 2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

En presentation över ämnet: " 2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi"— Presentationens avskrift:

1  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

2 Specialtet Exfoliativ cytologi Punktionscytologi
Gynekologisk cellprovskontroll PAD (Patologisk Anatomisk Diagnos) Obduktion Bårhusverksamhet  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

3 Information om Yrkeskategorierna
Läkarsekretare Obduktionstekniker Biomedicinsk analytiker Cytodiagnostiker Patolog läkare  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

4 Utbildning  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi
Läkarsekretare 1 år eftergymnasial utbildning eller 2 år högskola Obduktionstekniker Undersköterskeutbildning Obduktionsteknikerutbildning 32 veckors utbildning Biomedicinsk analytiker 3 årig eftergymnasial utbildning Cytodiagnostiker 1 årig vidareutbildning från BMA Patolog läkare läkarutbildning 5.5 år + specialistutbildning 5-6 år  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

5 Vad gör en läkarsekreterare
Att vara noggrann och ha kunskaper och intresse för språk är viktigt för läkarsekreteraren, som skriver patientjournalerna inom hälso- och sjukvården. Du behöver också servicekänsla och intresse för människor. Läkarsekreteraren har många varierande arbetsuppgifter inom hälso- sjukvård vid sjukhus, vårdcentraler och inom företagshälsovård. Även privata mottagningar och vid medicinska forskningsinstitutioner finns läkarsekreterare. Att skriva patientjournaler är de viktigaste arbetsuppgifterna. Läkarsekreteraren skriver ut den information läkaren talat in på diktafon vid besök eller behandling av patienten. Det är läkare, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator eller sjuksköterska som bestämmer vad som ska skrivas i journalen.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

6 Vad gör en läkarsekreterare
I Patientjournalen finns information bland annat om symtom, undersökningar, provsvar, diagnoser, operationer och andra behandlingar samt om vilka kontakter man haft med patienten. Kunskaper i språk som svenska, engelska, medicinsk terminologi och datahantering krävs. Patientjournalerna är viktiga när läkare, sjuksköterskor och psykologer utvärderar och bedömer patienternas behandling, men uppgifter i journalerna används också för forskning. I arbetet registreras diagnoser och medicinska åtgärder. Som läkarsekreterare ger du service både till patienter och till personalen på kliniken, vårdcentralen eller avdelningen. Du tar till exempel emot telefonsamtal från patienter och personal och informerar och förmedlar kontakter. Även kontakter med myndigheter förekommer. Ibland har du receptions- och kassarbete. Du tar emot patienterna skriver in de, tar betalt, sköter remissregistreringen och telefonservice. Servicesinne och samarbetsförmåga är viktiga egenskaper.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

7 Vad gör en läkarsekreterare
Att föra protokoll vid möten och konferenser kan ingå i arbetet liksom administrativa uppgifter, till exempel arbete med statistik, budget och personalrapportering. Många läkarsekreterare skriver även forskningsrapporter och har kontakter med utländska läkare, vilket ställer krav på kunskaper i främmande språk. På större arbetsplatser kan du som läkarsekreterare arbeta i arbetslag, där flera yrkeskategorier är representerade.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

8 Hur gör jag för att bli Läkarsekreterare
Läkarsekreterarutbildningen finns som ettårig påbyggnadsutbildning inom komvux under benämningar som hälso- sjukvårdsdokumentation, sekreterare inom hälso- sjukvård, medicinsk dokumentation eller vård-administration. Kraven för antagning är oftast treårig gymnasieutbildning eller motsvarande och ofta kunskaper i data, vanligen textbehandling. Vid Örebro universitet finns Medicinska sekreterarprogrammet på 80 poäng(2 år) som ger utbildning för läkarsekreterare inom hälso- och sjukvård.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

