Preventions och Utvecklingsenheten (PrevU)

En presentation över ämnet: "Preventions och Utvecklingsenheten (PrevU)"— Presentationens avskrift:

1 Preventions och Utvecklingsenheten (PrevU)
Välkomna till introduktion av StegVis PrevU är en kommunal verksamhet som har till uppdrag att stödja och stimulera det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i staden Utbildningar Vi arrangerar utbildningar i kunskapsbaserade metoder som hjälper läraren att skapa trygghet i gruppen, stärker barns sociala kompetens, stärker relationer mellan föräldrar och barn samt motverkar mobbning. Vi arrangerar också temadagar för personalen på direkt uppdrag. Konsultation Vi hjälper till med att kartlägga utmaningar och behov. Därefter ger vi förslag på åtgärder som man kan vidta. Åtgärderna baseras på aktuell forskning Preventions- och Utvecklingsenheten – främjar god hälsa och integration i Göteborg

2 - ett program för socialt och emotionellt lärande
StegVis - ett program för socialt och emotionellt lärande

3 Därför framhåller vi StegVis!
Proaktiv modell. Förebygga negativ utveckling, psykisk ohälsa, drogmissbruk och kriminalitet. Lär ut viktiga färdigheter inför skola, kamrater, arbete, familj etc. Utvecklar språk kring känslor och relationer. Motverka utanförskap Fredsarbete Minska problembeteende i förskolan och förebygga problembeteende i skolan Skapa förutsättningar för det akademiska lärandet Få en systematik för arbetet Lära sig hur man får och hur man behåller kamrater

4 StegVis finns för fyra (fem) åldersgrupper
StegVis 1 för 4 – 6 åringar i förskola och förskoleklass StegVis 2 för 7 – 8 åringar i första och andra klass StegVis 3 för 9 – 10 åringar i tredje och fjärde klass StegVis 4 KOLLA! för åringar

5 Bildplanscherna (Fredrik)

6 Baksidans instruktioner

7 Bildplanscherna (Jakob)

8 Baksidans instruktioner

9 Affischer

10 Handdockorna Valpen och Snigeln
Musik-CD

11 Vägledningshäfte Hur man genomför en lektion/samling
Teori om empati, problemlösning och självkontroll De basala känslorna Dockmanus Sångtexter Föräldrabrev Litteratur Vägledningshäfte

12 Empati * Problemlösning * Självkontroll
Barnen övar upp… Empati * Problemlösning * Självkontroll

13 Empati Definiera känslor: Glädje, ledsnad, ilska, förvåning, rädsla, avsmak Tecken och kroppsspråk till de olika känslorna Jag-budskap – Använda jagbudskap för att förmedla en känsla Att lyssna – Visa att man lyssnar. Tecken på att man lyssnar/inte lyssnar

14 Empati Likheter – skillnader vad gäller andras känslor – vi kan ha olika känslor för samma sak Känslor kan förändras – man kan ha olika känslor om samma sak vid olika tidpunkter Rättvisa – börja förstå andras rättigheter Att visa omsorg – att verbalt uttrycka eller visa omsorg om andra

15 Empati Förutsäga känslor – orsak och verkan – Hur andra kommer att känna som resultat av mina eller andras handlingar Inte nu – men senare – Förstå att önskningar kan förändras Avsiktligt – oavsiktligt – Förstå skillnaden mellan avsiktliga handlingar och oavsiktliga handlingar

16 Problemlösning Vad är ett problem – kunna stanna upp och identifiera ett problem Förstå ett problem – att förstå ett problem genom att använda ögon och öron Brainstorming – komma med flera förslag till ett givet problem och se konsekvenserna av olika lösningar Tillämpa lösningar – välja, planera och genomföra en lösning (få vara med i leken) Utvärdera lösningar – bedöma om en lösning kan fungera

