Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)

En presentation över ämnet: "Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)"— Presentationens avskrift:

1 Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
Rickard Olofsson │ Sweco Environment AB, Östersund Vatten och Miljö Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)

2 Dagvatten är tillfälliga flöden av exempelvis regnvatten, smältvatten och tillfälligt framträngande grundvatten. Vad är dagvatten? Dagvatten är tillfälliga flöden som exempelvis regnvatten, smältvatten och tillfälligt framträngande grundvatten

3 Naturlig och urban hydrologi
I takt med att staden förtätas och byggs ut ökar de hårdgjorda ytornas areal betydligt vilket förändrar regnvattnets naturliga avrinningsförhållanden och vattnets kretslopp. Det blir svårare för regnvattnet att tränga ner i marken och avrinningen blir snabbare. Förklara hydrologi: vattnet förekomst, fördelning, egenskaper och inte minst kretslopp Naturlig och urban hydrologi När naturmark exploateras förändras vattnets naturliga avrinningsförhållande

4 Konventionell dagvattenhantering
Idag avleds merparten av dagvattnet via ledningar Snabbt och ojämnt flöde till reningsverk eller recipient Stora momentana flöden  överbelastning, bräddning Begränsad möjlighet till rening innan recipient Dolt under mark  försvårar återkopplingen Momentana flöden: kortvariga och plötsliga flöden

5 Fördelar och nackdelar LOD jämfört med konventionellt system
+ Minskad mängd dagvatten direkt till recipienten + Billigare och mindre omfattande ledningssystem + Vatten återförs till marken  grundvattenbalans + Rening och fastläggning av föroreningar + Minskade flödestoppar + Robusthet i systemet + Mervärden skapas - Frysrisk Risk för föroreningar till grundvatten Högre krav på skötsel Ökad olycksrisk Förklara recipient: mottagande vattendrag ex. Storsjön Gång- och cykeltunnel Odensala

6 Uthållig dagvattenhantering
Två huvudprinciper: Den naturliga vattenbalansen ska bibehållas så långt det är möjligt Dagvatten ska avrinna långsamt och rent istället för snabbt och smutsigt Fem viktiga följdprinciper: Dagvatten ska hanteras så nära källan som möjligt Dagvattnet ska hållas kvar nära markytan Dagvattenhanteringen måste anpassas till platsen Dagvatten måste ses som en resurs som kan bidra till estetiska, sociala och biologiska värden Dagvattenhanteringen måste vara säker ur översvämnings- och föroreningssynpunkt Med ökad miljöinsikt och satsningar på hållbar utveckling framstår dagvatten alltmer som en resurs i samhället. Dagvattnet är en naturligt förekommande tillgång som ska användas på ett positivt sätt i samhällsplaneringen. Dagvattnet ska ses som en resurs i planering och stadsbyggande.    Dagvattnet ska tas om hand för ett på platsen lämpligt sätt från estetisk, biologisk och säkerhets synpunkt. Föroreningar i dagvattnet ska förebyggas och begränsas vid källan. Reningsåtgärder ska sättas in så nära föroreningskällan som möjligt. Dagvattnets belastning på ledningssystem och recipienter ska minimeras, både vad gäller föroreningar och flöden. Dagvatten ska separeras från spillvattennätet. Dagvattnet ska hanteras säkert för byggnader, övriga anläggningar samt värdefull natur-/kulturmiljö och/eller biologisk mångfald.

7 Planera för LOD LOD-åtgärder utifrån platsspecifika förutsättningar
Förundersökning av markens egenskaper och GV-nivå Höjdsättning av mark Minimera andelen hårdgjorda ytor Genomsläppligt material Undvik hinder för ytavrinning som ex. kantsten Planera för LOD tidigt. En förutsättning är att mark (grönområden) avsätts, mer komplicerat att anlägga åtgärder i ett senare skede Utforma planer som skapar förutsättningar för detta

8 Exempel på LOD-åtgärder
Visualisera hur LOD-åtgärder kan se ut Fokus på mervärdet i ”kombinerade” åtgärder Dagvatten, en tillgång och inte bara ett problem Spännande miljöer med många värden Det förekommer en rad olika tekniska lösningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet innan det når en recipient. Inom området sker det en ständig utveckling och nya lösningar uppkommer. I det kommande redovisas ett utdrag av de tekniska lösningar som finns att tillgå.

9 För att minska mängden dagvatten som belastar ledningsnät och recipienter ska i första hand dagvattnet omhändertas lokalt på såväl kvartersmark som allmän platsmark, före eventuell anslutning till allmänt VA-nät. Även om minskningen av dagvattenavrinningen från varje enskild källa inte är så stor blir den sammantagna effekten av att omhänderta dagvatten lokalt högst väsentlig. Den vanligaste lösningen för LOD är infiltration men för större fastigheter och verksamheter kan man också tänka sig utjämning i form av magasin och diken. Vid LOD leds inte dagvattnet bort i ledning direkt från stuprören. För att inte vattnet ska skada byggnaden bör stuprören därför förses med utkastare och täta ränndalar som för vattnet bort från byggnaden. Ställ fråga: Vilka LOD-åtgärder syns på bilden? Infiltration Ett bra sätt att minska flöden och ta hand om föroreningar samtidigt som vattenbalansen bibehålls

