Hälso- och sjukvård i Västra Götaland

En presentation över ämnet: "Hälso- och sjukvård i Västra Götaland"— Presentationens avskrift:

1 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Verksamhetsanalys 2011 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Hämta rapporten här:

2 Verksamhetsanalys 2011 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Presentation HSU 30 maj 2012 Frågor om rapporten: Marianne Förars Rapport diagram och kompletterande filer finns här:

3 Verksamhetsanalys 2011 Åttonde rapporten VA maj – ÖJ november Rapporten skall ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårds-nämndområden i regionen och mellan regionen och riket/andra delar av riket

4 Vård på lika villkor Patientkvalitet Professionell kvalitet
Organisationskvalitet Tidsserier

5 Denna bildfil Denna bildfil innehåller tabeller, diagram och ”kort om”- rutor ur rapporten Ange källa ”Verksamhetsanalys 2011” vid återgivning

6 Regionens befolkning

7 Hälso- och sjukvårdsnämndområden 2011
1 12 11 4 2 5 3 10 7 6 9 8 Angered Partille Härryda Mölndal Norra Hisingen Västra Askim- Frölunda- Högsbo Göteborg Lundby Östra Härlanda Örgryte- Majorna- Linné Centrum Alingsås

8 Hälso- och sjukvårdsnämndområden 2011
Källa SCB och Göteborgs stad.

9 Figur A-1. Antal kvinnor och män per ettårsklass i Västra Götaland 2011.
Källa SCB

10 Figur A-2. Andel i befolkningen (%) fördelat på åldersklasser och HSN 2011.
Källa SCB och Göteborgs stad.

11 Tabell A-1. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år respektive 80 år, fördelat på och HSN och kön 2011. Andel 65+ Andel 80+ Kvinnor Män HSN 1 25,7% 23,6% 8,2% 5,5% HSN 2 27,5% 9,3% 6,0% HSN 3 21,5% 17,9% 6,9% 4,4% HSN 4 20,1% 17,8% 5,4% 3,7% HSN 5 18,4% 14,1% 6,4% 3,5% HSN 6 19,8% 17,5% 5,8% 3,9% HSN 7 16,8% 14,0% 5,2% 3,2% HSN 8 21,7% 18,0% 7,2% HSN 9 23,0% 19,4% 7,6% 4,8% HSN 10 23,5% 19,6% 7,4% 4,7% HSN 11 17,0% 13,8% HSN 12 14,3% 10,9% 2,7% VG 20,0% 16,6% 6,5% 4,0% Riket Källa SCB och Göteborgs stad.

12 Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år 2011 (Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta)
Källa SCB och Göteborgs stad.

13 Figur A-4. Prognostiserad förändring av folkmängden i Västra Götaland mellan år 2011 och 2050.
Källa SCBs nationella befolkningsprognos omräknat till VG-antal

14 Figur A-5. Prognostiserad förändring av försörjningskvot 2011-2050 i Västra Götaland,
Källa SCBs nationella befolkningsprognos omräknat till VG-antal (Försörjningskvot= Antal personer i åldern 0-19 och 65+ dividerat med åringar)

15 Figur A-6. Prognostiserad förändring (%) av folkmängden mellan år 2011 och 2020 per HSN.
Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssek-retariatet.

16 Figur A-7. Prognostiserad förändring av folkmängden i Västra Götaland mellan år 2011 och 2020, fördelat på åldersklasser Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssek-retariatet.

17 Figur A-8. Prognostiserad förändring (%) av folkmängden mellan år 2011 och 2020 för åldersgruppen år, fördelat på HSN Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssek-retariatet.

18 Figur A-9. Prognostiserad förändring (%) av folkmängden mellan år 2011 och 2020 för åldergruppen 80 år och äldre, fördelat på HSN Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssek-retariatet.

19 Figur A-10. Andel (%) i befolkningen som är 65 år eller äldre år 2011 och prognos för 2020, fördelat på HSN Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet.

20

21 Figur A-11. Andel (%) dagligrökare i Västra Götaland år 2011 fördelat på bakgrundsvariabler.
Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland, år.

