Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nätverksträff för idrottsprogram Luleå 6 – 7 januari 2010 Idrottsutbildningar i den reformerade gymnasieskolan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nätverksträff för idrottsprogram Luleå 6 – 7 januari 2010 Idrottsutbildningar i den reformerade gymnasieskolan."— Presentationens avskrift:

1 Nätverksträff för idrottsprogram Luleå 6 – 7 januari 2010 Idrottsutbildningar i den reformerade gymnasieskolan

2 Nätverksträff för idrottsprogram Några allmänna punkter om Gy2011 Idrottsutbildningar –Riksrekryterande spetsutbildning i idrott –Andra av Skolverket godkända idrottsutbildningar Specialidrott –Vem får erbjuda ämnet? –Innehåll? –Hur organisera i ämnen?

3 Styrsystemet och styrdokumentens karaktär Riksdagen- nationella program - programmens omfattning - gymnasiegemensamma ämnen Regeringen- examensmål - nationella inriktningar - programgemensamma karaktärsämnen Skolverket- programfördjupning - ämnesplaner och kunskapskrav Kommunen- genomförandet - ansvarar för att målen uppnås - tilldelar resurser Skollag Tim-/ Poängplan Skollag Tim-/ Poängplan Förordning Läroplan Examensmål Ämnesplan Kunskapskrav § Kvalitetsredovisning

4 Gy 2011 – några motiv HÖGRE KRAV OCH KVALITET Skärpta antagningskrav Nå längre i fördjupning mot högskolestudier eller yrkesverksamhet Tydliga examensmål och examenskrav Lika villkor för likvärdig utbildning

5 Nuvarande frihetsgrader Inom ramen för den nationella strukturen beslutar huvudmannen om: Utbud av program och inriktningar inom dessa. Utbud av valbara kurser inom programmet (staten påbjuder dock att vissa kurser måste erbjudas) Kurser för individuellt val (allt som ingår i kommunens program + ev. ytterligare kurser) Detta ger utrymme för lokalt präglade profiler – t.ex. idrottsprofiler

6 Nuvarande frihetsgrader Huvudmannen kan dessutom avvika från den nationella strukturen genom: Lokala kurser Lokala inriktningar Specialutformade program Sådana möjligheter används ofta i de s.k. idrottsprogrammen Fristående skolor: ”Till art och nivå” Egna kurser

7 Nuvarande frighetsgrader - Problem Utbudet svårt att överblicka De nationella programmålen ger inte tillräcklig styrning av utgångskompetenser varför –Elever och avnämare har svårt att bedöma vad en viss utbildning leder till –Likvärdigheten kan ifrågasättas Lokala kurser problematiska i förhållande till –Elevens rättssäkerhet –Gymnasieskolans kunskapsuppdrag

8 Åtgärder – Gy2011 Styrningen blir tydligare genom examensmål och examenskrav Utrymmet för valbara kurser finns kvar och disponeras av huvudmannen. Besluten styrs tydligare mot utgångskompetenser: –Utrymmet benämns programfördjupning –Skolverket utarbetar föreskrifter om vad som får erbjudas inom respektive program Lokalt initierade kurser ska kvalitetssäkras av Skolverket Lokala inriktningar och specialutformade program ersätts av nationellt kvalitetssäkrade särskilda varianter Riksrekryterande utbildningar ska som i dag kvalitetssäkras och beslutas av Skolverket.

9 Gy 2011 - Programstrukturen Gymnasiegemensamma ämnen 1100-1250 p Programgemensamma karaktärsämnen 250-450 p Gymnasiearbete 100 p Individuellt val 200 p Inriktningar 300-600 p Programfördjupning 200-400 p Gymnasiegemensamma ämnen 600 p Programgemensamma karaktärsämnen 400 p Gymnasiearbete 100 p Individuellt val 200 p Inriktningar minst 300 p Programfördjupning högst 900 p Totalt 2500 p Högskoleförberedande program Yrkesprogram

10 Gy2011 - Programfördjupning Begreppet programfördjupning ersätter dagens valbara kurser På yrkesprogram svara mot arbetslivets behov och leda till yrkesutgångarna På högskoleförberedande program motsvara kurser som har särskild betydelse för högskolestudier På vissa yrkesprogram (BF, VO, NB) möjligt att uppnå särskild högskolebehörighet inom programfördjupningen Finnas utrymme för lokal anpassning Skolverket beslutar om vilka kurser som får ingå i respektive program

11 Gy2011- Särskilda varianter Särskilda varianter ska kunna inrättas inom nationella program. Kan, liksom nationella inriktningar, börja det första, andra eller tredje året Omfattas av frisökning Kvalitetssäkras av Skolverket Specialutformade program utformade för en grupp elever tas bort

12 Gy2011 – Riksrekryterande spetsutbildning/Idrott via selektion i intaget hitta ungdomar med förutsättningar att nå internationell elitnivå i vuxen ålder Inte knutet till något särskilt program Tid för programfördjupning och individuella valet får användas till specialidrott –200 + 200 p. (För att inte äventyra möjligheten att nå examensmålen) Ytterligare som utökat program

13 Idrottsutbildningar Utöver riksrekryterande idrottsutbildningar ska det vara möjligt att inrätta andra idrottsutbildningar som prövas och godkänns av Skolverket Dessa ska dessförinnan tillstyrkas av ett specialidrottsförbund och vara av tydlig elitidrottskaraktär Ej kopplat till ett nationellt program Även här 200 + 200 p inom ramen för programmet. Antagningsbestämmelser???

14 Specialidrott ”Utöver riksrekryterande idrottsutbildningar … bör det finnas andra godkända idrottsutbildningar som kan anordna ämnet specialidrott” (Prop. 2008/09:199, sid. 91, min kursiv) Betyder det att inga andra kan erbjuda ämnet ens som individuellt val eller utökat program?

15 Specialidrott Nuvarande omfattning –Nationella kurser: A 200 p B 100 p –Lokala kurser C och D (vanligen 200 + 200) Nuvarande innehåll: –Idrottslig förmåga –Träningslära –Idrottsledarskap –Pedagogik/psykologi

16 Specialidrott - Ämneskonstruktion Ett eller flera ämnen? –GY07: Idrottsfördjupning, Träningslära, Mental träning, Kommunikation och ledarskap Råd i utvärdering av ämnet –Tydliggör avgränsning mot andra ämnen –Progressionen i ämnet behöver förtydligas Särskilt ämne för individuellt val utanför idrottsutbildningar?

17 Specialidrott - Att diskutera Områdets kunskapsinnehåll Kunskapsområdets indelning i ämnen Idrott som inte är av elitidrottskaraktär


Ladda ner ppt "Nätverksträff för idrottsprogram Luleå 6 – 7 januari 2010 Idrottsutbildningar i den reformerade gymnasieskolan."

Liknande presentationer


Google-annonser