KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen

En presentation över ämnet: "KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen"— Presentationens avskrift:

1 KOL-skola 1 Eva Edfeldt, leg sjukgymnast Mari Bergenholtz Liljendahl,astma-/KOL-samordnare
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen. Hur den påverkat luftvägar och lungvävnad. Vilka symtom och besvär den orsakar. Hur man behandlar sjukdomen och symtomen. Riktig inhalationsteknik. Om vad de olika yrkena i vården kan göra för den som har KOL. Framför allt poängterar skolan vad man som patient själv kan göra för att inte öka på sjukdomen, hur man kan parera symtomen och hur man kan få en bra livskvalitet. Allra sist lite praktiska råd och tips. Effekten av KOL- skola 1 blir att patienter med KOL blir tryggare och självständigare och själva har bättre kontroll över sin sjukdom. De får en förbättrad livskvalitet, ökad aktivitetsnivå, viktstabilitet, minskad andnöd, förbättrat immunförsvar och framför allt ett minskat vårdbehov.

2 Historik KOL = Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom
KOL är ett ungt begrepp. I Sverige började läkarna använda begreppet KOL på 1980-talet. Obstruktion= Ökat luftvägsmotstånd. KOL har funnits sedan lång tid tillbaka men då haft diagnos så som bronkit eller astma ( och fått behandling för dessa sjukdomar).

3 Diagnostik Riskfaktorer som rökning, långvarig hosta och andfåddhet ger misstanke om KOL. KOL diagnostiseras genom att: med lungfunktionstest (spirometri) påvisa förhållandet FEV1/FVC <0,7 upp till 65 års ålder, och för 65 år och äldre FEV1/FVC < 0,65. Diagnosen KOL kräver koppling till en klinisk bedömning. Stadium indelning: När diagnosen KOL är ställd bedöms sedan svårighetsgraden av FEV1 i % av förväntat normalvärde. 1-4 olika stadier. Stadium 4 är svårast. Spirometri utförs genom att patienten andas in och ut genom ett munstycke som är kopplat till en dator. En kurva ritas och ger olika mätvärde i siffror, som står för lungvolym och flöde. Detta görs om. Efter detta får patienten inhalera luftrörsvidande läkemedel och efter cirka tio minuter göra om andningstesten. Utifrån mätvärdena ställs diagnosen. Normalvärden är uträknade med hänsyn till ålder, kön, ras, längd. Ofta görs också en lungröntgen som ett komplement till diagnosen. Rötgen kan visa utplanade diafragmavalv, som är tecken på emfysem (=förstorade lungblåsor). FEV1= Forcerad utandningsvolym på en sekund FVC= Forcerad maximal utandning efter en maximal inandning.

4 Förekomst I Kronobergs län beräknas antalet personer med KOL
vara personer. (Statistiska centralbyrån, populationsprognos) Av dessa har fått sin diagnos. Det är många som ännu inte har diagnostiserats. Så är det överallt i landet med denna unga diagnos. I Landstinget Kronoberg har nästan 50% fått sin diagnos under de senaste tre åren. Vilket är en bättre siffra än landet i övrigt. Nu har vi inom vården fått mer fokus på KOL och fler och fler kommer att diagnostiseras efter hand.

5 Orsaker Rökning är till 90 % orsaken.
Vilka rökare som får KOL vet man inte säkert, men antal paketår (=20 cigg/dag i 1 år = 1 paketår) spelar roll. α1 –antitrypsinbrist (relativt ovanlig ärftlig sjukdom) Forskning tyder på att passiv rökning, luftföroreningar och arbetsmiljöer med gaser och partiklar i luften ger luftvägssymtom. Ytterligare förklaring till paketår: Röker du 10 cigg/dag blir det ett halvt paketår på ett år. a1-antitrypsinbrist: Lungvävnaden bryts ner snabbare än vid normal åldrande. Denna brist i kombination med rökning kan ge KOL i stadium 3 och 4 i redan unga år. Forskning visar att t.ex. matlagning över öppen eld kan ge KOL. Detta kan vara förklaring till att speciellt kvinnor som kommer från vissa U-länder kan ha KOL trots att de aldrig rökt.