22 Figur A-12. Andel (%) med fetma (BMI>30) år 2011 fördelat på åldersgrupper och HSN.
Källa: Folhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland.

23 Tabell A-2. Levnadsvanor och hälsoeffekter, 2004-2009, 2011 i Västra Götaland. 16-84 år
Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland.

24 Tabell A-2. Levnadsvanor och hälsoeffekter, 2005-2008, 2011 i Västra Götaland. 65-84 år
Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland.

25

26 Perspektiv på resurser och resursförbrukning

27 Tabell B-1. Kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå
Tabell B-1.Kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare Källa SKL.

28 Figur B-1. Skillnad i kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå
Figur B-1. Skillnad i kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare Källa SKL.

29 Figur B-2 Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare 2010 (Hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader exkluderade) Källa Socialstyrelsen

30 Figur B-3 Kostnad per (konsumerad) DRG-poäng - öppen och sluten specialiserad vård 2010 Källa Socialstyrelsen

31 Figur B-4 Kostnad per viktad vårdkontakt i primärvård 2010 Källa Socialstyrelsen

32 ACG i Västra Götaland

33 Figur B-2 Relativ ACG casemix per åldersgrupp och kön

34 Figur B-3 Absolut ACG-tyngd per åldersgrupp och kön

35 Figur B-4 Andel i befolkningen med någon indikation för skörhet, per HSN

36 Figur B-5 Risk för höga kostnader för hälso- och sjukvård, Andel i befolkningen per HSN

37

38 VG Primärvård – vårdval och ersättning

39 Figur C-1. Kostnad för VG per invånare och HSN 2011, i relation till genomsnitt i regionen (1,00)

40

41 Sjukhusens akutmottagningar

42 Figur D-1. Schematisk beskrivning av ledtider på akutmottagningen.
Patient kommer till akuten Patient tar kölapp Tid Triage, första vårdkontak t Första kontakt med läkare Patient lämnar akuten, går hem eller läggs in på vårdavdelning TTL = tid till första kontakt med läkare TGT = patientens totala genomloppstid på akuten TTT = tid till triage, första vårdkontakt

43 2010 TTT TTT Figur D-2. Måluppfyllelse för tid till triage (TTT) under mars – december Måltal för 2010 var 90 % inom 10 minuter. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Figur D-3. Måluppfyllelse för tid till triage (TTT) under Måltal för 2011 var 90 % inom 10 minuter. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering

44 2010 TTL TTL Figur D-4. Måluppfyllelse för tid till läkare (TTL) under mars – december Måltal för 2010 var 90 % inom 90 minuter. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Figur D-5. Måluppfyllelse för tid till läkare (TTL) under Måltal för 2011 var 90 % inom 60 minuter. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering.

45 2010 TGT TGT Figur D-6. Måluppfyllelse för total genomloppstid (TGT) under mars – december Måltal för 2010 var 90 % inom 5 timmar. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Figur D-7. Måluppfyllelse för total genomloppstid (TGT) under Måltal för 2011 var 90 % inom 4 timmar. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering.

46 Figur D-8. Om du fick vänta på läkaren, vad anser du om väntetiden
Figur D-8. Om du fick vänta på läkaren, vad anser du om väntetiden? Nöjdhet uttryckt i PUK-värde. Svarsalternativ: Den var acceptabel/- något för lång/- alldeles för lång/Jag behövde inte vänta. Urval av de personer som besökt akutmottagningarna i Västra Götaland under fyra höstveckor 2009, 2010 respektive 2011

47 Figur D-9.Fick du information om i vilken ordning man tog hand om (prioriterade) patienterna? Svarsalternativ: Ja/Nej/Ej aktuellt.

48 Figur D-10. Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Svars-alternativ: Ja, helt och hållet/Delvis/Nej. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård” Urval av de personer som besökt akutmottagningarna i Västra Götaland under fyra höstveckor 2009, 2010 respektive Nöjdhet uttryckt i PUK-värde.