9 Obduktions tekniker Det här gör vi
Som obduktionstekniker arbetar du på bårhus och tar hand om kroppar efter människor som har avlidit. Obduktionstekniker utför även det praktiska arbetet vid obduktioner, dvs. öppnar kropparna, tar ut och dissekerar organ. Huvudsakliga arbetsplatser är bårhuset där de avlidna förvaras och patologen, den avdelning på sjukhuset där obduktioner och iordningställande av kropparna sker. När en kropp kommer till bårhuset registreras den. Detta innebär att en hel del pappersarbete för obduktionsteknikern. Cirka 20 procent av alla avlidna obduceras. Vid obduktionen öppnas kroppen och ibland även skallen. Organ tas ut, vägs dissekeras (dvs. snittas för att undersökas). Det är den ansvarige läkaren, patologen, som skriver obduktionsprotokollet. Men eventuella sjukliga förändringar kan också upptäckas av obduktionsteknikern.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

10 Obduktions tekniker Det här gör vi
Efter obduktionen läggs alla organ tillbaka och kroppen sys igen. De anhöriga ska helst inte se några spår av obduktionen. Kroppen förvaras sedan i kylrum. I vissa fall utför teknikern även balsamering av kroppen. Det görs om kroppen är i dåligt skick eller om det dröjer till begravningen. Balsamering innebär att blodet ersättes med formalin eller 70 procent alkohol. Alternativt kan kroppen frysas. Obduktionstekniker finns på i stort sett alla sjukhus med bårhus. Idag är omkring hundra personer anställda som obduktionstekniker. Ofta är det ett ensamarbete, avskilt från annat sjukhusarbete. I jobbet ingår många tunga lyft. Kropparna ska förflyttas i sidled mellan bårar och bord och läggas ned i kista.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

11 Obduktions tekniker Det här gör vi
Höga krav på hygien, etik, moral och empati ställs på obduktionstekniker. Här ingår också tystnadsplikt. Den avlidne kan ha dött genom självmord eller våld. I arbetet ingår att vara ett stöd för anhöriga som har mist en närstående. Obduktionstekniker är ofta med när de anhöriga tar farväl i så kallade avskedsrum. Teknikern gör i ordning den avlidne, sluter ögon och mun, sveper eller klär på den döde, ibland tillsammans med de anhöriga. Normal arbetstid är dagtid men i avskedsrummen kan det bli jour. Tillika vid större katastrofer och olyckor utökas jourverksamheten.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

12 Hur blir du obduktionstekniker
Utbildning i obduktionsteknik sker inom komvux och omfattar 32 veckor. Den finns för närvarande bara i Malmö. Inträdesvillkor är undersköterskeutbildning eller minst tre månaders erfarenhet av arbete på obduktionsavdelning eller institution för anatomi, patologi eller rättsmedicin  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

13 Vad gör en Biomedicinsk analytiker
Allmänt Vad gör en Biomedicinsk analytiker Biomedicinsk analytiker är ett tekniskt yrke med anknytning till både medicin, omvårdnad och forskning. Du kan arbeta med att spåra olika sjukdomstillstånd eller undersöka verksamma komponenter i läkemedel. Biokemin är ett område i stark utveckling Som biomedicinsk analytiker kan du arbeta inom många olika verksamheter och inom olika medicinska specialiteter. Laboratoriemiljön är gemensam för alla inriktningar. Arbetet kombinerar kunskaper om analysapparater och metoder med kunskaper inom medicin, mikrobiologi och klinisk kemi.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

14 Vad gör en Biomedicinsk analytiker
Allmänt Vad gör en Biomedicinsk analytiker På ett mikrobiologiskt sjukhuslaboratorium kan dina arbetsuppgifter vara att identifiera eller bestämma mängden av komponenter som har betydelse för olika sjukdomstillstånd. Exempelvis kan det handla om att identifiera bakterier, virus, svampar eller parasiter. På ett klinisk-kemiskt laboratorium vid ett sjukhus eller vårdcentral kan du arbeta med provtagning, och analyser av provresultat. Oftast är det blod och urin som du analyserar. Resultatet du får fram blir sedan underlag för läkarens bedömning av patientens sjukdom. I arbetet kan du ha mycket kontakt med patienter. På sjukhusens patologiska avdelningar arbetar analytiker med vävnadsprover för att diagnostisera tumörsjukdomar. Du gör preparat av exempelvis hud, benbitar, bröst, tarm eller benmärg. Vilket blir till underlag för patolog läkarens bedömning av cancerceller eller andra cellförändringar Din arbetsplats kan också vara en blodcentral. Där arbetsuppgifterna blodgruppering och framställning av blodprodukter att använda vid transfusion.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

