå 75% 550 dagar Arbetslivs-introduktion Aktivitetsstöd/ utvecklingsersättning 3 månader A-kassa Aktivitetsstöd/ utvecklings- ersättning Vid allvarliga sjukdomar kan fler dagar med sjukpenning på normalnivå betalas ut. I vissa undantagsfall kan fler dagar med sjuk-penning på fortsättnings-nivå betalas ut. Sjukpenningen är tidsbegränsad Normalt kan den anställda få sjukpenning i 364 dagar under en period på 450 dagar (cirka 15 månader). De 450 dagarna kallas ramtid. Ersättningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Om den anställda har fått rehabiliteringspenning eller reseersättning i stället för sjukpenning räknas de dagarna också som sjukpenningdagar. Dessutom räknas 13 dagar med sjuklön med om de dagarna har ingått i en sjukperiod med sjukpenning. Vad händer efter 364 dagar? Sjukpenning på fortsättningsnivå Den anställda kan få sjukpenning på fortsättningsnivå i högst 550 dagar (cirka ett och ett halvt år). (Om den anställda får sjukpenning på fortsättningsnivå sjukpenning på grund av en godkänd arbetsskada finns inte någon tidsgräns). Ersättningen är något lägre än 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Fler dagar med sjukpenning på normalnivå Om den anställda har en allvarlig sjukdom kan han eller hon ha rätt till fler dagar med sjukpenning på normalnivå. Med fler dagar med sjukpenning på normalnivå behåller man samma ersättning som med sjukpenning på normalnivå. Det finns ingen tidsgräns för hur länge fler dagar med sjukpenning på normalnivå kan betalas ut. Även den som har haft tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan få fler dagar med sjukpenning på normalnivå. Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå I undantagsfall går det att få förlängd sjukpenning längre än 550 dagar. Det kallas fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå och gäller: om den anställda får fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå på grund av en godkänd arbetsskada finns inte någon tidsgräns om en anställda vårdas på sjukhus eller har en sjukdom och får omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus om den anställda riskerar att allvarligt försämras i sin sjukdom om den anställda arbetar eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Man kan också få flera dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå om man på grund av sjukdom fått sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig att man inte kan tillgodogöra sig information. Även den som har haft tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan få fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå. När dagarna med sjukpenning tar slut Om den anställda inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning från sjukförsäkringen erbjuds han eller hon att delta i arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Arbetslivsintroduktionen innebär en koncentrerad utredning och kartläggning av den anställdas förutsättningar och behov av stöd. När man deltar i arbetslivsintroduktionen får man aktivitetsstöd. Introduktionen pågår som längst i tre månader. Efter avslutad introduktion kommer du att kunna hänvisas till Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Anställda som fått maximal ersättning kommer åter i tjänst Anställda som fått maximal ersättning från sjukförsäkringen (sjukpenning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning) kan vilja komma tillbaka i tjänst när ersättning upphör. Sjukpenning

4 Så här fungerar sjukskrivningsprocessen
Personlig handläggare Avstämningsmöte Plan för återgång i arbete Arbetsgivarutlåtande Vad är en personlig handläggare? Din anställda kan få en personlig handläggare om hon eller han är sjuk en längre tid. Den personliga handläggaren har ett samlat ansvar för den anställdes sjukförsäkringsärende. I det ansvaret ingår både att bedöma rätten till sjukpenning, planera framåt tillsammans med den försäkrade och att samordna rehabiliteringsinsatser. Du som arbetsgivare kommer att ha direkt kontakt med den personliga handläggaren i samband med till exempel avstämningsmöten. För att Försäkringskassan ska kunna diskutera den anställdes ärende med dig som arbetsgivare krävs det att den försäkrade lämnar sitt samtycke till att uppgifterna får lämnas ut. Vad är ett avstämningsmöte? Ett avstämningsmöte är ett möte med en anställd som är sjukskriven, Försäkringskassan och minst en annan part som kan påverka den sjukskrivnes situation. Förutom dig som är arbetsgivare kan det vara en läkare eller en representant från Arbetsförmedlingen. Även företagshälsovården och en representant från facket kan delta. Syftet med ett avstämningsmöte är dels att klarlägga vad den anställde på grund av sin sjukdom kan och inte kan göra, dels att ta ställning till vilka åtgärder som krävs för att den anställda ska komma tillbaka till arbetet. Plan för återgång i arbete Mötet ska fokusera på en plan för återgång i arbete. Om den anställda behöver arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska man diskutera vilka åtgärder som är möjliga och lämpliga. Resultatet av mötet ska ligga till grund för en plan för återgång i arbete. Arbetsgivarutlåtande Försäkringskassan kan begära att den anställda lämnar in ett utlåtande från dig som är arbetsgivare. I utlåtandet ska det stå vilka möjligheter som finns att ta tillvara den anställdas arbetsförmåga inom din verksamhet.