10 Infiltrationsdiken/Svackdiken, diken som oftast har en flack sidolutning och som har till syfte att infiltrera dagvatten. Ofta är sidorna gräsbeklädda för att eventuella föroreningar ska fastna och vid torrväder få en fin grönyta istället för en brun jordyta. Ett svackdike kan hålla kvar stora vattenvolymer, dessa volymer infiltrerar genom markytan för att sedan perkolera vidare ner i marklagren. Lämpliga jordarter för god infiltration är exempelvis sand, grus och grövre moräner. Svackdiken Gröna infiltrationsytor med möjlighet till uppdämning och transport

11 Öppna avrinningsstråk
Om dagvattnet inte kan omhändertas lokalt ska det fördröjas ytligt vid källan, så kallad trög avledning. Trög avledning kan ske genom att ytvatten leds över gräsbevuxen mark som faller svagt mot ett givet mål eller genom användandet av diken för avledningen. Trög avledning kan ske både före anslutning till kommunalt VA-nät och som en del av det allmänna systemet. Öppna avrinningsstråk Sänker hastigheten på dagvattenflödet och bidrar till rening

12 Öppna avrinningsstråk
Trög avledning kan ske genom att ytvatten leds över gräsbevuxen mark som faller sakta mot ett givet mål. För att få utökade magasineringseffekter och en avgränsning av vattnets väg kan grunda och gräsbevuxna svackdiken grävas. För att ytterligare förstärka flödesutjämning och reningseffekter kan makadamfyllda infiltrationsdiken konstrueras. Öppna avrinningsstråk Ökar säkerheten mot översvämning

13 Öppna avrinningsstråk
Fördröjningsmagasin i form av torra eller våta dammar och våtmarker krävs när infiltration och trög avledning inte ger tillräcklig utjämning av dagvattnet. Dammar kan ha olika utformning och konstrueras antingen genom grävning eller genom att en lågpunkt vallas in. Öppna avrinningsstråk Skapar förutsättning för attraktiva lösningar längre ner i avvattningssystemet

14 Dammar tillför många värden
Våtmarkerna är värdefulla områden för rekreation och friluftsliv såsom fågelskådning, vandring och naturfotografering. Dammar tillför många värden Öppna vattenspeglar skapar liv och variation och ger möjlighet till rekreation

15 Sociala och estetiska värden
En väl genomtänkt dagvattenhantering kan utgöra ett positivt inslag i den lokala miljön

16 Genomsläppliga beläggningar
Infiltration kan även ske på ytor som traditionellt är helt hårdgjorda såsom parkeringsytor. Om man exempelvis väljer marksten som ger god genomsläpplighet kan dessa ytor bidra till fördröjning av dagvatten. Genomsläppliga hårdgjorda ytor, ett sätt att omhänderta eller fördröja dagvatten är att göra hårdgjorda ytor genomsläppliga. Dessa ytor förses normalt med underbyggnad av något grövre vattengenomsläppligt material, varifrån vattnet sedan kan infiltrera ut i de naturliga marklagren, eller dräneras bort med speciellt dräneringssystem. Undersökningar visar även att upp till 30 procent av vattnet avdunstar från ytorna. Slutna infiltrationsanläggningar som stenkistor, bör ej användas då de är svåra att hålla under uppsikt och måste schaktas upp och byggas om vid igensättning. Vid platsbrist kan någon typ av magasin t ex under en parkeringsyta, vara enda möjliga lösningen. Magasinet i marken är fyllt med ett poröst material t.ex. singel, makadam eller någon typ av hålrumssystem i plats. Vattnet fördröjs här innan det perkolerar ut i det omgivande marklagret, eller avleds via dräneringssystem. Genomsläppliga beläggningar Ett alternativ när plats för grönytor saknas

17 Gröna tak Ett bra sätt att minska flöden
Gröna tak ger en möjlighet att bromsa upp avrinningen av dagvatten från en byggnad genom att anordna en tunn vegetationsbeläggning på hustaken. Om leverantörens rekommendationer följs ordentligt angående taklutning etc. räknar man med att ca 50 % av all nederbörd kan kvarhållas på taken varifrån den sedan avdunstar. Gröna tak Ett bra sätt att minska flöden

18 Nansenparken Ett exempel på när dagvatten har använts som resurs
Fornebu - Oslo Parken är 15 ha centralt och 20 ha med de yttre armarna Projekterat av landskapsarkitekter och tekniska konsulter Genomsnittlig nederbörd 714 mm/år (636 mm i Stockholm) Huvudplan för öppen dagvattenhantering Nansenparken Ett exempel på när dagvatten har använts som resurs Tidig planering av dagvattenåtgärder

19 Dagvattenfrågan i nytt perspektiv
Dagvattenfrågan måste hantera flera perspektiv: Säkert – Miljömässigt – Värdeskapande Dagvattenfrågan i nytt perspektiv En hållbar dagvattenhantering förutsätter att alla aspekter av dagvattenfrågan beaktas i ett sammanhang – Frågan berör fler än VA-förvaltningen

20 Vattnet känner inga gränser Förr eller senare hamnar dagvattnet i våra
vattendrag och sjöar Belastningen på recipienter och avloppsnät ska minimeras genom medveten dagvattenhantering i planeringsarbetets alla skeden. För att få en acceptabel vattenkvalitet och uppfylla vattendirektivets krav på god status är det mycket viktigt att dagvattnet renas. I ett tidigt skede bör recipientens känslighet bedömas och tillkommande föroreningsbelastning beräknas för att avgöra vilka reningskrav som ska gälla. Inom skyddsområden för dricksvatten och i samband med förorenad mark bör en bedömning av riskerna göras för att avgöra om infiltration är lämpligt. Rena där det behövs.