15 Vad gör en Biomedicinsk analytiker
Allmänt Vad gör en Biomedicinsk analytiker Om du arbetar i ett forskningslaboratorium kan en av dina huvudsakliga arbetsuppgifter vara att göra olika undersökningar för att få fram sjukdomars orsaker. Det kan handla om analyser av olika slag med hjälp av kemiska, biokemiska, molekylärbiologiska, mikrobiologiska, cellbiologiska och immunologiska metoder. Du kan också utveckla nya laboratoriemetoder eller förbättra dem som redan finns. Ofta arbetar du i en grupp, där alla har olika ansvarsområden. Dina arbetsuppgifter beror mycket på vilken inriktning forskningen har där du arbetar. Biomedicinen utvecklas snabbt, och arbeta med gentekniska metoder utförs inom flera forskningsinstitutioner. Biomedicinska analytiker inom läkemedelsindustrin arbetar med olika analyser i anknytning till utveckling och testning an nya läkemedel.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

16 Vad gör en Biomedicinsk analytiker
Allmänt Vad gör en Biomedicinsk analytiker Som biomedicinsk analytiker är du expert på olika analysmetoder och ansvarar för det praktiska arbetet på laboratoriet, till exempel vad gäller rutiner och säkerhet. Genomgående krävs att du är mycket noggrann, både när det gäller rutinbetonande och mer experimentella arbetsuppgifter. Många laboratorier är idag ackrediterade, vilket innebär att det finns strikta rutiner kring hur arbetet skall utföras. Som biomedicinsk analytiker inom sjukvården har du ett stort ansvar när det gäller att korrekt tolka de resultat du får fram. Många av dina arbetsuppgifter utför du i nära samarbete med dina kollegor, och det är därför viktigt att du har god förmåga att arbeta i grupp. Du behöver ha god datavana, då många analyser idag framställs med hjälp av datorer.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

17 Vad gör en Biomedicinsk analytiker
Allmänt Vad gör en Biomedicinsk analytiker Biokemin är ett område under stark utveckling. Detta gör att analysmetoderna och apparatur vidareutvecklas hela tiden. Som biomedicinsk analytiker har du ett yrke där du hela tiden har möjlighet att vidareutbilda dig. Analytisk förmåga, självständighet och intresse för att utveckla nya analysmetoder är bra egenskaper i yrket. Biomedicinsk analytiker är en skyddad yrkestitel som innebär att du efter färdig utbildning är godkänd för arbete inom hälso- och sjukvårdens laboratorier  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

18 Biomedicinsk analytiker
Så blir du Biomedicinsk analytiker Du utbildar dig som biomedicinsk analytiker inom högskola / universitet. Utbildningen ges på ett flertal orter. Utbildningen till biomedicinsk analytiker omfattar 120 poäng vilket motsvarar 3 års heltidsstudier. Huvudämnet är biomedicinsk laboratorievetenskap vilket innefattar speciell metodik inom biomedicinska ämnen såsom molekylär cellbiologi, klinisk kemi, medicinsk mikrobiologi, immunologi, tranfusionsmedicin, morfologisk cellbiologi och hematologi. Utbildningen kombinerar teoretiska kurser med laborativa kurser där du förvärvar metodiska kunskaper och färdigheter. Praktik på olika laboratorier ger dig en god förankring i ditt kommande yrke. Under tredje året fördjupar du dig inom biomedicinsk laboratorievetenskapliga frågeställningar av både teoretisk och praktisk karaktär. För att bli antagen till utbildningen behöver du ha grundläggande behörighet och särskild behörighet , i regel i ämnena matematik, kemi, fysik och biologi.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