17 Problemlösning Uppmärksamhet – att kunna ignorera störningar och fortsätta sin aktivitet Att avbryta – hur ett samtal kan avbrytas på ett artigt sätt Dela – ett sätt att komma överens är att dela på något – Leka samtidigt Turas om – turas om är ett annat sätt att komma överens – Man måste vänta på sin tur Byta – att byta saker med varandra handlar om att ge och ta emot, och är ett sätt att komma överens

18 Impulskontroll och problemlösning
STOPP – Vad är problemet? Förstå problemet utifrån ansiktsuttryck, kroppsspråk och situation VÄNTA – Vilka lösningar kan finnas? Brainstorming för att hitta lösningar Fråga för varje lösning: Vad är bra för mig? Vad är bra för andra? Vad kan hända? GÅ – Välj en lösning, gör en plan Pröva lösningen Fungerar den? Om inte pröva en annan lösning!

19 Självkontroll Tecken på ilska – Hur märks det i vår kropp att vi börjar bli arga? Vad brukar göra oss arga? Avslappning – Djupa andetag, räkna till tio, tänka positiva tankar När andra tar något – JAG budskap

20 Självkontroll Ej slå tillbaka- Konsekvenser av att slå tillbaka. Hitta alternativ till att slå tillbaka. När man blir retad – Kunna hantera att bli retad. Ignorera och säga ifrån Att ta ett nej - Accepterande

21 Självkontroll STANNA UPP – när du märker ilskan SLAPPNA AV TÄNK HÖGT
Ta tre djupa andetag Räkna till tio Tänk på något positivt Säg till dig själv: Ta det lugnt. Jag kan klara det här. TÄNK HÖGT …och lös problemet stegvis TÄNK EFTER Vad var det som gjorde mig så arg? Vad gjorde jag? Vag fungerade? Vad fungerade inte? Vad kunde jag gjort annorlunda?

22 Förhållningssätt Introducera - berättelse Läraren som modell
Träna - rollspel Generalisera - vardagssituationer Användandet av nyckelord Regelbundenhet Långsiktighet Kreativitet – lekfullhet Läraren som modell Dialog Öppna frågor Neutralitet Parafrasering Fokusering Uppföljning

23 Viktiga saker Barnens ord. pedagoger Sker i stegvis ordning
Introducera – träna - tillämpa Regelbundenhet Långsiktighet Nyckelbegreppen Läraren som modell Kreativitet och lekfullhet Dialogform Föräldrar och kollegor med sig Ledningens stöd

24 Uppföljning i vardagen
Modell för att dela med sig av vilka färdigheter som tränas just nu Bilder på väggen, veckobrev etc… Modell för beröm, uppmärksamhet och belöningar Bilder på väggen, pärlor i fickan, listor etc… Modell för föräldrainformation Bilder på väggen, samtal, veckobrev etc…

25 Arbetsuppgifter med StegVis

26 StegVis Mentorer - Rollbeskrivning
Leder StegVis samlingar i barngrupp Låter StegVis genomsyrar hela dagen Informerar och kommunicerar med föräldrarna

27 StegVis Införandesteg…
Startmöte Ledning - PrevU Tidsplan & kalendarium Mentorer utses och går StegVis kurs, inköp av material Praktiktid för Mentorer i barngrupper med StegVis Mentor Utbildning StegVis kurs för personal Ledning +Mentorer bildar Styrgrupp Mentor tar över införandet 3 Stegvis samlingar inom 4 veckor Referat Mentor deltar i Nätverksmöten >3 ggr/t StegVis infört Kollegahandledning < 1ggr /termin Introduktion av ny personal Kvalitetssäkring Kollega – handledning < 3 tillfällen Referat StegVis i barngrupper < 1 gång/vecka Studiecirkel < 3 tillfällen Referat

28 Internationellt Second Step -USA Steg for steg - Norge
Trin for Trin - Danmark Faustlos - Tyskland Sekando Suteppo - Japan Stig af stigi - Island StegVis - Sverige Askeleittain - Finland Srdce Na Dlani - Slovakien Tulleriit - Grönland Spansk version Second Step - England žingsnis po žingsnio – Litauen Polen Venezuela Costa Rica Kurdistan (Irak)