49 Figur D-11. Fråga: Hur lång tid fick du tillbringa på akutmottagningen
Figur D-11. Fråga: Hur lång tid fick du tillbringa på akutmottagningen? Svarsalternativ: < 1 tim./1-2 tim./2-4 tim./4-6 tim./>6 tim. Urval av de personer som besökt akutmottagningarna i Västra Götaland under fyra höstveckor 2009, 2010 respektive Nöjdhet uttryckt i PUK-värde.

50 Tabell D-1. Ett urval personer som besökt akutmottagningarna i Västra Götaland veckorna år 2011 (n = ). Andel (%) inom respektive kategori som svarat Utmärkt på frågan Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? Svarsalternativ: Utmärkt, Mycket bra/Bra/Någorlunda/Dåligt.

51

52 Tillgänglighet

53 TILLGÄNGLIGHET Följande tillgänglighetsgränser följs kontinuerligt i Västra Götalandsregionen:  ”0” Telefontillgänglighet, sjukvårdsrådgivningarna Telefontillgänglighet, vårdcentralerna ”7” Läkarbesökstillgänglighet, vårdcentralerna ”90” Besökstillgänglighet, specialiserade vården Behandlingstillgänglighet, specialiserade vården ”30” Besökstillgänglighet, BUP ”60” Tillgänglighet till fördjupad utredning, BUP Tillgänglighet till behandling, BUP ”90” Tillgänglighet till neuropsykiatriska utredningar för vuxna ”2” Tillgänglighet till specialistbesök, barn, vid välgrundad misstanke om cancer ”14” Tillgänglighet till specialistbesök, vuxna, vid välgrundad misstanke om cancer  Dessutom följs tre ledtider vid sjukhusens akutmottagningar: TTT (Tid till triage) 10 min TTL (Tid till läkare) 60 min TGT (Total genomsloppstid) 240 min

54 Figur E-1. Sjukvårdsrådgivningen: Andel samtal besvarade inom 3 minuter: VGR resp riket. Källa: Inera. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

55 Figur E-2. Sjukvårdsrådgivningen: Andel samtal besvarade inom 3 minuter inom VGR. Källa: Inera. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

56 Figur E-3. Telefontillgänglighet vid vårdcentraler: Andel besvarade/behandlade samtal. Källa: SKL

57 Figur E-4. Läkarbesökstillgänglighet vid vårdcentraler: Andel som fått sitt besök inom 7 dagar. Källa: SKL

58 Figur E-5. Vårdgarantiuppfyllelse för besök och behandlingar, VGR och riket. Källa: SKLs väntetidsuppföljning.

59 Figur E-6. Antalet patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen 90 dagar till besök i VGR. Källa: SKLs väntetidsuppföljning

60 Figur E-7. Antalet patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen 90 dagar till behandling i VGR. Källa: SKLs väntetidsuppföljning

61 Figur E-8a. Vårdgarantiuppfyllelse för besök vid AL, ANS, FSS, KS och NU. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.

62 Figur E-8b. Vårdgarantiuppfyllelse för besök vid Skas, SU, SÄS, PVs mott och Capio Lundby. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.

63 Figur E-9a. Vårdgarantiuppfyllelse för behandlingar vid AL, FSS, KS och NU. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.

64 Figur E-9b. Vårdgarantiuppfyllelse för behandlingar vid SkaS, SU, SÄS, H&H och Capio Lundby. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.

65 Figur E-10. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-besök, BUP-fördjupad utredning och BUP-behandling. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.

66 Figur E-11. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-besök i VGR
Figur E-11. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-besök i VGR. Källa: Regionens väntetidsuppföljning

67 Figur E-12. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-fördjupad utredning i VGR. Källa: Regionens väntetidsuppföljning

68 Figur E-13. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-behandling i VGR. Källa: Regionens väntetidsuppföljning

69 Figur E-14. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för neuropsykiatrisk utredning för vuxna i VGR. Källa: Regionens väntetidsuppföljning

70 Figur E-15. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för förstabesök till specialistmottagning vid välgrundad misstanke om cancer. Källa: Regionens väntetidsuppföljning