5 Alternativ till sjukskrivning
Deltidssjukskrivning Arbetsresor Tillfälliga arbetsuppgifter Ändrade arbetstider Arbetshjälpmedel Förebyggande sjukpenning Allmänt och särskilt högriskskydd Arbetsprövning Arbetsträning Deltidssjukskrivning Deltidssjukskrivning är ett alternativ till heltidssjukskrivning. Arbetsresor Bedömer du som  arbetsgivare att den anställde kan arbeta men inte kan ta sig till arbetet på vanligt sätt, kan du  betala ersättning för merkostnader för resor till och från arbetet i stället för sjuklön. Tillfällig arbetsuppgifter I stället för sjukskrivning kan du tillfälligt erbjuda andra arbetsuppgifter som gör det möjligt för den anställda att arbeta trots sjukdomen. Ändrade arbetstider Ändrade arbetstider kan vara ett alternativ till sjukskrivning. Arbetshjälpmedel Försäkringskassan kan ge bidrag till arbetshjälpmedel. Bidraget kan betalas ut till arbetsgivaren eller den anställda. Du får bidraget för att anpassa arbetsplatsen efter den anställdas behov. Du kan inte söka bidrag för hjälpmedel eller anpassning som normalt behövs i verksamheten. Även den anställda kan söka bidrag till arbetshjälpmedel från Försäkringskassan. Förebyggande sjukpenning Den anställda kan få sjukpenning om han eller hon genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden. Vid förebyggande sjukpenning gäller inte karensdag, utan Försäkringskassan betalar ut sjukpenning från och med första behandlingsdagen. Allmänt och särskilt högriskskydd Om den anställda har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom som gör att hon eller han måste vara borta ofta eller länge från arbetet kan sjuklön eller sjukpenning betalas ut redan från första dagen. Med ”ofta” menas att antalet sjukdomsfall under ett år bedöms bli fler än tio och ”länge” är 28 dagar. Om den anställda beviljas särskilt högriskskydd kan du begära ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan. Arbetsprövning är en utredning Den syftar till att ge dig och Försäkringskassan information om vilken funktionsförmåga den anställda har eller kan uppnå genom rehabilitering och vilka åtgärder som kan vara lämpliga. Under tiden betalar Försäkringskassan ut sjukpenning. Arbetsträning är en rehabiliteringsåtgärd Syftet är att den anställda tränar på vissa arbetsuppgifter för att återfå arbetsförmåga. Tiden för arbetsträning på det vanliga arbetet är begränsad till maximalt tre månader. Under tiden kan Försäkringskassan betala ut rehabiliteringsersättning. Statistik

6 Arbetsprövning eller Arbetsträning
En utredningsåtgärd som kan pågå från ett par dagar till ett par veckor Prövningen ska ge information om vilken arbetsförmåga man har eller kan uppnå genom arbetslivsinriktad rehabilitering. Under tiden som utredningen pågår får den anställda sjukpenning om han eller hon har rätt till det. Arbetsträning En arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd Pågår max 3 månader alt 1 år Syftet är att den anställda ska återfå sin arbetsförmåga genom att träna på vissa arbetsuppgifter Om träningen ingår i Försäkringskassans plan ger den rätt till rehabiliteringsersättning.

7 Så här får du kontakt med Försäkringskassan
Kundcenter för privatpersoner Telefon Kundcenter för partner Telefon: Besök våra servicekontor, Internet: Mer information på 17 språk. Möjlighet att boka tid för ett telefonsamtal på finska, meänkieli, arabiska, somaliska, samiska, turkiska, polska, franska, spanska eller thailändska. Blanketter och tjänster när du vill ansöka om ersättning. Våra kontaktvägar!

8 Arbetsplatsnära stöd Nytt bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda Den 1 april träder förordningen (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete i kraft. Bidraget till arbetsgivare ersätter det tidigare bidraget till företagshälsovård för koordinerande insatser. Förordningen (2014:67) och Försäkringskassans föreskrifter (2014:1) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete finns på Försäkringskassans webbplats under fliken Arbetsgivare/Förebygga ohälsa.