6 Visa här först de olika tillstånden i luftrören genom att läsa texten på bilden.
De luftrören som är närmst lungblåsorna har en diameter på 1-2mm. Dessa minsta luftvägar hålls öppna av den elastiska spänsten i lungblåsorna( förklarar mer vid nästa bild). Vid KOL förekommer svullen slemhinna, ökad slembildning och viss muskelkramp i luftvägarna. Detta försvårar luftpassagen och ibland stängs luftvägarna av p.g.a. detta. Denna inflammation är kronisk bronkit.

7 Lungornas uppgift är att syresätta blodet och vädra ut den koldioxid som bildas vid vår ämnesomsättning. Läs texten på bilden och visa vad vi tittar på i den förstorade bilden. Den normala lungblåseväggen är p.g.a. stor elasticitet veckad, vilket ger en stor yta för ett optimalt gas utbytet. Det är elasticiteten i lungblåsorna som gör att vi andas ut efter en normal inandning.( Visa själv, aktiv inandning och hur avslappningen medför utandningen). Vid KOL går både elasticitet och kärlbädd i blåsorna till viss del förlorade: detta tillstånd är emfysem. Det är elasticiteten som håller de minsta luftvägarna öppna. Vid emfysem tömmer sig alltså inte lungblåsorna helt vid utandning och det blir kvar en del luft i blåsorna. Oelastiska lungblåsor och trånga luftvägar är alltså problemet vid KOL. Vid andfåddhet( ökad andningsfrekvens minskar tiden för utandningen) byggs den instängda volymen på och snabbt blir lungorna uppblåsta. Problemet blir att det är svårt att få in ny luft vid inandning. Liknelse mellan leksaksballong och kasse. Har man KOL måste man lära sig sluten läppandning för att kunna stötta de små luftrören så att instängd luft kan komma ut. Visa sluten läppandning. Summering: Kol är en långsamt fortskridande lungsjukdom med varierande proportioner av inflammatoriska förändringar i de små luftvägarna och av emfysem i lungvävnaden.

8 Symtomen… … kommer smygande över decennier. Oftast söks läkare sent i
förloppet och vanligt är då att 50 % av lungkapaciteten redan är borta. Ökad andfåddhet och trötthet vid ansträngning Drabbas oftare av luftvägsinfektioner Får ökade problem med vanliga infektioner som går långt ner i lungorna som kan utvecklas till lunginflammation (exacerbation) Långvarig hosta och ökad slembildning Pip i bröstet Andnöd (dyspné) Ofrivillig viktnedgång som kan leda till undernäring Syrehalten i blodet kan sjunka och koldioxidhalten stiga vid stadium 3 och 4 av KOL Symptomen vid KOL kan liknas dem man har vid astma. Skillnaden är att en välbehandlad astmatiker kan vara besvärsfri. Trots detta kan många uppleva att de får sjukdomen akut. Det beror på att den långsamma processen gör att man vänjer sig vid att orka mindre. Sedan i samband med en luftvägsinfektion, som går djupt ner i luftvägarna uppstår problem med ytterligare mer slem och svullnad i luftrörets slemhinna. Symtomen blir då akut med andnöd med riklig hosta och slem. Symtomen är uppställda utifrån sjukdomsförloppet. 3. Påpeka att man absolut måste försöka undvika lunginflammation eftersom detta kan ge ärrbildning i lungvävnaden och permanent förvärra symtomen. Har man KOL och man misstänker en begynnande lunginflammation ska vård sökas omgående. 6. Andfåddhet och andnöd är det mest påtagliga och besvärande symtomet vid KOL. 7. I svårare stadium kan andningsarbetet vid KOL komma att kräva mycket energi och orsaka ofrivillig viktnedgång. Förutom fett bryts också viktig muskelmassa ner, vilket också kan drabba också andningsmuskulatur. Vid undernäring har man ett minskat immunförsvar. 8. Vid otillräcklig syresättning kan syrgas utprovas som behandling. Utprovning görs på Ljungby och Växjö sjukhus av specialutbildad personal.

