- från ideell förening till Nationellt bibliotek för genusforskning

En presentation över ämnet: "- från ideell förening till Nationellt bibliotek för genusforskning"— Presentationens avskrift:

1 - från ideell förening till Nationellt bibliotek för genusforskning
KvinnSam - från ideell förening till Nationellt bibliotek för genusforskning

2 Eva Pinéus, Asta Ekenvall, Rosa Malmström
De tre pionjärerna Eva Pinéus, Asta Ekenvall, Rosa Malmström Verksamheten startade 1958 genom att stiftelsen Kvinnohistoriskt arkiv grundades på privat initiativ

3 Tre huvuduppgifter: Insamla arkivmaterial från kvinnoföreningar och kvinnor som varit anknutna till kvinnorörelsen Förteckna litteratur om kvinnor Starta en förlagsserie, Kvinnohistoriskt arkiv, för att underlätta för kvinnliga forskare att publicera sina verk

4 Från Kvinnohistoriskt arkiv till KvinnSam
Under drygt tio år verkade stiftelsen ideellt med bistånd av pengar från olika fonder. Den var hela tiden knuten till Göteborgs universitetsbibliotek som upplät lokaler. 1971, efter det att samtliga politiska partiers kvinnoförbund gått samman i en gemensam motion, inrättades genom riksdagsbeslut en bibliotekarietjänst för att arbetet skull kunna fortsätta. Samtidigt överlämnade stiftelsen sina arkivsamlingar och kortkataloger till Göteborgs universitetsbibliotek som övertog ansvaret för verksamheten, nu under namnet Kvinnohistoriska samlingarna ändrades namnet till KvinnSam. Sedan mitten av 1980-talet har samlingarna egna lokaler med läsplatser och datorer. Vidare finns öppna magasin med böcker, tidskrifter, klippsamling och en stor referenssamling.

5 Handskriftssamling KvinnSam har ett handskriftsarkiv på ca 400 hyllmeter, uppdelat i personarkiv och föreningsarkiv. Här finns handskrifter och annat källmaterial med tyngdpunkten på talets första årtionden, från rösträttskampen och tiden därefter. Insamling av material pågår fortfarande och bland det senast mottagna kan nämnas Ebba Lindqvists och Christina Jutterströms samlingar.

6 Axplock ur KvinnSams arkivförteckning
Barbro ALVINGs samling Eva ANDÈNs samling Emilia FOGELKLOUs samling Flory GATEs samling Honorine HERMELINs samling Kerstin HESSELGRENs samling Karin KOCKs samling Märta LEFFLERs samling Lise MEITNER, handlingar Eva MOBERGs samling Ada NILSSONs samling Alice NORDINs samling Hagar OLSSONs samling Jeanna OTERDAHLs samling Elin WÄGNERs samling Bohus sticknings samling Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad Fredrika Bremerförbundet, Göteborgskretsen Föreningen för uppmuntran av öm och sedlig modersvård, Gbg Grupp 8, Göteborg Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet Kvinnliga akademikers förening Skara fruntimmers skyddsförening Tobaksarbeterskorna Yrkeskvinnors klubb, Göteborg

7 Från KvinnSams arkiv Aleksandra Kollontaj , sovjetisk politiker, diplomat och författare. Till höger ett av de många brev hon skrev till vännen Ada Nilsson.

8 Uppslag från en av Märta Lefflers ”kalasböcker”
Från KvinnSams arkiv Uppslag från en av Märta Lefflers ”kalasböcker”

9 Från KvinnSams arkiv II Internationella kvinnliga Idrottsspelen gick av stapeln på Slottskogsvallen i Göteborg Fotografier från Mary von Sydows arkiv.

10 Jeanna Oterdahl, 1879-1965, författare och lärare.
Från KvinnSams arkiv Jeanna Oterdahl, , författare och lärare.

11 Från KvinnSams arkiv Konstellationen Fogelstad: Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Kerstin Hesselgren, Honorine Hermelin och Elin Wägner. Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad, skolhuset.

12 Handskriftsdatabasen
I handskriftsdatabasen registreras KvinnSams och handskriftsavdelningens arkiv.

13 Förteckna litteratur om kvinnor - från stencil till databas
Man byggde upp en kortkatalog över litteratur som behandlade kvinnor och kvinnors förhållanden. Artiklar, kapitel och böcker registrerades efter ett eget ämnesordssystem där kvinnan var norm. Katalogen baserades på den litteratur som fanns vid Göteborgs universitetsbibliotek. Nya poster i kortkatalogen presenterades regelbundet i en bibliografi, från början en stencil på några sidor, från 1971 som ett självständigt verk i tryck. Vid 1990-talets början datoriserades kortkatalogen, databasen döptes till KVINNSAM. Den tryckta bibliografin fortsatte att utkomma t.o.m. år 2000. Idag är KVINNSAM Nordens största databas för kvinno-, mans- och genusforskning.