9 Förebygga och förkorta sjukfall på arbetsplatsen
Bidrag för inköp av stöd som förebygger och förkortar sjukfall och ökar arbetstagares möjligheter att återgå i arbete. Bidraget riktar sig till alla arbetsgivare Gäller alla anställda både i förebyggande syfte och i ett pågående sjukfall   Bidraget ges för stöd/insatser som köps av godkänd företagshälsovård eller annan aktör Bidraget administreras och betalas ut av Försäkringskassan Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall eller i pågående sjukfall öka en arbetstagares möjligheter att återgå i arbete genom att arbetsgivaren får stöd till att vidta tidiga och anpassade åtgärder. En förutsättning för att arbetsgivaren ska kunna få bidrag är att de har anlitat en företagshälsovård som är godkänd av Försäkringskassan. Godkända anordnare av företagshälsovård finns publicerade på Försäkringskassans webbplats under fliken Sjukvård/Företagshälsovård/godkända anordnare. Filen med godkända anordnare kommer att uppdateras månadsvis. Både ansökan om godkännande och bidrag handläggs och administreras av NFC Karlshamn.

10 När kan arbetsplatsnära stöd behövas?
Stödet kan användas vid till exempel: Upprepad korttidsfrånvaro Signaler om ohälsa När arbetsförmågan är oklar i förhållande till arbetsuppgifter Om det finns risk för att det blir svårigheter för den anställda att återgå i arbete Om det finns risk för att det kan bli en långvarig sjukskrivning Det tidigare bidraget för koordinerande insatser kunde bara användas i ett sjukfall, men nu går stödet att använda även i förebyggande syfte för en individ. Den tidigare tidsgränsen på att insatsen skulle vara utförd inom 45 dagar är också borta. Det innebär att man kan göra en arbetsplatsnära stödinsats både i förebyggande syfte och närsomhelst i pågående sjukfall. Det finns inte heller något ”maxtak” för hur många insatser en arbetsgivare kan göra eller söka bidrag för. Det går också bra att göra en arbetsplatsnära stödinsats flera gånger för samma person.

11 Vad krävs för att få bidrag?
Stödet ska utföras av godkänd företagshälsovård eller aktör och ska omfatta: Bedömning av den anställdas funktion i förhållande till arbetsuppgifterna Kartläggning av den anställdas hinder och resurser  Företagshälsovården/aktören ska ha kunskap om arbetsplatsen samt föra dialog med chef och anställd om lämpliga fortsatta insatser Övervägt alternativ som arbetshjälpmedel, arbetsresor, anpassning och deltidssjukskrivning Det arbetsplatsnära stödet är kopplat till en individs sjukfrånvaro eller risk för sjukfrånvaro, och är en utredande insats. Medicinsk eller annan behandling ingår inte i stödet för att få bidrag. Däremot kan den arbetsplatsnära insatsen leda till att fortsatt planeringen innehåller behandling för att komma åter i arbete. Med en arbetsplatsnära insats kan en arbetsgivare få stöd med en utredning av den anställdes besvär, men också att planera för lämpliga åtgärder för att underlätta den anställdes återgång i arbete. En arbetsplatsnära stödinsats förutsätter god kännedom om arbetsplatsen och innebär att kartlägga den anställdes hinder och resurser, göra en funktionsbedömning för att därefter föra en dialog med den anställde och berörd chef om lämpliga fortsatta insatser, och även se till exempel om det finns behov av arbetshjälpmedel, anpassning av arbetsuppgifter, ändrade arbetstider eller behov av arbetsresor.  Det arbetsplatsnära stödet regleras i Försäkringskassans föreskrifter (2014:1) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete (finns på under fliken arbetsgivare)

12 Enkelt att ansöka Arbetsgivaren väljer själv hur ofta man vill ansöka (till exempel månadsvis, kvartalsvis, årsvis). Sista datum för ansökan för år är 1 februari 2015. Ansökningsblanketten och information finns på Följande uppgifter behövs: Vilken företagshälsovård/aktör som använts Vilken anställd det gäller (personnummer) Styrka det belopp som de betalat för tjänsten (faktura) Bidraget betalas ut senast 45 dagar efter inkommen ansökan. Arbetsgivaren väljer själv när och hur ofta de vill ansöka om bidrag, men det är 30 miljoner kronor avsatta för 2014 och bidrag betalas ut så länge medel finns kvar. Det kan därför vara bra att uppmärksamma arbetsgivare på att det kan finnas en risk att bidragen tar slut om de väntar med att ansöka för länge, det kan vara säkrare att skicka in ansökningar löpande under året t ex månadsvis. På Försäkringskassans webbplats under fliken Arbetsgivare kommer utbetalt bidrag redovisas varje månad så att de kan se om bidragen börjar ta slut.

13 Hur stort är bidraget? Bidrag lämnas för halva kostnaden av stödinsatsen, dock max kronor. Går att ansöka retroaktivt från och med den 1 januari 2014 Stödet motsvarar totalt 280 miljoner kronor (mkr) 30 mkr 2014, 50 mkr 2015 100 mkr 2016 100 mkr 2017 Träder i kraft den 1 april, 2014, men tillämpas från och med den 1 januari, 2014.