Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 1 Svenska luftvårdsföreningen.

En presentation över ämnet: "Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 1 Svenska luftvårdsföreningen."— Presentationens avskrift:

1 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 1 Svenska luftvårdsföreningen 6 april 2005 Kvantifiering av hälsoeffekter av luftföroreningar Tom Bellander Arbets- & Miljömedicin, Stockholms läns landsting och Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

2 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 2 Sammanfattning av hälsoeffekter Kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter från luftföroreningar: –Luftvägar, hjärta, kärl –Besvär, påverkan på lungfunktion, försämring av astma, lunginflammation, lungcancer, hjärtkärlsjukdom, KOL, död –Foster, spädbarn, barn, ungdomar, astmatiker, lungsjuka, hjärtsjuka, lågutbildade, rökare, gamla Hälsoeffekter både av lokala och avlägsna källor Inga tröskeleffekter

3 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 3 Inga tröskeleffekter Befolkningsdosen påverkar folkhälsan Dockery et al, NEJM 1993 Långtidsexponering och död Typiska svenska nivåer Korttidsexponering och död i sjukdomar i hjärta och lungor Fina och grova partiklar (PM10) Fina partiklar (PM2,5) Daniels et al, Am J Epidemiology 2000 Urban bakgrund Gaturum MKN för PM10

4 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 4 Luftföroreningar från lokala källor ger hälsoeffekter Korttidseffekter –Sjukhusinläggning för luftvägssjukdom (Stockholm) –Ökad känslighet för pollen (Stockholm) Långtidseffekter –Försämrad lungfunktionsutveckling (Kalifornien) –Lungcancer (Stockholm, Oslo) –För tidig död (Holland) –Plötslig hjärtdöd (Stockholm) Viktiga lokala källor: –Vägdamm, avgaser, fordonsslitage, vedrök

5 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 5 Lungcancer 5 5 5 5 5 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 20 20 20 20 20 20 20 20 30 30 5-10 0510Km 1960 0510Km 10 10 10 10 10 10 10 10 10 5-10 5-10 10 10 10 10 10 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 30 30 30 30 30 40 40 Exponering för trafikavgaser motsv > 30 µg/m³ NO 2 1955-70 ökade risken att få lungcancer 1985-90 med ca 50%. Förhållandevis stor riskökning. Av betydelse för den enskilde. Lung cancer i Stockholm - LUCAS Nyberg et al Epidemiology 2000 1980

6 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 6 För tidig död i sjukdomar i hjärta och lungor (Hoek et al Lancet 2002) Förhållandevis stor riskökning. Av betydelse för den enskilde.

7 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 7 Luftföroreningar från avlägsna källor ger hälsoeffekter Korttidseffekter –Sjukhusinläggning och död i luftvägssjukdom –Sjukhusinläggning och död i hjärtkärlsjukdom Långtidseffekter –Förhöjd dödlighet –Lungcancer

8 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 8 Quantification of health effects from air pollution Population Exposure Population Health Status Exposure - Response IMPACT ESTIMATE FOR POPULATION

9 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 9 WHO European Centre for Environment and Health QUANTIFICATION OF THE HEALTH EFFECTS OF EXPOSURE TO AIR POLLUTION WHO WG Meeting Bilthoven, NL 20-22 November 2000 MK 1

10 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 10 WHO European Centre for Environment and Health MK 2  Choice of health outcomes for HIA  How epidemiological estimates of the effects of air pollution should be used in HIA Focus of WHO WG Meeting Discussion  Exposure characterization for HIA  Sources of uncertainty

11 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 11 WHO European Centre for Environment and Health MK 3 The most complete estimates of attributable numbers of deaths and average reductions in life-span are those based on cohort studies. Recommendations of the WHO WG (summary) Critical research need: confirmation of transferability of US cohort studies to Europe or other regions. RECOMMENDATION 1 OF 8

12 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 12 WHO European Centre for Environment and Health MK 4 Time-series studies are valuable for: demonstrating and documenting effects of pollution quantifying effects of short-term changes in pollution serving as a basis for pollution alert system. Recommendations of the WHO WG (summary) However, impact estimates based on TS studies:  tend to underestimate real impact of pollution  do not reflect reduction of life span due to the pollution RECOMMENDATION 2