14 Förlagsserien För att underlätta utgivandet av kvinnohistoriska bibliografier och vetenskaplig litteratur om kvinnor startades förlagsserien Kvinnohistoriskt arkiv. Serien har bytt namn flera gånger, 1986 till Göteborg women’s studies och 2007 till Göteborg gender studies. Totalt har ett trettiotal titlar publicerats.

15 KvinnSams webbplats

16 Databasen KVINNSAM KVINNSAM är Nordens största databas för kvinno-, mans- och genusforskning. KVINNSAM är en specialdatabas i LIBRIS och är sökbar via Libris webbsök Databasen innehåller ca poster från 1970 och framåt.

17 Gena – avhandlingar i kvinno-, mans- och genusforskning
GENA (GENusAvhandlingar) är en databas som innehåller referenser till svenska doktorsavhandlingar inom kvinno-, mans- och genusforskning. Databasen innehåller ca 1250 avhandlingar från 1960 och framåt.

18 Databasen Greda I databasen Greda finner man svenska genusforskare, på lägst doktorandnivå.  Basen skall vara ett sätt för journalister, arrangörer av konferenser, intresserad allmänhet, forskare med flera att enkelt och överskådligt finna information om och kunna ta kontakt med genusforskare.

19 Databasen Jämda I databasen Jämda, JÄmställdhetsDAtabasen, får man tips på litteratur om både jämställdhetsintegrering och jämställdhet. Basen skall vara en hjälp för jämställdhetsarbetare, praktiker och konsulter inom organisationer och myndigheter men målgrupper är också forskare och studenter som söker information och översikter om jämställdhetsforskning, jämställdhetsforskare och tillämpad genusforskning.

20 Kvinnohistoriska portaler

21 Kärlek makt och systerskap
Här presenteras "andra vågens kvinnorörelse", på och 1970-talet. Kvinnoorganisationer, viktiga förmödrar,  kampen för arbete och daghem, för kvinnohus och kvinnors kultur är en del av innehållet.

22 Kvinnors kamp för rösträtt
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt drev kampen för kvinnors rösträtt i Sverige. Historik, biografier, fotografier, kampanjmaterial, offentligt tryck m.m. berättar om rösträttsrörelsens verksamhet.

23 Kvinnors kamp för kunskap
1842 infördes allmän folkskola i Sverige, med skolplikt för både pojkar och flickor. Att kvinnor också skulle ha rätt till högre utbildning var däremot inte självklart.  Nya och gamla texter, biografier, offentligt tryck och fotografier visar här kvinnors väg till utbildning.

24 Kvinnor i arbete Kvinnor har alltid arbetat. Arbetet var till en början oavlönat men efter hand har kvinnor fått tillträde till allt fler yrken.  Nya och gamla texter, biografier, offentligt tryck och fotografier visar här kvinnors väg till yrkesarbete.

25 Kvinnor och fred Sedan slutet av 1800-talet har kvinnor organiserat sig i särskilda fredsföreningar, både internationellt och nationellt. Historien om kvinnors kamp för fred visas här med hjälp av nyskrivna texter, gamla dokument, fotografier och annat material. Tonvikten ligger på sent fram till Andra världskriget.

26 Äldre svenska kvinnotidskrifter
2009 var det 150 år sedan Tidskrift för hemmet började ges ut. Här kan du läsa mer om den och andra äldre svenska kvinnotidskrifter från 1800-talet och runt sekelskiftet Vi porträtterar också redaktörer och författare som var verksamma i tidskrifterna.

27 Fragen Fragen är ett europeiskt samarbetsprojekt mellan tjugonio EU-länder samt Turkiet och Kroatien. Feministiska texter från andra vågens kvinnorörelse har digitaliserats och gjorts tillgängliga i fulltext. KvinnSam bidrog med att administrera de svenska bidragen (10 texter).

28 Nordisk kvinnolitteraturhistoria
Nordisk kvinnolitteraturhistoria innehåller artiklar om mer än 800 författare från de nordiska länderna. De är skrivna av kvinnliga litteraturforskare och behandlar kvinnliga författare från de isländska sagorna fram till 1990-talet.