19 Vad gör en Cytodiagnostiker
Allmänt Vad gör en Cytodiagnostiker Är du noggrann och kan jobba systematiskt ? Skulle du vilja arbeta med att upptäcka sjukdomar och därigenom bidra till att bota dem ? Då kanske cytodiagnostiker är yrket för dig. Mikroskopet är cytodiagnostikerns viktigaste arbetsredskap. I mikroskopet granskar du cellprover från patienter och letar efter sjukliga förändringar. På det här sättet upptäcker du på ett tidigt stadium om patienten har drabbats av cellförändringar. Genom ditt arbete bidrar du till att en cancersjukdom snabbt kan konstateras och att rätt behandling kan sättas in. Du är expert på att känna igen och särskilja olika sorters celler. Du arbetar med gynekologiska cellprover och med prover från till exempel urinblåsa, svalg och lungsäck.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

20 Vad gör en Cytodiagnostiker
Allmänt Vad gör en Cytodiagnostiker Cytodiagnostikerns bedömningar av prover i den allmänna gynekologiska cellprovskontrollen förhindrar årligen många fall av livmoderhalscancer hos kvinnor. För att upptäcka cellförändringar av olika slag gör du systematiska analyser som kräver stor noggrannhet. Du lämnar också förslag till diagnos. Cytodiagnostiker arbetar främst på sjukhusens cytologiska laboratorier och vid privata cytologiska laboratorier. I grunden har du en utbildning till biomedicinsk analytiker. Det finns ca 300 Cytodiagnostiker i Sverige.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

21 Hur blir jag Cytodiagnostiker
Cytodiagnostiker-utbildningen är en specialistutbildning för biomedicinska analytiker. Våren 2004 kommer en 40 poängskurs i klinisk cytologi att anordnas vid Karolinska Institutet, Huddinge sjukhus. Kursen kan förlängas med ett projektarbete för erhållande av magisterexamen. Cytodiagnostiker är en liten yrkesgrupp, med specialiserande arbetsuppgifter. Möjligheterna att få ett arbete efter avslutat utbildning är god. Om ett par år kommer många Cytodiagnostiker att gå i pension Datorer och tekniskt avancerade mikroskop används alltmer, men arbetet består fortfarande till största delen av manuell mikroskopering. Nya analyser, som kräver ökade arbetsinsatser, införs nu inom diagnostiken  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

22 Läkare med specialistutbildning inom patologi och cytologi
Läkare med specialist utbildning inom patologi och cytologi arbetar på läns-, region- och universitets sjukhusnivå. Utbildningen är läkarutbildning 5.5 år (220 poäng). Specialistutbildningen sker vid universitets-, läns- och regionsjukhus. Specialist utbildningen omfattar 5-6 år. En specialist inom patologi och cytologi arbetar med diagnostiskt arbete inom de båda disciplinerna. Det handlar till största delen om tumördiagnostik i olika organ. På vår avdelning finns även en punktionsmottagning, till vilken patienter för punktion av olika ytliga tumörer kommer. Obduktionsverksamheten som tidigare utgjorde en stor del av arbetet har på senare tid reducerats betydligt. Obduktionen utgör numera en liten del av hela verksamheten.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

23 Histologi Patologi Cytologi
Medicinska områden Histologi Patologi Cytologi  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

24 Histologi Medicinska områden
Histologi (nylat. histologi_a, av grek. Hristo_s 'väv', 'vävnad' och ¤-logi), vävnadslära, vetenskapen om de normala vävnadernas mikroskopiska uppbyggnad (celltyper, mellansubstans och trådstrukturer, arkitektur jämte cellernas strukturella och funktionella samordning). Ofta används begreppet synonymt med mikroskopisk anatomi (egentligen organens mikroskopiska uppbyggnad) och inkluderar då också cytologi (cellära). Ämnets utveckling har varit beroende dels av konstruktionen av användbara mikroskop med senare tiders tekniska förbättringar, dels av utarbetandet av metoder för konservering av vävnadsmaterial jämte framställning av snittpreparat  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