71 Figur E-16. Uppfyllelse av regionala mål för ledtider vid akutmottagningarna Källa: Regionens väntetidsuppföljning

72

73 Konsumtion av hälso- och sjukvård

74 Figur F-1. Kontaktgrad. Antal som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer år 2011 Källa: Vårddata-basen Vega

75 Figur F-2. Kontaktgrad 2011 per vårdform. Könsuppdelat.
Källa: Vårddata-basen Vega

76 Figur F-3. Kontaktgrad. Förändring 2006-2011.
Källa: Vårddata-basen Vega

77 Tabell F-1 Kontaktgrad för olika vårdformer per HSN 2011.
Källa: Vårddata-basen Vega

78 Figur F-4. Kontaktgrad för primärvård och specialiserad öppenvård per HSN 2011.
Källa: Vårddata-basen Vega

79 Figur F-5. Andel (%) som besökt vården två eller fler gånger senaste tre månaderna, fördelat på bakgrundsvariabler Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland, år.

80 Öppenvårdskonsumtion
Källa: Vårddata-basen Vega

81 Figur F-6. Konsumtion av antal läkarbesök i specialiserad vård per 1000 invånare för landstingen Källa: Kolada, SKL. Källa: Kolada, SKL.

82 Figur F-7. Konsumtion av antal läkarbesök inom primärvård, i och utanför regionen, fördelat på femårsåldersgrupp och kön 2011. Källa: Vårddata-basen Vega

83 Figur F-8. Konsumtion av antal läkarbesök inom specialiserad vård, i och utanför regionen, fördelat på femårsåldersgrupp och kön 2011. Källa: Vårddata-basen Vega

84 Figur F-9. Procentuell förändring av konsumtion av antal läkarbesök inom primärvård, fördelat på åldersgrupper, Källa: Vårddata-basen Vega

85 Figur F-10. Procentuell förändring av konsumtion av antal läkarbesök inom specialiserad vård, fördelat på åldersgrupper, Källa: Vårddata-basen Vega

86 Figur F-11. Konsumtion av antal läkarbesök inom primärvård, fördelat på HSN 2008-2011.
Källa: Vårddata-basen Vega

87 Figur F-12. Konsumtion av antal läkarbesök inom specialiserad vård, fördelat på HSN 2008-2011.
Källa: Vårddata-basen Vega

88 Tabell F-2. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) och primärvård per 1000 invånare 2010 och 2011, Källa: Vårddata-basen Vega Ålders­standardi-serade värden.

89 Figur F-13. Konsumtion av antal läkarbesök bland personer 65 år och äldre, inom primärvård, fördelat på HSN Källa: Vårddata-basen Vega

90 Figur F-14. Konsumtion av antal läkarbesök bland personer 65 år och äldre, inom specialiserad vård, fördelat på HSN Källa: Vårddata-basen Vega

91 Slutenvårdskonsumtion
Källa: Vårddata-basen Vega

92 Figur F-15. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare för landstingen 2010.
Källa: Kolada SKL

93 Figur F-16. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen 2011, fördelat på femårsåldersgrupp och kön. Källa: Vårddata-basen Vega

94 Figur F-17. Förändring (%) av somatiska vårdtillfällen 2008-2011, fördelat på åldersgrupp.
Källa: Vårddata-basen Vega

95 Figur F-18. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen 2008-2011.
Källa: Vårddata-basen Vega

96 Tabell F-3. Konsumtion av somatisk slutenvård år 2011 samt förändring mot 2008.
Källa: Vårddata-basen Vega Åldersstan-dardiserade värden

97 Figur F-19. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen bland personer 65-79 år, 2008-2011.
Källa: Vårddata-basen Vega

98 Figur F-20. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen 2011, fördelat på åldersgrupp och HSN.
Källa: Vårddata-basen Vega