9 Sekundära konsekvenser till KOL kan vara:
Hjärtproblem (hjärtsvikt, kärlkramp) Muskelsvaghet som också drabbar andningsmuskulatur Benskörhet (osteoporos) Urinläckage (inkontinens) Sömnrelaterade problem 1.Långvarig rökning leder ofta till åderförkalkning i hjärta och kärl. 2. Muskelsvagheten kan beror både på undernäring men också på låg aktivitetsnivå. 3. Riskfaktorer för benskörhet är rökning, avsaknad av motion, dåliga kostvanor, undervikt och medicinering ( i tablettform) med cortison preparat. Ofta har en person med KOL flera av dessa faktorer. 4. Ökat tryck på bäckenbotten muskulaturen p.g.a. hostan kan ge urinläckage. Vid urinläckage kan det vara svårt att hosta upp och hålla lungorna rena. 5. Övergående morgonhuvudvärk och illamående och nattlig andnöd beror på att andningsvolymen minskar i liggande. Vid dessa symtom behövs en elektrisk höj och sänkbar huvudända i sängen.

10 Behandling/rehabilitering av KOL
Rökstopp!!!!!! Stoppar upp KOL- förloppet Det är aldrig för sent att sluta röka! Vaccinationer Läkemedel lindrar symtomen. Bronkvidgande och/eller inflammationshämmande medel Syrgasbehandling Näringstillskott vid undervikt Andningsteknik och slemmobilisering Rörelse-, konditions- och styrketräning Utprovning av hjälpmedel Samtal kring livssituationsfrågor Behandling/rehabilitering vid KOL fordrar tvärprofessionella insatser, d.v.s. ett team med läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut, kurator/motsvarande (Hela denna bild presenteras separat) Rökstopp är den enda åtgärd som kan stoppa upp KOL- förloppet. Alla vårdcentraler erbjuder tobaks avvänjning.( Presentera vad Din vårdcentral erbjuder) och Sluta röka linjen är en god hjälp för många. (Resten av behandling/ rehabilitering kommer på andra bilder.)

11 Alla organ åldras även lungorna
Alla organ åldras även lungorna. Vid rökning förbrukas lungvävnaden mycket snabbare än i normala förloppet i det friska åldrandet. Därför kan en person som slutat röka ändå få KOL, men lindrigare och flera år senare än vid fortsatt rökning. Denna kurva visar en kvinna som aldrig rökt. Vid ca 80 års ålder har hon 75% av sin lungfunktion kvar. Den visar också en kvinna som rökt men gör ett rökstopp i 45 årsålder. Hon har då en början till KOL. Hennes kurva lägger sig parallellt med kurvan hos den som aldrig rökt, men på lägre funktionsnivå. Om den rökande kvinnan fortsätter att röka har hon endast kvar 30 % av sin lungfunktion vid 65 års ålder, vilket är invalidiserande för henne. Skulle samma kvinna sluta röka vid 70 årsålder förlänger hon livet med ca 7 år. Sammanfattningsvis kan man säga att desto tidigare rökstopp inträffar desto mildare blir KOL- sjukdomen, om den ens behöver komma. Det är aldrig för sent att sluta röka. Man vinner år av liv på detta.