29 Aggression Decreases, Positive Behavior Increases
Grossman, D. C., Neckerman, H. J., Koepsell, T. D., Liu, P. Y., Asher, K. N., Beland, K., & Rivara, F. (1997). Effectiveness of a violence prevention curriculum among children in elementary school: A randomized controlled trial. Journal of the American Medical Association, 277(20), 1605–1611. The Centers for Disease Control and Prevention funded a one-year experimental evaluation of the SECOND STEP curriculum to examine its impact on aggression and positive social behavior among second- and third-grade students. Middle School Pilot Evaluation Orpinas, P., Parcel, G. S., McAlister, A., & Frankowski, R. (1995). Violence prevention in middle schools: A pilot evaluation. Journal of Adolescent Health, 17, 360–370.

30 Increased Knowledge of Social Skills
McMahon, S. D., Washburn, J., Felix, E.D., Yakin, J., & Childrey, G. (2000). Violence prevention: Program effects on urban preschool and kindergarten children. Applied and Preventive Psychology, 9, 271–281. McMahon and colleagues examined the effectiveness of the SECOND STEP program in improving social-skills knowledge and social competence among 109 urban low-income, ethnically diverse children in preschool and kindergarten. Teacher ratings, child reports, and observational data were used to assess children's social-skills knowledge and social competence over a year. After one year of program involvement, children demonstrated increased knowledge of social skills. Results for disruptive or problematic behavior varied by grade and measurement.

31 Less Adult Conflict Intervention, Improved Social Competence
Frey, K. S., Nolen, S. B., Edstrom, L. V., & Hirschstein, M. K. (2005). Effects of a school-based social-emotional competence program: Linking children's goals, attributions, and behavior. Journal of Applied Developmental Psychology, 26, 171–200. Researchers from Committee for Children and the University of Washington collaborated on a study that examined the effectiveness of the SECOND STEP program in helping children resolve conflicts, avoid disputes, and behave more prosocially.

32 Increased Social Competence
Taub, J. (2002). Evaluation of the SECOND STEP violence prevention program at a rural elementary school. School Psychology Review, 31(2), 186–200. A quasi-experimental evaluation of the SECOND STEP curriculum was conducted with 87 third- through fifth-grade students in a rural elementary school.

33 Decline in Anxious and Depressed Behavior
Schick, A., & Cierpka, M. (2005). Faustlos: Evaluation of a curriculum to prevent violence in elementary schools. Applied and Preventive Psychology, 11, 157–165. An experimental study of the Faustlos program (German translation of the SECOND STEP program) was conducted with 716 children ages five to eight.

34 Gains in Prosocial Skills and Behavior
Edwards, D., Hunt, M. H., Meyers, J., Grogg, K. R., & Jarrett, O. (2005). Acceptability and student outcomes of a violence prevention curriculum. The Journal of Primary Prevention, 26, 401–418. Researchers investigated the effectiveness of a version of the SECOND STEP curriculum adapted to include an anti-bullying component on a sample of fourth- and fifth-grade students (N = 455). Students who received the SECOND STEP program showed significant gains in knowledge about empathy, anger management, impulse control, and bully-proofing. Report card data also revealed modest gains in prosocial behavior.

35 Sosial kompetanse i skolen
“Evaluating principal`s and teacher`s implementation of Second Step. A case study of four Norwegian primary schools” Torill M. B. Larsen Universitetet i Bergen 2005

36 Socialt och emotionellt lärande i skolan
En kvalitativ uppföljning av ett flerårigt arbete med SEL-programmet Stegvis Ulrika Sylwan, leg. Psykolog SVENSKA INSTITUTET FÖR KOGNITIV PSYKOTERAPI

37 Utvärderingsresultat
Ökad begrepps-kunskap i sociala färdigheter En observerad minskning av fysisk aggression, verbal aggression och störande beteende De positiva relationerna mellan barnen har ökat och det har blivit bättre på problemlösning. Lärarna har blivit bättre rollmodeller

38 Webbadresser www.cfchildren.org www.gislasonlowenborg.com