Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram

En presentation över ämnet: "Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram"— Presentationens avskrift:

1 Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
Jonas och Anna presentation av oss. Ställ gärna frågor under tiden!

2 Agenda förmiddag Syftet med risk- och sårbarhetsanalyser
Vad är en risk- och sårbarhetsanalys? Risk- och sårbarhetsanalyser och riskhantering Föreskrifter och förmågebedömning Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser Länsstyrelsen Anna

3 Risk- och sårbarhetsanalyser
Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (Krisberedskapsförordningen) Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Anna Detta är de lagstiftningar som föreskrifterna utgår i från

4 En bra hockeyspelare spelar där pucken är
En bra hockeyspelare spelar där pucken är. En suverän hockeyspelare spelar där pucken kommer att hamna. Wayne Gretzky

5 Syfte med risk- och sårbarhetsanalyser
Ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga Ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten Ge underlag för samhällsplaneringen Bidra till att ge en riskbild för hela samhället Anna Detta är syftet med RSA som angett i Regeringens proposition (2007/08:92) Stärkt krisberedskap för säkerhets skull Två syften, dels egennyttan för den egna organisationen och dels att bidra till en risk för hela samhället Beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga Ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten Ge underlag för samhällsplaneringen Bidra till att ge en riskbild för hela samhället

6 RSA och riskhantering

7 Vad är en risk- och sårbarhetsanalys?

8 Samordning av arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser
Jonas Kommuner, landsting och statliga myndigheter bedriver säkerhetsarbete ur olika perspektiv där varje myndighet får betraktas som unik utifrån vilken roll och ansvarsområde som myndigheten har och i vilken miljö som myndigheten verkar i. Tyngdpunkten i säkerhetsarbetet får därför olika karaktär. Det finns dock goda anledningar att inta en helhetssyn vad gäller säkerhetsarbetet då arbetet, av effektivitetsskäl, bör bedrivas integrerat med organisationens övriga processer. De analyser, planer och övrigt arbete som genomförs inom säkerhetsområdet bör ha en tydlig koppling till varandra. Genom ett sådant förhållningssätt undviks dubbelarbete och resurser utnyttjas på ett effektivt sätt samtidigt som organisationens beslutsunderlag för att hantera risker förbättras. Viktiga områden inom säkerhetsarbetet riskerar heller inte att falla bort eller att tyngdpunkten i säkerhetsarbetet blir felaktig.

9 Riskperspektiv Jonas Den främsta informationskällan utgörs normalt av tillbud och störningar som förekommer i den dagliga verksamheten samtidigt som det är svårt att få en relevant information som kan ge ett underlag för bedömningen av de allra svåraste kriserna. Riskskalan är i detta resonemang en tydlig modell över hur förhållandet mellan frekvens och konsekvens ser ut utifrån olika olyckor och katastrofer. Detta innebär att flera lagstiftningar ställer krav om riskanalyser utifrån samma riskkällor. Det finns därför anledning att samordna riskanalyser utifrån flera lagstiftningar. Det är dock viktigt att notera att det även fortsättningsvis är olika lagstiftningar

10 Riskperspektiv LSO LEH Jonas
Detta innebär att flera lagstiftningar ställer krav om riskanalyser utifrån samma riskkällor. Det finns därför anledning att samordna riskanalyser utifrån flera lagstiftningar av effektivitetsskäl. Det är dock viktigt att notera att det även fortsättningsvis är olika lagstiftningar

11 Samordning av arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser

12 Diskussion Hur ser ni på möjligheten att samordna arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser utifrån flera olika lagstiftningars krav om riskanalyser? Anna och Jonas

13 PAUS

14 Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser
Bemyndigande från regeringen Höjd kvalitet samt jämförbarhet och enhetlighet Ett viktigt instrument för att inrikta arbetet inom krisberedskapsområdet Styr tid, periodicitet, mottagare samt en disposition för redovisningen Anna

15 Föreskrifternas utformning
Tid Periodicitet Mottagare Kommun 30 september Mandatperiod samt en mindre årlig rapportering Länsstyrelsen Landsting Socialstyrelsen med kopia till länsstyrelsen samt MSB Lst/central myndighet 15 november Årligen Regeringskansliet med kopia till MSB Anna