99 Undvikbar slutenvård Källa: Vårddata-basen Vega

100 Källa: Vårddata-basen Vega

101 Undvikbar slutenvård Antal Kvinnor Män 8 539 9 064 Kroniska tillstånd Anemi 322 146 Astma 341 384 Diabetes 865 1 283 Hjärtsvikt 1 684 1 983 Högt blodtryck 389 291 Kronisk obstruktiv lungsjukdom 1 069 760 Kärlkramp 734 1 539 Akuta tillstånd Blödande magsår 161 217 Diarré 301 208 Epileptiska anfall 914 1 094 Inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen 119 - Njurbäckeninflammation 1 658 1 277 Öra-näsa-halsinfektion 523 524 Tabell F-4 Antal personer med undvikbar slutenvård år 2011 Västra Götaland, samt fördelningen Källa: Vårddata-basen Vega Huvuddiagnos, (för diabetes även bidiagnoser) För definition, se öppna jämförelser.

102 Figur F-21. Undvikbar slutenvård, 2011 respektive 2005.
Källa: Vårddata-basen Vega Huvuddiagnos, (för diabetes även bidiagnoser) För definition, se öppna jämförelser.

103 Figur F-22. Undvikbar slutenvård, 2011
Figur F-22. Undvikbar slutenvård, fördelat på femårsålders­grupper och kön. Källa: Vårddata-basen Vega

104 Figur F-23. Undvikbar slutenvård, 2011 fördelat på HSN och kön
Figur F-23. Undvikbar slutenvård, 2011 fördelat på HSN och kön. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård” Källa: Vårddata-basen Vega

105 Figur F-25. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden 2005-2011, fördelat på kön.
Källa: Vårddata-basen Vega

106 Figur F-24. Undvikbar slutenvård, 2011 fördelat på HSN och fem åldersklasser.
Källa: Vårddata-basen Vega

107 Figur F-26. Undvikbar slutenvård, 2005-2011
Figur F-26. Undvikbar slutenvård, Förändring (%) jämfört med år 2005, fördelat på ålders­grupper. Källa: Vårddata-basen Vega

108 Figur F-27. Undvikbar slutenvård, 2005-2011. fördelat på diagnosgrupper.
Källa: Vårddata-basen Vega

109 Figur F-28 och F-29. Undvikbar slutenvård 2005-2011
Figur F-28 och F-29. Undvikbar slutenvård Antal personer totalt respektive 65 år och äldre, fördelat på HSN. Källa: Vårddata-basen Vega

110 Figur F-30. Undvikbar slutenvård i Nordöstra Göteborg (HSN 12)
Figur F-30. Undvikbar slutenvård i Nordöstra Göteborg (HSN 12). Procentuell avvikelse från Västra Götalands­värde, fördelat på sjukdoms­grupperna Källa: Vårddata-basen Vega. Procentuell avvikelse från Västra Götalands­värde i antal personer med undvikbar slutenvård per 100 000 invånare, åldersstandardiserat Förklaring: XX% = Värden som är statistiskt signifikant skilda mot VG-värdet +XX = Antal fler personer som vårdats per år jämfört med om HSN-området haft samma nivå som VG. åldersstandardiserat (XX) = Antal personer som vårdats år 2011 i HSN

111 Figur F-30. Undvikbar slutenvård i Östra Skaraborg (HSN 10)
Figur F-30. Undvikbar slutenvård i Östra Skaraborg (HSN 10). Procentuell avvikelse från Västra Götalands­värde, fördelat på sjukdoms­grupperna Källa: Vårddata-basen Vega. Procentuell avvikelse från Västra Götalands­värde i antal personer med undvikbar slutenvård per 100 000 invånare, åldersstandardiserat Förklaring: XX% = Värden som är statistiskt signifikant skilda mot VG-värdet +XX = Antal fler personer som vårdats per år jämfört med om HSN-området haft samma nivå som VG. åldersstandardiserat (XX) = Antal personer som vårdats år 2011 i HSN

112 Figur F-32. Hjärtsvikt (huvuddiagnos) - undvikbar slutenvård medelvärde 2009-2011, per HSN
Källa: Vårddata-basen Vega

113 Figur F-33. Njurbäckeninflammation (huvud-diagnos) - undvikbar slutenvård, 2005-2011, per HSN.
Källa: Vårddata-basen Vega

