Kvinnohistoriska samlingarna - från ideell förening till nationellt ansvarsbibliotek.

En presentation över ämnet: "Kvinnohistoriska samlingarna - från ideell förening till nationellt ansvarsbibliotek."— Presentationens avskrift:

1 Kvinnohistoriska samlingarna - från ideell förening till nationellt ansvarsbibliotek

2 De tre pionjärerna Eva Pinéus, Asta Ekenvall, Rosa Malmström Verksamheten startade 1958 genom att stiftelsen Kvinnohistoriskt arkiv grundades på privat initiativ.

3 Tre huvuduppgifter: Insamla arkivmaterial från kvinnoföreningar och kvinnor som varit anknutna till kvinnorörelsen Förteckna litteratur om kvinnor Starta en förlagsserie, Kvinnohistoriskt arkiv, för att underlätta för kvinnliga forskare att publicera sina verk

4 Från Kvinnohistoriskt arkiv till Kvinnohistoriska samlingarna Under drygt tio år verkade stiftelsen ideellt med bistånd av pengar från olika fonder. Den var hela tiden knuten till Göteborgs universitetsbibliotek som upplät lokaler. 1971, efter det att samtliga politiska partiers kvinnoförbund gått samman i en gemensam motion, inrättades genom riksdagsbeslut en bibliotekarietjänst för att arbetet skull kunna fortsätta. Samtidigt överlämnade stiftelsen sina arkivsamlingar och kortkataloger till Göteborgs universitetsbibliotek som övertog ansvaret för verksamheten, nu under namnet Kvinnohistoriska samlingarna. Sedan mitten av 1980-talet har samlingarna egna lokaler med läsplatser och datorer. Vidare finns öppna magasin med böcker, tidskrifter, klippsamling och en stor referenssamling.

5 Handskriftssamling Kvinnohistoriska samlingarna har ett handskriftsarkiv på ca 350 hyllmeter, uppdelat i personarkiv och föreningsarkiv. Här finns handskrifter och annat källmaterial med tyngdpunkten på 1900-talets första årtionden, från rösträttskampen och tiden därefter. Insamling av material pågår fortfarande och bland det senast mottagna kan nämnas Sonja Åkessons och Birgitta Stenbergs samlingar.

6 Axplock ur Kvinnohistoriska samlingarnas arkivförteckning Barbro ALVINGs samling Eva ANDÈNs samling Emilia FOGELKLOUs samling Flory GATEs samling Honorine HERMELINs samling Kerstin HESSELGRENs samling Karin KOCKs samling Märta LEFFLERs samling Lise MEITNER, handlingar Eva MOBERGs samling Ada NILSSONs samling Alice NORDINs samling Hagar OLSSONs samling Jeanna OTERDAHLs samling Elin Wägners samling Bohus sticknings samling Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad Fredrika Bremerförbundet, Göteborgskretsen Föreningen för uppmuntran av öm och sedlig modersvård, Gbg Grupp 8, Göteborg Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet Kvinnliga akademikers förening Skara fruntimmers skyddsförening Tobaksarbeterskorna Yrkeskvinnors klubb, Göteborg

7 Från Kvinnohistoriska samlingarnas arkiv Aleksandra Kollontaj 1872–1952, sovjetisk politiker, diplomat och författare. Till höger ett av de många brev hon skrev till vännen Ada Nilsson.

8 Från Kvinnohistoriska samlingarnas arkiv Uppslag från en av Märta Lefflers ”kalasböcker”

9 Från Kvinnohistoriska samlingarnas arkiv Den andra ”Damolympiaden” gick av stapeln på Slottsskogsvallen 1926. Fotografier från Mary von Sydows arkiv.

10 Från Kvinnohistoriska samlingarnas arkiv Jeanna Oterdahl, 1879-1965, författare och lärare.

11 Från Kvinnohistoriska samlingarnas arkiv Konstellationen Fogelstad: Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Kerstin Hesselgren, Honorine Hermelin och Elin Wägner. Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad, skolhuset.