13 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 13 WHO European Centre for Environment and Health MK 5 Health impact assessments should present their estimates in sufficient detail (health endpoints, population strata, pollutants) to allow policy analysts maximum latitude and flexibility in applying them to decision-making. Include “end” consequences (restricted activity days rather than a symptom) Recommendations of the WHO WG (1 st draft) The choice among impact indices will depend, in part, on their value for subsequent cost-benefit analyses. RECOMMENDATION 4

14 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 14 WHO European Centre for Environment and Health MK 6 Health impact assessments should exercise great care when the evidentiary and target populations differ. In general, the most precise, valid and specific effect estimate should be used for impact assessment. Recommendations of the WHO WG (summary) Use sensitivity analysis to assess the possible impact of the difference in the populations. RECOMMENDATION 5

15 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 15 WHO European Centre for Environment and Health MK 7 Exposure characterization in the target population should mirror exposure in the study providing the effect estimate. Recommendations of the WHO WG (summary) Avoid adding estimates of effects of individual pollutants (unless one can assume that various pollutants affect health independently). RECOMMENDATION 6

16 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 16 WHO European Centre for Environment and Health MK 8 Sensitivity analysis is an intrinsic part of the impact estimation and should indicate which assumptions and input parameters are the most crucial determinants of the magnitude of the estimated impacts. Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 7

17 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 17 WHO European Centre for Environment and Health MK 9 Research needed to improve the scope and reliability of health impact analysis: Recommendations of the WHO WG (summary)  chronic effects of pollution; RECOMMENDATION 8  determinants of variation in health response to an exposure between various populations ;  specific to target populations;  allow generalization to other populations.

18 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 18 Amerikanska långtidsstudier av död hjärt- lungsjukdom, RR per 10 µg/m³ PM 2.5 Dockery et al 1993 Pope et al 1995 Abbey et al 1999

19 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 19 Time to event - Life table

20 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 20 Status and Event Occurrence of Status or Event in the Population Population Exposure Level P0P0 P1P1 E0E0 E1E1

21 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 21 Överlevnad i Stockholm 1995 med och utan risk (*10) från partiklar i luften

22 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 22 Viktig effekt på livslängden i Stockholms län?

23 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 23 Hälsokonsekvenser av lokala och avlägsna källor Går inte att göra källspecifika bedömningar av hälsokonsekvenser Naturlig bakgrund –Ca 4 ug/m3 PM10 –Ca 3 ug/m3 PM2,5 Landsbygdsbakgrund 6-18 ug/m3 PM10 Urbant tillskott (till urban bakgrund) –ca 6 ug/m3 PM10 (-3 – 21 ug/m3) –Ingen relation till tätortens storlek Forsberg et al AMBIO 2005

24 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 24 Vinterhalvår PM10 för urbana och regionala bakgrundsstationer från söder till norr

25 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 25 Uppmätt lokalt haltbidrag PM10 mot tätortens storlek

26 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 26 Befolkningsexponering

27 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 27 Resultat Mortalitet, PM10 –Totalt 5300 undvikbara dödsfall, varav 4700 i tätorter –Upp till 10 månaders förkortad livslängd Mortalitet, regional bakgrund PM10 –Totalt 3500 undvikbara dödsfall, varav 2900 i tätorter –Upp till 7 månaders förkortad livslängd Mortalitet, lokala bidrag till PM10 –Totalt 1800 undvikbara dödsfall, alla i tätorter –Upp till 3 månaders förkortad livslängd

28 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 28 Bedömningar baserade på studier med högre geografisk upplösnng Mortalitet –Holland –Oslo Baseras på NO2 eller NOx som indikatorer 5-10 gånger större effekter Troligen mer relevant –Högre upplösning, befolkningsviktade exponeringar användbara –Jämförbarhet mellan städer? –Jämförbarhet över tid?

29 Bellander 2014-09-12 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Bostadsutskottet 29 Hälsoeffekter även under kommande norm för årsmedelvärde? Partiklar (PM10) MKN µg/m3 År40 Motsvarar ca 25- 30 µg/m3 PM2,5 Förslag från CAFE working group: PM2,5 12-20 µg/m3 Typiska svenska nivåer Fina partiklar (µg/m3 PM2,5)