25 Histologi Medicinska områden
Föregångare till ljusmikroskopet fanns redan under 1500-talet, men användbara mikroskop konstruerades först under 1600-talets senare del. Imponerande observationer med sådana primitiva mikroskop gjordes av Marcello Malpighi, Robert Hooke och framför allt Antonie van Leeuwenhoek. Den tekniska utvecklingen under 1800-talet möjliggjorde detaljerade studier av cellernas och vävnadernas uppbyggnad (Xavier Bichat, Theodor Schwann, Max Schultze, Rudolf Virchow, Santiago Ramón y Cajal m.fl.).  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

26 Histologi Medicinska områden
Olika modifikationer av ljusmikroskopet med tillkomst av t.ex. fluorescens-, faskontrast-, polarisations- och konfokalmikroskop har under 1900-talet ytterligare befrämjat utvecklingen. Successiva förbättringar av transmissions- och svepelektronmikroskopen tillåter detaljerade ultrastrukturella studier av cellers och vävnaders uppbyggnad och ytstrukturer. För konservering av vävnadsmaterial (fixering) har utarbetats olika fysikaliska och framför allt kemiska metoder, så också för inbäddning av vävnadsbitar, oftast i paraffin eller olika plaster, för snittning i en mikrotom. Konstruktionen av olika mikrotomer tillåter framställning av tunna och jämntjocka snitt såväl för ljusmikroskopi som för elektronmikroskopi (ultramikrotomer).  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

27 Histologi Medicinska områden
Utöver en mängd klassiska, erfarenhetsmässigt grundade metoder för färgning av snitten har på senare tid tillkommit värdefulla metoder för lokalisation av olika ämnen i vävnaderna med kemiska eller immunologiska tekniker eller med radioaktiva isotoper (autoradiografi). Immunologisk teknik kan också användas på elektronmikroskopisk nivå. Med in situ-hybridisering kan delar av nukleinsyror påvisas.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

28 Histologi Medicinska områden
Ämnet histologi avknoppades i början av 1900-talet från ämnet anatomi. Från att ha varit en disciplin som huvudsakligen studerade cellers och vävnaders utseende har histologin under senare tid i både forskning och undervisning orienterat sig mot funktionella frågeställningar i nära samarbete med angränsande discipliner, främst fysiologi, biokemi och molekylärbiologi. Ett uttryck för detta är skapandet av cellbiologiska institutioner och undervisningsblock.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

29 Patologi Medicinska områden
Den vetenskapliga patologin sägs börja 1761 med utgivningen av G.B. Morgagnis "De sedibus et causis morborum" (Om sjukdomars säte och orsaker). Xavier Bichat grundlade under sin korta levnad modern histologi och vävnadspatologi, dvs. studier av sjukliga förändringar i vävnaderna med mikroskopets hjälp. John Hunter använde experimentella metoder att framkalla sjukliga förändringar i vävnader och organ på försöksdjur och betraktas som föregångsman för experimentell patologi. Theodor Schwann visade att den grundläggande enheten i anatomin inte var vävnaden utan cellen. Utgående från detta ansåg Rudolf Virchow att sjukdom bäst kunde förklaras med förändringar i cellerna – cellpatologi. Hans bok "Die Cellularpathologie" utkom 1858.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

30 Patologi Medicinska områden
Utgångspunkten var alltså insikten om att cellen är den minsta levande enheten, varav alla vävnader och organ byggs upp. Enligt Virchow beror sjukdomar på att olika cellslag fått sin struktur och funktion ändrade. Genom celldelning kommer de sjuka cellernas antal att öka så att iakttagbara sjukdomstecken visar sig. I sin banbrytande insats betonade dock Virchow den sjuka cellens betydelse så ensidigt att han kom i motsättning till företrädarna för smittämnenas stora roll som sjukdomsframkallare. Dessutom hade Virchow svårt att förklara cancercellernas stora olikheter med normala celler eftersom det tycktes paradoxalt att de skulle kunna uppkomma genom delning av ursprungligen normala celler.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