12 Läkemedelsbehandling vid KOL
Bassteg, stadium 1-2 utan symtom: Rökstopp, vaccinationer för influensa och lunginflammation, fysisk aktivitet/träning, bedöm och behandla hjärt-/kärlriskfaktorer. Steg 1 Stadium 1-2 med symtom: kortverkande luftrörsvidgande vid behov Steg 2 Stadium 1-3: långtidsverkande luftrörsvidgande Steg 3 Stadium 3-4: tillägg av kombinationspreparat Syrgasbehandling Vaccinationer: Influensavaccinationen ges varje år till personer med KOL oavsett ålder. Lunginflammationsvaccin är mot pneumokocker som står för ca 85-90% av alla lunginflammationer. Vaccinet ges var 5:e år till personer med KOL som är under 65 år och var 10.e år efter 65 år. Det är alltså åldern som är avgörande för hur länge vaccinationen håller.( Infektionskliniken. Ö.L. A Runehagen ) Vilka läkemedel personer med KOL behöver är beroende av stadium och symtom. Bas steget finns med i hela behandlingen Steg:1 Stadium:1-2 med symtom. Kortverkande luftrörsvidgande läkemedel som tas v.b. Oftast Bricanyl eller Ventoline som verkar efter ca 10 minuter med varaktighet max 4 timmar. Steg:2 Stadium 1-3 Långtidsverkande luftrörsvidgande. Främst Spiriva som utöver sin vidgande effekt har en upptorkande effekt av slemmet i luftvägarna. Tas en gång dagligen med varaktighet mer än 24 timmar. Eller Oxis eller Serevent som också är långtidsverkande luftrörsvidagnde. Tas morgon och kväll med varaktighet ca 12 timmar. Oxis har effekt redan efter 10 minuter och de andra efter ca 30minuter. Steg:3 Stadium:3 Vid upprepade försämringsperioder och i stadium 4. Tillägg med kombinationsläkemedel, som är långtidsverkande luftrörsvidgande och cortison som är inflammationshämmande i samma inhalation. Seritide forte eller Symbikort forte= starkaste doseringen av cortisonet. Behandlingen här är alltså Spiriva en gång om dagen, Symbikort forte/Seritide Forte två gånger dagligen. Och Ventoline/ Bricanyl v.b. I vissa fall när detta är otillräckligt och/eller att inhalationsförmågan är nedsatt ges cortison i tablett form och det luftrörsvidagande oftast Combivent i en speciellinhalator som går på luft eller elektricitet. Inhalation trycks ner i luft rören med denna hjälp. Syrgasbehandling vid otillräcklig syresättning av blodet. Förhållandevis få personer får denna komplikation. Men de som får syrgasbehandling blir betydligt bättre i sitt allmäntillstånd och kan öka sin aktivitet och ger större fri het och bättre livskvalitet. Tilläggas bör att det är ganska få av de som har KOL som hamnar i denna grupp.

13 Inhalationsteknik Instruktioner:
hålla behållaren uppåt i raketläge (lodrätt) då dosen aktiveras starta allra först med utblåsning placera munstycket innanför tänderna (vågrätt). Gör halsen lite rak genom att lyfta upp hakan lite. dra in medicinen med en djup inandning och med lagom kraft hålla andan några sekunder med stängd mun om medicinen är Spiriva, görs två inhalationer på samma kapsel (dos) att om man har kortisonpreparat bör man dricka vatten före inhalationen. Efter inhalationen ska munnen sköljas Tips till föreläsaren: Dela gärna ut inhalationstränare till publiken så de aktivt kan öva. Många som har svårt att inhalera kan lära sig genom att först inhalera i tränaren så ljud hörs tydligt och sedan göra likadant med sin riktiga inhalator.

14 Läkaren Tar en noggrann sjukdomshistoria
Undersöker och gör ett lungstatus Beställer lungfunktionstest, röntgen och ev. andra undersökningar Ställer diagnos Skriver ut recept på medicin Planerat uppföljningsbesök Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet I sjukdomshistorien ingår: antal år av rökning, kvantitet, rökstopp eller inte. Allergi. Luftvägsbesvär i släkten .Yrke (vissa jobb finns där man blir utsatt för stora mängder föroreningar i luften) Lungfunktionstest görs och visar ev. diagnos. Hjärt-/lungröntgen är ett komplement för diagnos. Det är inte ovanligt att inhalationsläkemedel skrivs ut innan lungfunktionstestet om luftrörsbesvären är påtagliga. Efter undersökningen och när ev. KOL- diagnos är ställd justeras medicineringen. Information om: KOL- sjukdomen, inhalationsteknik, läkemedel och rådgivning för rökstopp ingår även i läkarbesöket. Oftast är det lämpligt att komma på återbesök minst en gång per år eller oftare beroende på symtom.