114 Tabell F-5. Njurbäckeninflammation - undvikbar slutenvård 2009 och 2011, fördelat på diagnos (huvuddia) och medicinskt verksamhetsområde. Källa: Vårddata-basen Vega

115 Tabell F-6 Undvikbar slutenvård – personer, vårdtillfällen, vårddagar - år 2011 Västra Götaland, per kön. Undvikbar slutenvård Antal Kvinnor Män Personer 8 539 9 064 Vårdtillfällen 11 500 12 486 vtf dagar % 21% 25% Vårddagar 64 350 67 137 Vårdtillfällen per person 1,3 1,4 Vårddagar per person 7,5 7,4 Vårddagar per vårdtillf. 5,6 5,4 Källa: Vårddata-basen Vega Vårddagar beräknat som utdatum minus indatum. Knappt en procent av vårdtillfällena varade 40 dagar och upp till flera år. Dessa fall betraktades som outliers och vårddagarna sattes till 40 dagar för dessa.

116 Figur F-34. Undvikbar slutenvård, 2011 – vårdtillfällen per diagnosgrupp, fördelat på 0-1 dagar respektive 2 eller fler dagar. Källa: Vårddata-basen Vega -huvuddiagnos, diabetes även bidiagnos

117 Figur F-35. Undvikbar slutenvård, 2011
Figur F-35. Undvikbar slutenvård, Antal vårdtillfällen respektive vårddagar per vårdad person med ”undvikbar slutenvård” fördelat på diagnosgrupp Källa: Vårddata-basen Vega -huvuddiagnos, diabetes även bidiagnos

118 Figur F-36. Undvikbar slutenvård – personer, vårdtillfällen, vårddagar - år 2011, fördelat på HSN
Källa: Vårddata-basen Vega

119 Figur F-37. Undvikbar slutenvård, 2011 – vårdtillfällen och vårddagar per person respektive vårdtillfälle, fördelat på HSN. Källa: Vårddata-basen Vega Åldersstandardiserade värden.

120 Källa: Vårddata-basen Vega

121

122 Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och uppföljning

123 Nationella Diabetesregistret, NDR.

124 Figur H-1. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c <52 mmol/mol, 2010 och Källa: NDR.

125 Figur H-2. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 mm Hg, 2010 och Källa: NDR

126 Figur H-3. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol <2,5 mmol/l, 2010 och Patienter år. Källa: NDR

127 Figur H-4. Täckningsgrad i procent där varje punkt är en vårdcentral, 2010 och Avser antal patienter registrerade i NDR i förhållande till antal patienter med diabetesdiagnos som besökt vårdcentralen. Källa: NDR och vårddatabasen Vega. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

128 Figur H-5. Täckningsgrad i procent för vårdcentraler i de olika HSN-områdena 2010 och Källa: NDR och vårddatabasen Vega. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

129 Figur H-6. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol 2011, individer < 80 år. Varje punkt motsvarar värdet för en vårdcentral. Källa: NDR.

130 Figur H-7. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol 2010 och 2011, individer < 80 år. Per HSN. Källa: NDR.

131 Figur H-8. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/ och 2011, individer < 80 år. Per HSN. Källa: NDR.

132 Figur H-9. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol <2,5 mmol/l 2010 och 2011, individer < 80 år. Varje punkt är en vårdcentral. Källa: NDR.

133 Figur H-10. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol <2,5 mmol/l 2010 och 2011, individer < 80 år. Per HSN. Källa: NDR.

134 Figur H-11. Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller 2011
Figur H-11. Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller Bilden visar andel av patienter registrerade i NDR som har en uppgift om HbA1c. Källa: NDR.

135 Figur H-12 Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller 2011
Figur H-12 Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller Bilden visar andel av patienter registrerade i NDR som har en uppgift om LDL-kolesterol. Källa: NDR.

136 Figur H-13. Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller 2011
Figur H-13. Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller Bilden visar andel av patienter registrerade i NDR som har en uppgift om rökning. Källa: NDR.