31 Patologi Medicinska områden
Cellpatologin har med olika modifikationer bestått som fundament för modern sjukdomslära. Insikten att strukturförändringar i cellerna ofta är karakteristiska för olika sjukdomar har inspirerat patologisk forskning till att studera dessa med alltmer förfinad teknik. Under 1950-talet beskrev Rolf Luft och hans medarbetare en sjukdom med ökad ämnesomsättning vars orsak kunde lokaliseras till mitokondrierna (cellens energiproducerande organeller). Därmed var grunden lagd för en ny gren inom patologin: sjukdomar som beror på förändringar i cellernas egna smådelar.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

32 Patologi Medicinska områden
patologi_ (medeltidslat. pathologi_a, av ¤pato- och ¤-logi), sjukdomslära, läran om sjukdomarnas orsak och utveckling, framför allt med utgångspunkt från förändringar i byggnaden av celler, vävnader och organ. Patologin är en av hörnstenarna inom medicinen. Hippokrates (ca 460–370 f.Kr.) var troligen den förste som formulerade en sammanhängande sjukdomslära, humoralpatologin, som hade ett avgörande inflytande på medicinen ända fram till 1800-talets första del. Antonio Benivieni från Florens (1443–1502) började med sökandet efter de sjukliga symtomens bakomliggande orsaker. Han var antagligen den förste som utförde obduktion i detta syfte. Jean Fernel från Amiens (1497–1558) ägnade ett avsnitt av sin bok i medicin åt patologi – första gången detta ord användes i litteraturen.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

33 Patologi Medicinska områden
Under lång tid var patologin hänvisad till blotta ögats iakttagelser vid obduktion. Många grundläggande observationer gjordes också på detta sätt under tider då obduktioner tilläts av kyrkan och andra auktoriteter, men först genom tillkomsten av mikroskopet blev det möjligt att studera de sjukliga förändringarna i detalj. Inom patologin utvecklades sådana grunder för medicinsk diagnostik och behandling som skillnader mellan inflammation, degenerativa sjukdomar och tumörsjukdomar. Klassifikationen, speciellt av de sistnämnda två grupperna, vilar fortfarande i allt väsentligt på iakttagelser inom patologin. Metoder för provtagning från levande gjorde det framför allt under 1900-talet möjligt att applicera kunskaperna om sjukliga förändringar på diagnostik och behandling av patienter.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

34 Cytologi Medicinska områden
Cytologi_ (av >cyto- och den grek. efterleden -logi_a '-vetenskap'), medicinskt specialområde som omfattar diagnostik av sjukdomar, i första hand tumörsjukdomar, med hjälp av mikroskopisk undersökning av celler. Cellerna kan antingen vara normalt avstötta eller avskrapade från slemhinnor, s.k. exfoliativ cytologi, eller uthämtade från vävnaderna med hjälp av finnålsbiopsi med spruta och tunn nål (punktionscytologi). Oavsett hur materialet erhållits kan man i mikroskopet känna igen inte bara cancerceller utan också deras förstadier genom förekomsten av strukturella särdrag, atypier.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

35 Cytologi Medicinska områden Invasiv skivepitelcancer med fiberceller
En metod inom den exfoliativa cytologin för att undersöka livmoderhalsen hos kvinnor lanserades på 1940-talet av grek-amerikanen G.N. Papanicolaou (1883–1962). I många länder, inkl. Sverige, är denna verksamhet organiserad som regelbundna hälsokontroller. Ca 1 milj. gynekologiska hälsokontroller utförs årligen i Sverige. Genom dessa undersökningar kan förstadier till cancer upptäckas och dödligheten i cancer i livmoderhalsen har kunnat sänkas avsevärt. Dessa prov kallas ofta "cellprov" eller "cancerprov". Exfoliativ cytologi används även vid diagnos av cancer i luftvägarna (upphostningsprov, sekretprov från lungans luftrör) och i urinvägarna (urinprov och blåssköljvätska).  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