15 Astma-/KOL-sjuksköterska
Tidsbeställd mottagning Telefonrådgivning lungfunktionstest för diagnostik patientutbildning uppföljning efter insatt behandling rökslutarstöd vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet Föreläsaren berättar vad som gäller på den egna astma/KOL mottagningen, telefontid tillgänglighet mm. (Min beskrivning tidsbeställd mottagning: dit personen kallas eller får en tid med sig hem efter läkarbesöket. Personer som ingår i tobaksgruppen erbjuds lungfunktionsundersökning som en del i avvänjningshjälpen. Telefonrådgivningen kompletterar besöken t.ex. öka rätt inhalation vid förkylning och utvärdera föreslagna åtgärder, som t.ex. äta oftare. Astma/KOL ssk utför lungfunktionsundersökningen efter utarbetade riktlinjer. Det krävs ett gott samarbete mellan astma/KOL ssk och patient Lungfunktionsundersökningen är ett måste för att kunna ställa KOL- diagnosen. Undersökningen utförs också för att följa upp insatt behandling eller för att få in behandling vid rätt tidpunkt. Förutom lungfunktionsundersökningen informerar astma/KOL ssk om KOL sjukdomen. Framför allt hur personen i fråga kan förhålla sig för att må så bra som möjligt. Inhalationsteknik gås igenom och när och varför de olika medicinerna tas. De som inte har slutat röka får hjälp och handledning på det sätt som passar just den personen bäst. Hur ofta man träffas beror på stadium av KOL- sjukdomen, om fortsatt rökningen, allmänt mående och hur läkemedel och inhalationsteknik fungerar. Minst en gång om året är önskvärt, givetvis beroende på sjukdomen symtom. Astma/KOL sköterskan står för en helhetsbild och är ofta den som kopplar in andra i teamet t.ex. sjukgymnast för att hantera andfåddhet. Astma/KOL ssk tillsammans med sjukgymnasten är även den som håller i KOL- skola 1 i primär vård. Vid besöket hos Astma/KOL sköterskan ska alltid längd och vikt mätas. Dessa värde används dels till spirometrikurvan, men även för att räkna ut BMI och ge en kontroll av risk för benskörhet. Beroende på resultat ger astma/kol sköterskan en allmän kostinformation eller skickar vidare för lämplig uppföljning. Vad som kan ingå i denna information kommer på nästa bild.

