Nyttiggörande av universitetsforskning Prof. Åsa Lindholm Dahlstrand School of Business and Engineering, Halmstad University & 2009-03-12.

En presentation över ämnet: "Nyttiggörande av universitetsforskning Prof. Åsa Lindholm Dahlstrand School of Business and Engineering, Halmstad University & 2009-03-12."— Presentationens avskrift:

1 Nyttiggörande av universitetsforskning Prof. Åsa Lindholm Dahlstrand School of Business and Engineering, Halmstad University & 2009-03-12

2 Kan förbättrad kommersialisering av teknik och forskning ge underlag för fler framtida tillväxtföretag? TEA (Total Entrepreneurial Activity) GEM 2006 European Innovation Scoreboard 2007 Sverige USA Sverige USA Innovation och/eller entreprenörskap?

3 Nya/små företag och ekonomisk tillväxt 1.Etablering av nya företag 2.Expansion i små och nya företag 3.Gaseller/tillväxtföretag Kan förbättrad kommersialisering av universitets- forskning ge underlag för fler framtida tillväxtföretag? I Sverige etableras relativt få nya företag och det skapas relativt få gaseller…

4 IIa II I opportunity research result Tech/knowledge transfer possibilities rest/nothing entrepreneu r academi c spin-off licensing other knowledge transfer I)Begränsad (direkt) licensiering från svenska universitet II)ca 20% av svenska NTBFs är universitetsavknoppningar Detta motsvarar ca 3 % av alla nya företag –0.75% direkta USOs –1.8 % ISOs –0,5% universitetsideér utvecklade av externa entreprenörer Detta är för OECD en hög siffra IIb IIc Kan universitetsforskning ge underlag för framtida tillväxtföretag?

5 CSO ISO USO external own privata arbetsgivare universitet andra idé- källor Teknikbaserat entreprenörskap kräver både idéer och personer Ett svenskt exempel Corporate Spin-offs, CSO (49%) indirekt USO, ISO (12%) Universitets spin-off, USO (5%) Extern idé (15%) (universitet 20%, kunder, uppfinnare, leverantörer etc) Egen idé (19%) 2/3 av alla nya teknikbaserade företag är entreprenöriella spin-offs

6 Växer de? Corporate Spin-Offs (CSO) växer fortare än både icke- avknoppningar (n-So) och Universitet Spin-offs (USOs och ISOs) Efter ca 15 år är CSOs dubbelt så stora som U/ISOs Universitetsforskning är den vanligaste källan till “externa idéer” (c 3% av NTBFs) dessa “externa entreprenör- USOs” har högst tillväxt av alla nya teknikföretag... här finns behov av fortsatt forskning...

7 Universitets Spin-Offs (USOs) har högst patentering... Vad får det för effekter? USOs är innovativa, men de utnyttjar ofta inte detta för egen tillväxt USOs roll för banbrytande innovationer/ förnyelse och för indirekt tillväxt? här finns behov av fortsatt forskning...

8 Svenska universitets-avknoppningar växer... Lika fort som andra nya teknikföretag (NTBFs), men –direkta Universitet spin-offs växer mycket långsamt de första tio åren, –mer än dubblar sin tillväxt de kommande fem åren De flesta svenska universitetsavknoppningar har fler än 25 anställda inom 15 år (gäller såväl direkta som indirekta och “extern entreprenör” USOs) “extern entreprenör USOs” har högst tillväxt av alla nya teknikföretag Indirekta tillväxteffekter kan vara betydligt större och viktigare än de direkta… Få internationella jämförelser om universitetsavknoppningar och tillväxt

9 CSO ISO USO external own Privata företag Universitet Att länka idéer och personer (I&E) Nya företag Källor till idéer Uppfinnare mfl Ett svenskt exempel Corporate Spin-offs, CSO (49%) indirekt USO, ISO (12%) Universitets spin-off, USO (5%) Extern idé (15%) (universitet 20%, kunder, uppfinnare, leverantörer etc) Egen idé (19%)

10 Framtida utveckling? generellt fokus på entreprenörskap fokus på få tillväxtföretag...eller ”fast i mitten”? Clarysse, B., Wright, M., Lockett, A., Van de Velde, E., and Vohora, A. (2005). Spinning out new ventures: A typology of incubation strategies from European research institutions, Journal of Business Venturing, vol 20, pp. 183 – 216. Nyttiggörande vs Kommersialisering Långsiktig tillväxt och utveckling? Bransch/teknik skillnader? ”Externa” entreprenörer? Entreprenörskapsutbildning? Serie-entreprenörer? Inkubatorer? Betydelsen av indirekta effekter? Regionala samband? Betydelsen av ”forskningsbutiker”? Internationella jämförelser? etc

11 Nyttiggörande vs. kommersialisering av universitetsforskning Licensiering och avknoppning är två mekanismer för nyttiggörande och kommersialisering av universitetsforskning Däremot är de inte de viktigaste mekanismerna för spridning och kommersialisering av universitetsforskning licensing academic spin-offs university knowledge transfer commercialization of university research spinning out university research

12 Nyttiggörandets processer och funktioner Innovationssystem-ansats Analytiskt ramverk för att spåra, mäta, förklara och utvärdera effekter Direkta, indirekta och sekundära effekter av akademisk forskning

13 Mekanismer och funktioner Mekanismer för nyttiggörande vetenskaplig publicering undervisning av studenter undervisning av doktorer deltagande i nätverk och forskningssamverkan internationellt nätverkande vetenskapliga instrument och mätmetoder avknoppning av patent, licenser och idéer avknoppning av forskningsbaserade företag Nyttiggörandets funktioner (effekter) kunskapsutveckling och diffusion inverkan på företagens sökriktning entreprenöriellt experimenterande förändring av teknikens legitimitet resursmobilisering marknadsformering utveckling av positiva externaliteter (t ex kunskaps spill-over)

14 Exempel på hur den akademiska forskningen kan stärka funktionerna i ett system (TIS) Det tar decennier för ett system att växa fram – forskningen har störst påverkan i de tidiga och formativa faserna Sökande och testande av nya vägar (kunskapsutveckling och sökriktning) Entreprenöriellt experimenterande (nya och befintliga företag) inkluderar kommersialisering Utbildning avgörande för resursmobilisering Universitet kan bidra till legitimitet och vara innovativa kunder (marknadsformering) Universitet som mötesplats/nätverksnod (spill-over effekter)

15 Kartläggning av existerande forskning Källa: Jacobsson och Perès 2009 (work in progress)

16 Implikationer: värdet och nyttiggörandet av akademisk forskning måste studeras utifrån ett systemperspektiv. Nyttiggörande är ett betydligt bredare begrepp än kommersialisering Det finns stora skillnader inom olika teknologiska och regionala system Kommersialisering av (svensk) universitetsforskning är ofta indirekt (universitetsavknoppningar har en viktig funktion som forskningsbutiker) tidsfaktorn är av central betydelse. De fulla effekterna av universitetsforskning tar decennier för att uppstå Nätverkande och mötesplatser – fysiskt såväl som virtuellt - fyller viktiga funktioner för forskningens nyttiggörande –Infrastruktur fört att länka forskning, innovation och entreprenörskap (ex externa entreprenörer och VINST)

17 Fortsatt arbete: VINNOVA del A finansierar 5 år –Syntes arbete –Fallstudie nano/energi –Breddstudie externa entreprenörer VINNOVA del B, 4 år: –Indirekta effekter (regionalt) Multiplikativa effekter av innovation och entreprenörskap Entreprenörskolor och inkubatorer (ex kvinnors företagande)