36 Cytologi Punktionscytologi Medicinska områden
Punktionscytologi är en enkel och skonsam undersökningsmetod och har stor betydelse framför allt vid misstanke om bröst- och prostatacancer samt vid lymfkörteltumörer, men metoden används även vid en lång rad andra tumörformer. I kombination med moderna radiologiska metoder (ultraljud, datortomografi m.m.) kan prov tas också från djupt liggande tumörer i t.ex. lungor, lever, bukspottkörtel och njurar.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

37 Obduktion  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi
obduktion (lat. obdu_ctio 'höljande', av obdu_co 'överdra'; enligt en uppfattning avsågs ursprungligen tillslutandet av liket efter undersökning), medicinsk undersökning av en död människas kropp. Undersökningen utförs av patologer eller andra läkare (klinisk obduktion) på begäran av den läkare som vårdat den avlidne, eller av rättsläkare (rättsmedicinsk obduktion) på begäran av rättsvårdande myndighet (polis, åklagare, domstol). Obduktionen omfattar dels granskning av hela kroppsytan, dels undersökning av inre organ. I samband med obduktion kan prover av vävnader och kroppsvätskor tas tillvara för kompletterande undersökningar, t.ex. mikroskopiska, bakteriologiska, virologiska eller kemiska undersökningar. Obduktionens syfte är att fastställa dödsorsaken, kontrollera om den behandlande läkarens undersökningar lett till rätt diagnos och vilken effekt behandlingen haft samt vid onaturliga dödsfall även utreda det händelseförlopp som lett till döden. Med hjälp av obduktioner kan sjukvårdens effektivitet kontrolleras. De utgör en mycket viktig källa till erfarenheter om sjukdomarnas orsak och behandling samt för att förebygga vissa sjukdomar. Om dödsorsaken är känd får klinisk obduktion inte utföras mot den avlidnes och de anhörigas vilja, medan beslut om rättsmedicinsk obduktion tas oberoende av anhörigas medgivande.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

38 Avdelningen för Patologi och Cytologi Västernorrlands sjukhus
Patolog laboratoriet Cytolog laboratoriet Läkarnas diagnostisering Läkarsekreterare  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

39 Till detta använder vi oss av ett databasprogram som heter SympathyTM.
Patolog laboratoriet Uppackningen och registrering Alla prover skall bearbetas omedelbart, prover som ej tas om hand omgående måste fixeras så att inte vävnaden förstörs. Detta sker vanligast med formalinlösning. Alla prover som kommer till vår avdelning packas upp och registreras. Viktigt är att all information om patienten och dennes sjukdomshistoria (Anamnes) finns på den inkommande remissen. Det är viktigt för oss att veta vem frågeställaren och debiteringsställare är. Till detta använder vi oss av ett databasprogram som heter SympathyTM. Vid registreringen får varje prov får ett unikt nummer som följer provet under hela processen.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

40 Patolog laboratoriet Utskärning och Dehydrering
Prover som registrerats skall skäras ut i mindre representativa bitar för lättare hantering. Patologläkare och Biomedicinsk analytiker arbetar i team vid utskärning. Preparat som skurits ut skall genomgå ett antal olika processer innan en kan ställas en diagnos . För framställning av jämna tunna snitt måste preparaten vara stela och hårda. För detta krävs dehydrering d.v.s. borttagande av vatten från vävnaden. Dehydrering sker i en dehydreringsapparat.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

41 Patolog laboratoriet Inbäddning och Snittning
Preparatet som dehydrerats och impregnerats med paraffin skall bäddas i små dosor. När preparatet har bäddats är det klar för snittning. Snittning är en metod för att skapa mycket tunna snitt av preparatet. Till snittningen används mikrotomer (en avancerad skärmaskin).. Snittens tjocklek ligger kring 3-5 m tusendelsmillimeter tjocka. På vår avdelning finns olika typer av mikrotomer. Bl.a. Slädmikrotom, rotationsmikrotom, kryostat och storsnittsmikrotom Tillverkade snitt fångas upp på objektglas för vidare hantering i processen.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