16 Viktkontroll och kostrådgivning hos dietist
Dietist ger kostråd och näringstillskott vid ofrivillig viktnedgång eller vid BMI< 22. Ger kostråd vid BMI > 30 för adekvat viktnedgång. Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet. Kontinuerlig uppföljning av vikt och längd är av stor betydelse. Längden är en viktig indikator på ev. benskörhet (osteoporos) och vikten är indikator på såväl övervikt som undervikt (malnutrition). Både undervikt och övervikt är vanligt hos KOL- patienter. En anledning till övervikt hos denna patientgrupp är att de blir så ansträngda när de rör sig att de försöker undvika den vardagliga naturliga motionen. Allmän rådgivning är: ät 3 huvudmål och 3 mellan mål. Små portioner och drick inte kalorier. Använd begreppet vardagsmat och sällan mat. Vilket innebär: ”Vardagsmat” är mycket grönsaker och så lite mat som innehåller socker som möjligt. ”Sällanmat” kan vara att en dessert är tillåten på helgen. Planerad viktnedgång måste kombineras med ökad aktivitet/ motion för att ge resultat. Vid viktnedgång mer två kilo/månad ska man överväga ny kontakt med astma/KOL ssk för bedömning. Den främsta anledningen till undervikt är att andningsarbetet vid KOL i stadium 3-4 med uttalade andningsbesvär kan ta upp till 30% av det dagliga energiintaget. Normalt tar andningsarbetet ca 4%. En ofrivillig viktnedgång vid KOL är ett alarmerande symtom. Fett och muskler förbränns, också andningsmuskler, vilket kan förvärra situationen ytterligare. Ibland behövs näringsdryck/special råd från dietist . En allmän kostinformation tillhör mottagningsbesöket på vårdcentralen: Grunden är små energirika mål 6-8 gånger / dygn. Ex. en nattmacka bestående av en halv smörgås men rejält med smör, flera pålägg, skinka, korv och ost toppad med räksallad och ett glas saft. Alltid välja standard och delikatessprodukter från mejeriavdelningen. Lägga smör och grädde i all mat. Om höga blodfetter får behandlande läkare ge medicinering för detta. Drick saft , juice och annan kaloridryck men inte så mycket mjölk p.g.a. slembildande. Äta som om varje dag var en helgdag med efterrätter och kakor. Ibland kan det vara så jobbigt att laga maten att orken inte finns att äta: Tips: få maten hemkörd via kommunen, laga storportioner och frysa in eller använda färdigrätter ibland och piffa upp med grädde och smör. Benskörhet är vanligt förekommande eftersom bakgrunden många gånger är rökning, undervikt, för lite motion och kortisonmedicinering i tablettform vilket ökar risken för benskörhet. Längd minskning är mått på detta. Tre centimeters längdminskning bör föranleda kontinuerlig längkontroll och fem centimeter dags för utredning. Ökad motion, så klart sluta röka, försöka använda sina inhalationer så att Kortisonkurer för andningen blir sällsynta. Äta fisk tre gånger i veckan minst och äta mycket ost bitar dagligen är sådant som kan stoppa upp utvecklandet av benskörhet. 16

17 Sjukgymnasten behandlar symtom och ger fysisk träning åt KOL-patienter med:
Svårigheter med andning Andnöd (Dyspné) Hosta och ökad sekretmängd Nedsatt fysisk prestationsförmåga Inkontinens Fönstertittarsjuka (Arteriell insufficiens i benen) Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet. Slemmobilisering och fysisk träning ökar immunförsvaret och minskar risken för försämringsperioder. Minskar också risken för övervikt, diabetes, högt blodtryck och benskörhet. Alla med KOL kan träna och öka sin förmåga oavsett ålder och svårighetsstadium av sjukdomen! Vid andningssvårigheter lär sjukgymnasten ut olika tekniker för en bättre syresättning av blodet. Till den som lider av andnöd lär sjukgymnasten ut hur man kan parera sin andning i takt med fysisk aktivitet/träning för att undvika att hamna i andnöd. (Vi kommer att praktisera det idag innan ni går hem). Vid hosta och ökad sekretmängd får patienten lära sig motståndsandning och energibesparande hostteknik, så kallat slemmobilisering. Detta för att kunna hålla sina lungor så rena som möjligt och på så sätt förhindra infektioner och försämringsperioder. Patienten söker själv sjukgymnast för denna behandling. I stadium 3 och 4 hjälper sjukgymnasten till att anpassa träning av kondition, styrka och rörlighet för dem som har nedsatt prestationsförmåga. För att komma till sådan träning behövs remiss från doktorn. De som har sjukdomsstadium 1-2 får fysisk träning på recept (FaR) och tar själv kontakt med FaR samordnare för råd och uppföljning. Vid urinläckage tränas bäckenbottenmuskulaturen hos sjukgymnast. Hjälpmedel finns hos sjuksköterskan. Kärlträningsprogram för den som lider av dålig blodcirkulation i underbenen tillhandahåller sjukgymnasten 17

