Kostnads-Nyttoanalys Ett verktyg för att göra samhällsekonomiska bedömningar av miljöförändringar Prioriteringar mellan vattenkraft och vildlax i Umeälven/Vindelälven.

En presentation över ämnet: "Kostnads-Nyttoanalys Ett verktyg för att göra samhällsekonomiska bedömningar av miljöförändringar Prioriteringar mellan vattenkraft och vildlax i Umeälven/Vindelälven."— Presentationens avskrift:

1 Kostnads-Nyttoanalys Ett verktyg för att göra samhällsekonomiska bedömningar av miljöförändringar
Prioriteringar mellan vattenkraft och vildlax i Umeälven/Vindelälven

2 Bakgrund till att genomföra en KNA
Kostnaden för att uppnå olika miljömål och åstadkomma olika miljöförbättringar kan ofta vara stor Samtidigt är samhällets resurser för sådana insatser begränsade Därför är det viktigt med verktyg för att prioritera mellan olika insatser så att en sund hushållning sker av samhällets begränsade resurser En KNA beräknar och jämför nyttor och kostnader för företag och individer som påverkas av en viss insats för att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av denna Resultat från analysen kan hjälpa till vid beslutsfattande

3 Bygger på en vildlaxstudie i Ume/Vindelälven
Referenser: Håkansson, C., Johansson, P-O., Kriström B (2005). Salmon and hydropower: dynamic cost-benefit analysis, in The theory and practice of environmental and resource economics – essays in honour of Karl-Gustaf Löfgren. Eds: Aronsson, T.,Axelsson, R. & Brännlund R., Edwar Elgar, UK. Håkansson, C. (2007). Costs and benefits of improving wild salmon passage in a regulated river, in Cost-benefit analysis and valuation uncertainty, doctoral thesis no. 2007:41. Faculty of forest sciences, SLU.

4 KNA för att förbättra vildlaxens vandring i en reglerad älv
Många älvar som rinner ut i Östersjön har förlorat sina naturliga vildlaxbestånd på grund av mänsklig inverkan De bestånd som finns kvar har minskat i antal Från sin hemälv vandrar laxen ut till havet vid 1-4 års ålder. Där stannar de i upp till 3 år innan de återvänder för lek Ett problem är vattenkraftverk som hindrar laxens vandring till lekområden Mängden vatten som går genom kraftverket och den gamla älvfåran bestäms av hur mycket el som produceras Om vattenflödet är för lågt har laxen svårt att hitta rätt väg Enligt Lundqvist m.fl (2005) så hittar 70% av laxen inte fram

5 Studieområdet i Ume/vindelälven
”Laxhoppet”

6 Gamla älvfåran Laxtrappan Laxhoppet

7 CV-studie för att undersöka betalningsviljan
Hösten 2004 skickades en postenkät ut till 1192 svenskar varav 59% svarade 2 strata: norra och södra Sverige som sedan delades in i 5 grupper som fick olika versioner av betalningsviljefrågan Respondenterna blev tillfrågade om deras betalningsvilja för en ökning av antalet vildlaxar som vandrar upp i Vindelälven varje år genom byggandet av en ny effektivare laxtrappa Svaren kunde ges som ett intervall eller punktvärde Intervall ger möjlighet att uttrycka osäkerhet Betalningen skulle ske i form av en skatt som betalades en gång Har metoden för att öka antalet vildlaxar någon betydelse?

8 Versioner av betalningsviljefrågan
Som utgångspunkt vandrar i genomsnitt 3000 laxar per år uppför laxtrappan Version av WTP fråga Antal fler laxar som passerar laxtrappan Om hur lång tid 1 +1000 Samma år 2 +3000 3 +6000 4 Om 10 år 5 Om 5 år

9

10 Resultat En försäkran om vildlaxens fortlevnad är viktigare än ett visst antal uppnås (WTP varierade inte mycket mellan de olika grupperna) Studien har fångat existensvärden och icke-användarvärden (eftersom de flesta som svarat på enkäten besöker Vindelälven mycket sällan eller aldrig) Norra Sverige (Kronor) Version av WTP fråga WTPL Medel WTP WTPR 1 34 50 73 2 37 49 77 3 19 35 42 4 33 44 86 5 52 96 Genomsnitt 1-5 31 51 74 Södra Sverige (Kronor) Version av WTP fråga WTPL Medel WTP WTPR 1 52 57 109 2 26 45 54 3 27 33 83 4 24 32 62 5 23 25 51 Genomsnitt 1-5 30 43 73

11 Kostnader För att öka antalet laxar som når lekområdena varje år från 3000 till 4000skulle m3 vatten per sekund behöva omdirigeras från elproduktion Under laxens leksäsong strömmar ca 569 m3 vatten per sekund genom turbinerna och cirka 430 m3 under hela året Minskning av elproduktion till följd av att man låter mer vatten rinna genom den gamla älvfåran och laxtrappan under tiden 15 maj till 1 oktober. Motsvarar ungefär 4,5% av den årliga produktionen Osäkerhet: Antalet år vatten omdirigeras Kostnaden per kWh varierar Ränta

12 Resultat sammanlagt Den totala nyttan: 96 – 517 miljoner kronor
Den totala kostnaden: 114 – 2101 miljoner kronor Netto: – 403 miljoner kronor

13 Slutsatser Ett projekt för att öka antalet laxar som når lekområdena i Vindelälven från 3000 till 4000 per år, skulle vara värt att genomföra om nyttan är lika stor eller större än den totala kostnaden Nyttan är oberoende av vilken metod som används så länge den är ”naturlig” Betalningsviljan består till stor del av icke-användarvärden och skulle ha blivit lägre om bara användarvärden hade undersökts Stor osäkerhet gällande kostnadssidan jämfört med nyttosidan