137 Tabell H-1. Andel (%) av patienter som saknar uppgift om mätvärden och procentuell förändring mellan 2010 och Källa: NDR

138

139 Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS

140 Tabell H-2. Målnivåer (enl. ADA) för HbA1c i olika åldrar
Tabell H-2. Målnivåer (enl. ADA) för HbA1c i olika åldrar. Omräknat till nya enheten. Källa: SWEDIABKIDS

141 Figur H-14. Klinikers medel-HbA1c, 2008, 2009, 2010 och 2011, för patienter med insulinbehov över 0,5 E/kg kroppsvikt, d.v.s. de har helt förlorat förmågan till egen insulinproduktion. Observera att skalan inte börjar på 0. Källa: SWEDIABKIDS

142 Figur H-15. Andel patienter med HbA1c < 57 mmol/mol och med insulindos >0,5 E/kg kroppsvikt, Källa: SWEDIABKIDS.

143 Figur H-16. Andel patienter som använde insulinpump 2008, 2009, 2010 och 2011. Källa: SWEDIABKIDS.

144 Tabell H-3. Andel som under 2011 kontrollerat blodtryck, ögon och njurfunktion samt andel där det finns notering om rökning, fysisk aktivitet och årskontroll. Källa: SWEDIABKIDS.

145

146 Svenskt Bråckregister

147 Figur H-17. Andel som omopereras inom 5 år efter ljumskbråcksoperation, 2004–2008, resp Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.

148 Figur H-18. Andel som omopereras inom 5 år efter ljumskbråcksoperation, 2004–2008, resp Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.

149

150 Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP - GallRiks

151 Tabell H-4. Deltagande enheter/sjukhus i Västra Götaland samt i vilken utsträckning utförda kolecystektomier och ERCP och dessas 30-dagars uppföljning har registrerats i GallRiks. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

152 Figur H-19. Andel patienter som opereras med miniinvasiv teknik vid borttagande av gallblåsa, 2009 och % konfidensintervall Källa: Öppna jämförelser 2010 och 2011.

153 Figur H-20. Andel miniinvasiv kirurgi vid elektiv kolecystektomi vid olika sjukhus, 2010 (n>25 per sjukhus, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010

154 Figur H-21. Andel av de elektivt opererade patienterna som drabbades av någon kirurgisk komplikation (n>25 per sjukhus, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

155 Figur H-22. Andel av akuta kolecystektomier som utförts med miniinvasiv teknik 2010 (95 % konfidensintervall). Källa: GallRiks årsrapport 2010.

156 Figur H-23. Andel kolecystektomier som utförts med miniinvasiv teknik vid akut operation vid olika sjukhus 2010 (>25 per sjukhus, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

157 Figur H-24. Andel av akut opererade patienter som fått någon kirurgisk komplikation vid olika sjukhus 2010 (>25 per sjukhus, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

158 Figur H-25. Andel patienter som får antibiotika vid borttagande av gallblåsa, Avser planerade operationer. Källa: Öppna jämförelser 2011.

159 Figur H-26. Andel elektiva kolecystektomier som genomförts med en postoperativ vårdtid på 0-1 dagar i olika regioner/landsting 2010 (95 % konfidensintervall). Källa: GallRiks årsrapport 2010.

160 Figur H-27. Andel elektiva kolecystektomier som genomförts med en postoperativ vårdtid på 0-1 dagar vid olika sjukhus 2010 (n>25, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

161 Figur H-28. Kostnad per DRG-poäng vid galloperation, 2010
Figur H-28. Kostnad per DRG-poäng vid galloperation, Källa: Öppna jämförelser 2011.

162 Figur H-29. Metod för sedering vid ERCP i olika landsting 2010
Figur H-29. Metod för sedering vid ERCP i olika landsting Landstingen/regionerna är rangordnade utifrån hur stor andel av patienterna som sederas med Propofol oavsett om detta skett under narkos eller eget ansvar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

163 Figur H-30. Sedering vid ERCP vid olika sjukhus 2010 (n>25)
Figur H-30. Sedering vid ERCP vid olika sjukhus 2010 (n>25). Sjukhusen är rangordade efter andel patienter som sederats med Propofol oavsett om detta skett under narkos eller eget ansvar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.

