Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.

En presentation över ämnet: "Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region."— Presentationens avskrift:

1 Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region. vara reliabel/tillförlitlig (liten slumpvariation). vara rimligt accepterad Kriterier för val av variabler: Öppna jämförelser – folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

2 Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt stöd – tillit till andra Trygg miljö Behörighet till gymnasieskolan Levnadsvanor Fysisk aktivitet Matvanor – frukt och grönt Rökvanor Rökande blivande mammor Riskabla alkoholvanor Hälsoeffekter Självskattat allmänt hälsotillstånd Psykiskt välbefinnande Medellivslängd Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Hjärtinfarkt Lungcancer Skador bland barn Fallskador bland personer 65 år och äldre Tonårsaborter Klamydia 15–29 år Fetma Tandhälsa samt bakgrundsfaktorer Indikatorer Öppna jämförelser – folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten

3 Levnadsvillkor Norrbotten i förhållande till landsting/regioner i Sverige, 2009 1/3 sämsta värden bland landsting/regioner (de sju från botten) 1/3 bästa värden bland landsting/regioner (de sju från toppen) 1/3 av värden i mitten bland landsting/regioner

4 Levnadsvanor Norrbotten i förhållande till landsting/regioner i Sverige, 2009

5 HälsoeffekterHälsoeffekter (1) Norrbotten i förhållande till landsting/regioner i Sverige, 2009

6 Hälsoeffekter (2) Norrbotten i förhållande till landsting/regioner i Sverige, 2009

7 Män anger i allmänhet lägre social delaktighet än kvinnor. Personer med lång utbildning är mer delaktiga än personer med kort utbildning. Gäller både män och kvinnor. Personer med lång utbildning litar på andra människor i högre grad än personer med kort utbildning. Detta är tydligare bland kvinnor än bland män. Fysisk aktivitet, både bland kvinnor och män, förekommer ofta mer bland dem med lång utbildning än kort. Det finns fler rökare bland kvinnor än män. Andelen dagligrökare är högre bland personer med kort utbildning än bland dem med lång utbildning. Exempel ur rapporten på den ojämlika hälsan

8 Exempel ur rapporten på den ojämlika hälsan forts Det finns fler bland männen som tycker sig ha bra hälsotillstånd än det finns bland kvinnorna. Andelen personer med bra/gott allmänt hälsotillstånd finns oftare bland dem med lång utbildning, jämfört med dem med kort utbildning. Personer med lång utbildning har högre medellivslängd än personer med kort utbildning, detta gäller både kvinnor och män. Ungefär dubbelt så många män som kvinnor drabbas av hjärtinfarkt. Fler äldre vårdas på grund av fallolyckor i norra Sverige. Kvinnor skadar sig betydligt oftare än män. I många län har både kvinnor och män med kort utbildning fetma i högre grad än bland dem med lång utbildning.

9 NorrbottenRiket Varians mellan länen Andel (%) kvinnor, 200849,350,3 49,3 - 50,6 Medelålder42,841 39 - 43,5 Andel (%) utrikesfödda, 20089,716,4 5,6 - 24,4 Andel med eftergymnasial utbildning26,330,9 23,1 - 39,2 Medianinkomst 1000 kr, 2007214,2215,3 195,3 - 236,7 Andel (%) förvärvsarbetande 20- 64 år, 200777,877,9 73,7 - 63,2 Andel (%) med svårigheter att klara utgifter, 18-80 år, 2006-200817,617,8 13,1 - 22,1 Andel (%) barn i hushåll med låg inkomst eller socialbidrag8,811,8 7,9 - 15,3 Bakgrundsvariabler

10 Rökande blivande mammor Arjeplog Under 3 år ingen rökande blivande mamma

11 Rökvanor i befolkningen Kvinnor med kort utbildning röker mer än de med lång utbildning Gäller även män

12 Nedsatt psykiskt välbefinnande Älvdalen 6,2% Pajala 7,1 % Arvidsjaur 8,2 % Svenljunga 8,8 %