18 Arbetsterapi Arbetsterapeutiska insatser kan förbättra patientens
livskvalitet och bidra till ökad aktivitet och självständighet (autonomi). Det centrala vid arbetsterapeutiska insatser vid rehabilitering av KOL är energibesparing. Ergonomisk rådgivning, träning av det dagliga livets aktiviteter(ADL-träning) Hjälpmedelsanskaffning och bostadsanpassning kan bli aktuellt. Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet. Arbetsterapi förlänger möjligheten att kunna arbeta och att kunna bo hemma. Det centrala vid arbetsterapi är energibesparing genom ergonomiska råd /träning samt hjälpmedelsanskaffning. T.ex. om matlagningen är för ansträngande kan en arbetsstol till köksarbete minska energiåtgången med 25%. Eller som vi tidigare pratat om en höj och sänkbar huvudända till sängen. Kommunens arbetsterapeut gör bostads anpassning och förskriver hjälpmedel vid behov. Landstingets arbetsterapeut utför vid behov anpassning av arbete och abetsplats. 18

19 Påverkan på den sociala livssituationen vid KOL
Kontakt med samtalsterapeut/psykosocial resurs kan behövas vid: Problem för patient och anhöriga att acceptera sjukdomen och de begränsningar den medför. Vid ångest, depression, ilska samt vid påverkan av familj-, vardags- och arbetsliv. Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med övriga medlemmar i teamet. Acceptans av sjukdomen ökar följsamheten till råd och åtgärder. KOL är en kronisk sjukdom och kan för många innebära en livskris. Ibland kan personer tycka att de själva varit med att skapat sjukdomen p.g.a. sin rökning och upplever därför att det är svårt att be om hjälp gällande det själsliga måendet p.g.a. skuld och skam känslor. Det är därför viktigt att vi som vårdpersonal har den förståelsen och erbjuder hjälp. Även anhöriga kan få samtalshjälp. Hela livssituationen kan bli annorlunda om sjukdomen blir accepterad. Då syns möjligheter och inte hindren på samma sätt. Att vara fysiskt aktiv, göra rökstopp och äta rätt kan då bli en del av dagen, som gör att det allmänna välbefinnandet blir bättre och sjukdomen stoppas upp.

20 ”Rehabilitering som omfattar fysisk träning ger god effekt på livskvalitet, andnöd och funktionell arbetsförmåga hos patienter med måttlig KOL.”SBU 2000 Illustration: Robert Källman

21 Råd och tips till patienter med KOL
Klä sig varmt, att frysa kostar syre Använd halsduk/scarfs för näsa och mun för att värma inandningsluften Se till att dricka tillräckligt när man har slemproblem. Gärna varm dryck (ej kaffe eller mjölk). Efter förmåga vara så mycket fysiskt aktiv som det är möjligt Vistas utomhus dagligen i dagsljus Kontrollera vikten Träna bäckenbotten vid inkontinens Vid hosta och slembildning bör du dricka 1½- 2L vätska dagligen. Fysiskt aktiv ökar energiomsättningen. T. ex. i dagliga livets aktiviteter Fysisk träning ställer krav på hjärta och lungor. En måttligt snabb promenad i minst 30 minuter dagligen. Tag kontakt med sjukgymnast för bäckenbottenträning.

22 Tips om andningsteknik
vid andfåddhet/andnöd börjar man med att blåsa ut luften, så kallad sluten läppandning, som när man blåser ut ett stearinljus Förläng på så vis utandningen i en takt som är bekväm och som inte ökar andfåddheten. Praktisk övning. Börja förlängd utandning redan innan man börjar bli andfådd.

23 Tips vid trappgång Dela upp andningen i 1 del inandning och 2
delar utandning Detta kan synkroniseras i takt med fysisk aktivitet/träning. När du till exempel går uppför en trappa: andas in samtidigt som du går 1 (2) steg blås ut samtidigt som du går 2 (4) steg Alltså: 1 portion arbete på inandningen 2 portioner arbete på utandningen Praktisk övning, helst i trappa.