16 Disposition i redovisning - kommuner
Övergripande beskrivning av kommunen Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Jonas Syftar till att rama in övrig redovisning. Kan bestå av organisatoriska, funktionella beskrivningar samt beskrivning av det geografiska området, ex infrastruktur, kommunikationer mm 2 Hur har arbetet bedrivits, vilka metoder har använts för att beskriva risker mm. Detta är användbart för att kunna aggregera resultatet från kommuners och landstings redovisningar till regional nivå. Vilka avgränsningar har gjorts 3 Vilken samhällsviktig verksamhet är identifierad, finns det prioriteringar gjorda utifrån prioritering vid elbortfall, pandemi mm 4 5 Detta handlar om förstärkningsresurser, personella och materiella. I övrigt inte definierat. Sprunget ur regeringens strävan att få en bättre uppfattning om vilka förstärkningsresurser som finns att tillgå. 6 Förmågebedömning utfifrån det geografiska områdesansvaret 7 Förmågebedömning utifrån kommunens egen organisation 8 Vad har ni gjort och vad avser ni att göra med anledning av RSA-resultatet,

17 Disposition i redovisning - kommuner
5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning till risk- och sårbarhetsanalysens resultat Jonas Syftar till att rama in övrig redovisning. Kan bestå av organisatoriska, funktionella beskrivningar samt beskrivning av det geografiska området, ex infrastruktur, kommunikationer mm 2 Hur har arbetet bedrivits, vilka metoder har använts för att beskriva risker mm. Detta är användbart för att kunna aggregera resultatet från kommuners och landstings redovisningar till regional nivå. Vilka avgränsningar har gjorts 3 Vilken samhällsviktig verksamhet är identifierad, finns det prioriteringar gjorda utifrån prioritering vid elbortfall, pandemi mm 4 5 Detta handlar om förstärkningsresurser, personella och materiella. I övrigt inte definierat. Sprunget ur regeringens strävan att få en bättre uppfattning om vilka förstärkningsresurser som finns att tillgå. 6 Förmågebedömning utfifrån det geografiska områdesansvaret 7 Förmågebedömning utifrån kommunens egen organisation 8 Vad har ni gjort och vad avser ni att göra med anledning av RSA-resultatet,

18 Kommuners och landstings regelbundna uppföljning och rapportering
Ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7 §. Genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7 §. Resultatet av genomförd uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser. Jonas Detta är en kort rapport. Syftet är att få in en riskhanteringsprocess i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och att det är ett arbete som har en ständigt pågående process. Underlättar även ex. länsstyrelsernas uppföljning av kommunerna

19 Krishanteringsförmåga
Förmågebedömning Krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Informationssäkerhet Larm Omvärldsbevakning Materiella resurser Personella resurser Praktisk erfarenhet Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Informationssäkerhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten Materiella resurser Personella resurser Jonas Detta är förmågebedömningen. Tanken är att skapa lite jämförbarhet och enhetlighet. Tanken är inte att ex. kommunen ska genomföra en förmågebedömning för varje identifierad risk utan ett urval. Det finns stora möjligheter för lst att samordna förmågebedömningen i ett regionalt perspektiv. Kommunöverenskommelsen medger förmodligen inte att kommuner och landsting genomför samma förmågebedömning som länsstyrelserna. Det finns brister i förmågebedömningen, men MSB arbetar samtidigt på att kvalitetssäkra en ny förmågebedömning

20 Kritiska beroenden och samhällsviktig verksamhet
Föreskrifterna reglerar att aktörerna ska identifiera vilka kritiska beroenden som finns för den samhällsviktiga verksamheten

21 Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Anna

22 Samhällsviktig verksamhet
En verksamhet som uppfyller ett eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Anna

23 Diskussion Vad är samhällsviktig verksamhet inom er organisation och i förekommande fall det geografiska området? Vilka svårigheter och möjligheter ser ni i att identifiera kritiska beroenden? Anna

24 Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser
Gemensam för kommuner, landsting och statliga myndigheter Ej reglerande eller styrande Februari 2011 Särskild publikation med sakområden Utvärdering av föreskrifterna påbörjas under 2011