42 Patolog laboratoriet Färgning och immunohistokemi
Snittade vävnadspreparat på objektglas skall färgas för att kunna ses i mikroskop. Biomedicinska analytiker arbetar med olika färgningsmetoder beroende vad som i preparatet skall bli synligt i mikroskopet. Immunohistokemins syfte är att med olika metoder om antigen-antikropps reaktioner koppla färgmarkörer som blir synliga i ett mikroskop. Med denna metod kan man utesluta och/eller säkerhetsställa en exakt diagnos. Därtill finna cellförändringarnas ursprung.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

43 Cyto- diagnostiker Det här gör vi Kondylom HPV-infektion
CIN 3 grav dysplasi Det här gör vi Cytodiagnostikernas huvuduppgift är att med mikroskopets hjälp upptäcka och diagnostisera cancerceller eller andra cellförändringar i cellprov från olika organ. Du arbetar mycket självständigt och ansvarar för att skilja ut vissa prover som innehåller celler som tyder på att patienten skall behandlas eller utredas vidare  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

44 Cyto- diagnostiker SÅ BLIR DU CYTODIAGNOSTIKER Här kan du studera
För tillträde till specialistutbildningen i klinisk cytologi krävs, utöver den grundläggande behörigheten för högskolestudier, slutförd utbildning till biomedicinsk analytiker. Här kan du studera I dagsläget ges utbildningen i Stockholm, är du intresserad ? Titta på högskoleverkets hemsida Du kan också kontakta Riksföreningen för klinisk cytologi för information om yrket och vilka utbildningar som planeras. Utbildningens längd är 40 poäng. Kursplan finns på  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

45 UTBILDNINGENS LÄNGD OCH
Cyto- diagnostiker UTBILDNINGENS LÄNGD OCH FRAMTIDSUTSIKTER Utbildningen är på 40 poäng (1 år) exempel på kursplanen kan du finna på Det är redan idag brist på Cytodiagnostiker och denna kommer att öka under kommande år, då de som pensioneras är fler än de som utbildas.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

46 Diagnostisering Patologen undersöker sjukliga celler och vävnader. Utgångspunkten måste vara att man känner till normala celler och vävnader för att kunna bedöma det avvikande dessa visar. Det rör sig framförallt om tusentals olika tumörtyper såväl godartade som elakartade. Även andra undersökningar kommer ifråga såsom inflammatoriska tillstånd, olika typer av hudåkommor m.m. Till stor hjälp vid diagnostik av de olika sjukdomarna är något som vi idag kallar för immunohistokemi blivit. Man undersöker här vävnaden med olika antikroppar som detekterar olika antigener och på det sättet får man större kunskap om tumörtypens ursprung. Patologen har även ansvaret för den cytologiska diagnostiken. En del utav de gynekologiska proven och all annat cytologisk verksamhet såsom finnålspunktioner, exfoliativ cytologi gällande bronker, urinblåsa etc.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

47 Läkarsekreterare Spindeln i nätet
Speciellt för oss på patologen är att vi skriver remissutlåtanden som läkarna dikterar in via en diktafon. Detta sker i ett särskilt program utvecklat för just patologavdelningar. I våra arbetsuppgifter ingår även telefonservice, insortering av glas och klossar samt arkivhantering. Vi hjälper även till med gynekologiska cellprovskontrollerna genom att ge patienterna tid för kontroll. Läkarsekreterarna på avdelningen förbereder även konferensverksamheten mellan patolog läkarna och andra kliniker (läkare). Kallelser för punktionsmottagning där patienterna skall ta prover är också en av våra arbetsuppgifter. Utlåning av preparat och remisskopior till eftergranskning och konsultationer ingår i våra arbetsuppgifter.  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi

48 Riksföreningen för Histopatologi
Bildspelet Presenteras av Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi  2011 Anders Bergqvist Riksföreningen för Histopatologi