I skuggan av solen Om UV och solvanor

En presentation över ämnet: "I skuggan av solen Om UV och solvanor"— Presentationens avskrift:

1 I skuggan av solen Om UV och solvanor
Karin Westermark

2 I skuggan av solen - är vi anpassade?
Karin Westermark

3 Evolutionen, möjliga drivkrafter
Urmänniskan mörk hud (folsyra?) Flyttade bort från ekvatorn – ljusare hud (D-vitamin?) Kosten viktig faktor Karin Westermark

4 Evolutionen har inte anpassat oss till att sola då&då
Karin Westermark

5 Hudcancer vanligt, och ökar snabbt Malignt melanom allvarligaste formen
Incidens år 2000: män, kvinnor Källa: EUROPEAN NETWORK OF CANCER REGISTRIES Karin Westermark

6 Hudcancer, varför? Vår livsstil har ändrats
Malignt melanom associerat till ”då&då”-solande och solbrännskador, speciellt de man får som barn. Malignt melanom drabbar även unga! Övrig hudcancer: Basalcellscancer Skivepitelcancer Karin Westermark

7 - Hur påverkas vi av solen?
Karin Westermark

8 Elektromagnetisk strålning
UVA UVB UVC Röntgen IR Längre våglängd Högre energi UVB UVA Karin Westermark

9 Huden – vårt största organ Effekter av UV
Huden blir brun Överhuden blir tjockare Erytem – rodnad, sveda, blåsor DNA-skador, risk för hudcancer Immunförsvaret hämmas Rynkig hud – kollagen- och elastinfibrer skadas D-vitaminbildning Vad händer i huden? Grovt sett har vi dessa effekter. Till vänster står det om det är UVB, UVA eller både och som i huvudsak orsakar effekten. Rött negativt Nästan lika många dör i Sverige av hudcancer som i trafiken (ca 400 resp ca 500) Många fler blir sjuka och behöver vård Om inte annat – russineffekten! Grå inte nödv. bra el dåligt i sig – kroppens skyddsmekansismer! Blå – en positiv effekt, men det behövs inte mycket sol för att täcka behovet. Händer och ansikte i ca 20 min om dagen en solig sommardag ger dagsbehovet. Dessutom får du i dig D-vitamin via maten. Karin Westermark

10 Hur blir man brun? Snabb respektive långsam respons: Melaninet mörknar
Melanocyterna stimuleras: Bildar mer melanin Dendrittillväxt Melanin transporteras till keratinocyterna Keratinocyt Melanocyt Karin Westermark

11 Var, när och varför är solen starkast
Var, när och varför är solen starkast? UV-index ett mått på UV-strålningens styrka viktad mot hudens känslighet. Karin Westermark

12 Karin Westermark

13

14 Solarier Maxgränser: UVB som svensk sommarsol Onaturlig sammansättning
UVA som tropisk Onaturlig sammansättning Huden inte anpassad för solarier. Nya rön! Extra skadligt upp i 20-årsåldern: Första solning före 35 gav 75 % riskökning för malignt melanom (WHO/IARC) Karin Westermark

15 Andra artificiella UV-källor
Halogenlampor Lysrör ”Blacklight” (discobelysning) Kan någon vara skadlig? Karin Westermark

16 Sammanfattning Anpassade till att leva i skuggan av solen
Inte anpassade till ”då&då-solande”, solresor och solarier Hudcancer ökar snabbt Solen är stark när skuggan är kort, på hög höjd och platser med mycket fri himmel Barn är extra känsliga Karin Westermark

17 Boktips En bok om solen, pdf: www.ssi.se, UV-strålning/läromedel
                  Karin Westermark

18 Skuggtestet

19 Lighting. Fluorescent lamps are common in the workplace and are often used in the home. These
lamps emit small amounts of UV and typically contribute only a few percent to a person's annual UV exposure. Tungsten halogen lamps are increasingly used in the home and in the workplace for a variety of lighting and display purposes. Unshielded lamps can emit UV levels sufficient to cause acute injury at short distances. Filters over the lamps can significantly reduce these levels. Blacklights, which emit predominantly UVA, are often used for special effects, for example, in discothèques and also for the authentication of banknotes and documents. These lamps do not cause any significant UV exposure to humans. THE SKIN The skin is a large organ with an area of more than 1.5 m2 in adults. It provides the first stage of protection against chemicals, radiation, and infection and it also prevents the evaporation of fluids from the body. The skin is composed of three very different parts: the epidermis (which includes the outer layer of dead cells called the stratum corneum), the dermis and subcutaneous tissue. The epidermis is the outermost layer of the skin and is continuously renewed. The epidermis is separated from Solskyddsmedel ”skyddar inte” mot cmm Karin Westermark

20 Huden UVB UVA överhud läderhud Karin Westermark
Huden är kroppens största organ. Den brukar delas in i överhud, läderhud och underhud. UV-strålningen absorberas framförallt i överhuden, och en del når ner till läderhuden. Underhuden nås inte av UV-strålning och är därför inte med i bilden. Ytterst har vi hornlagret. Det består av gamla, döda celler. Nederst i överhuden finns ett lagermed sk basalceller. Insprängda i basalcellslagret finns melanocyter. De bildar pigmentet melanin (som gör att vi ser bruna ut). Pigmenten förs över till celler i överhuden som kallas keratinocyter. Det är keratinocyterna som så småningom förs till hudens yta och bildar hornlagret. En annan typ av cell som finns i överhuden är sk langerhans celler. De är viktiga för immunförsvaret. I läderhuden finns blödkärl, talgkörtlar, mm. Där finns också bindväv som gör huden spänstig och elastisk. UVB absorberas (fastnar) alltså främst i överhuden medan UVA strålning delvis når ner till läderhuden. Karin Westermark

21 Maximal solstyrka Sommar, norra respektive södra halvklotet
Karin Westermark

22 Solvanor Solbrännskada Hudrodnad Sveda Blåsor Huden flagnar
Att vara solbrun visar att kroppen har behövt skydda sig och tyder alltså på en skada! Termen solbränd kan vara lite klurig eftersom man kan syfta på både brunhet och rodnad. För att vara tydlig kan man använda termer som solsveda, solbrännskada och solbrun. En solbrännskada kan omfatta en eller flera av ovanstående symptom. Som mildast endas en svag rodnad. I värsta fall bildas blåsor. I första hand är det viktigt att undvika solbrännskador, men det finns inget säkert sätt att sola. Att utsätta sig för mycket sol innebär en cancerrisk. Det kluriga med cancerrisker är att det inte finns en säker gräns. Mer strålning innebär större risk, mindre strålning innebär mindre risk. Karin Westermark