12 Förteckna litteratur om kvinnor - från stencil till databas Man byggde upp en kortkatalog över litteratur som behandlade kvinnor och kvinnors förhållanden. Artiklar, kapitel och böcker registrerades efter ett eget ämnesordssystem där kvinnan var norm. Katalogen baserades på den litteratur som fanns vid Göteborgs universitetsbibliotek. Nya poster i kortkatalogen presenterades regelbundet i en bibliografi, från början en stencil på några sidor, från 1971 som ett självständigt verk i tryck. Vid 1990-talets början datoriserades kortkatalogen, databasen döptes till KVINNSAM. Den tryckta bibliografin fortsatte att utkomma t.o.m. år 2000. Idag är KVINNSAM Nordens största databas för kvinno-, mans- och genusforskning.

13 Förlagsserien För att underlätta utgivandet av kvinnohistoriska bibliografier och vetenskaplig litteratur om kvinnor startades förlagsserien Kvinnohistoriskt arkiv. Serien har bytt namn flera gånger, 1986 till Göteborg women’s studies och 2007 till Göteborg gender studies. Totalt har ett trettiotal titlar publicerats.

14 Göteborgs universitetsbibliotek är sedan 1997 nationellt ansvarsbibliotek för kvinno-, mans- och genusforskning. Detta innebär att Kvinnohistoriska samlingarna har ett särskilt ansvar för referens- och informationsservice, utvecklingsverksamhet och fortbildning.

15 Kvinnohistoriska samlingarnas webbplats www.ub.gu.se/kvinn

16 KVINNSAM KVINNSAM är Nordens största databas för kvinno-, mans- och genusforskning. KVINNSAM är en specialdatabas i LIBRIS och är sökbar via Libris webbsök http://websok.libris.kb.se/websearc h/form?type=kvin http://websok.libris.kb.se/websearc h/form?type=kvin Databasen innehåller ca. 120.000 poster från 1970 och framåt.

17 Gena – avhandlingar i kvinno-, mans- och genusforskning GENA (GENusAvhandlingar) är en databas som innehåller referenser till svenska doktorsavhandlingar inom kvinno-, mans- och genusforskning. Databasen innehåller ca 970 avhandlingar från 1960 och framåt.

18 Kvinnwebb Ämnesportalen Kvinnwebb innehåller utvalda länkar till webbplatser om kvinno- och genusfrågor, med tonvikt på svenska och nordiska resurser.

19 Digitalt arkiv över äldre svenska kvinnotidskrifter Projektet omfattar digitalisering och indexering av kvinno- tidskrifter från senare delen av 1800-talet och första delen av 1900-talet.

20 Kvinnohistoriska portaler http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/

21 Kärlek makt och systerskap Här presenteras "andra vågens kvinnorörelse", på 1960- och 1970-talet. Kvinnoorganisationer, viktiga förmödrar, kampen för arbete och daghem, för kvinnohus och kvinnors kultur är en del av innehållet.

22 Kvinnors kamp för kunskap Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt drev kampen för kvinnors rösträtt i Sverige. Historik, biografier, fotografier, kampanjmaterial, offentligt tryck m.m. berättar om rösträttsrörelsens verksamhet.

23 Kvinnors kamp för kunskap 1842 infördes allmän folkskola i Sverige, med skolplikt för både pojkar och flickor. Att kvinnor också skulle ha rätt till högre utbildning var däremot inte självklart. Nya och gamla texter, biografier, offentligt tryck och fotografier visar här kvinnors väg till utbildning.

24 Personalen vid Kvinnohistoriska samlingarna. Bilden är tagen i samband med att Kvinnohistoriska samlingarna tilldelades Greta Renborgs pris för bästa marknadsföring 2007.

25 Nästa år 2008 firar Kvinnohistoriska samlingarna 50 år!