164

165 RIKSHÖFT

166 Figur H-31. Andel höftfrakturer registrerade i RIKSHÖFT 2008, 2009 och 2010 av samtliga höftfrakturer (ICD-10 kod S72.0-S72.2) registrerade i Socialstyrelsens patient-register. Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

167 Figur H-32. Medelväntetid till operation för höftfraktur 2007, 2008, 2009 och 2010 Källa: Öppna jämförelser 2008, 2009, 2010 och 2011.

168 Figur H-33. Medelväntetid till operation för höftfraktur 2007, 2008, 2009 och 2010 för kvinnor och män i Västra Götaland och i riket. Källa: Öppna jämförelser 2008, 2009, 2010 och 2011.

169 Figur H-34. Andel patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar, 2010 och Källa: RIKSHÖFT. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”

170 Figur H-35. Medelvårdtid 2007, 2008, 2009 och 2010
Figur H-35. Medelvårdtid 2007, 2008, 2009 och Källa: RIKSHÖFT årsrapporter 2007, 2008, 2009 och 2010.

171 Figur H-36. Andel protesopererade patienter vid cervikal höftfraktur , samt Avser patienter 65 år och äldre. Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.

172

173 Svenska Höftprotesregistret

174 Figur H-37. Andel totala höftproteser som inte reviderats inom 10 år, , och % konfidensintervall och Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.

175 Figur H-38. Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation, , , med 95 % konfidensintervall för och Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.

176 Figur H-39. Genomsnittlig förbättring i patientrapporterad hälsorelaterad livskvalitet (mätt med EQ-5D) vid uppföljning ett år efter total höftprotesoperation. Patienter som opererats respektive , 95 % konfidensintervall för Källa: Öppna jämförelser 2010 och 2011.

177 Figur H-40. Andel totala höftproteser som inte reviderats inom 10 år, , respektive för kvinnor och män i Västra Götaland och riket. Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.

178

179 Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg)

180 Tabell H-5. Klassificering av fetma enligt WHO.

181 Figur H-41. Antal obesitasoperationer per klinik under 2009-2011
Figur H-41. Antal obesitasoperationer per klinik under NU-sjukvården opererade inte obesitas under Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.

182 Figur H-42. Operationernas relativa fördelning per klinik, 2009-2011
Figur H-42. Operationernas relativa fördelning per klinik, NU-sjukvården opererade inte obesitas under Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.

183 Figur H-43. Medel-BMI, kg/m2, per klinik före operation samt 1 respektive 2 år efter operation för patienter opererade med gastric bypass under Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.

184 Figur H-44. Andel patienter som följts upp 6 veckor efter operation
Figur H-44. Andel patienter som följts upp 6 veckor efter operation. NU-sjukvården opererade inte obesitas under Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. * Op 2011 omfattar patienter opererade 1/ / Källa: SOReg.

185 Figur H-45. Andel patienter som följts upp 1 år efter operation
Figur H-45. Andel patienter som följts upp 1 år efter operation. NU-sjukvården opererade inte obesitas under Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.

186 Figur H-46. Andel patienter som följts upp 2 år efter operation
Figur H-46. Andel patienter som följts upp 2 år efter operation. Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.

187

188 Svensk Reumatologis Kvalitetsregister

189 Figur H-47. Kumulerat antal patienter i Västra Götaland som inkluderats i Svensk Reumatologis kvalitetsregister, , oavsett diagnos. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

190 Figur H-48. Andel patienter med biologiskt läkemedel vid reumatoid artrit, 1 januari Avser patienter 18 år och äldre. Källa: Öppna jämförelser 2011.

191 Figur H-49. Antal patienter i Västra Götaland med biologiskt läkemedel vid reumatoid artrit Avser patienter 18 år och äldre. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

192 Figur H-50. Antal bionaiva
Figur H-50. Antal bionaiva* RA-patienter i Västra Götaland som startat biologisk behandling under respektive år. *Patienter som inte tidigare behandlats med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

193 Figur H-51. DAS28CRP vid senaste besök 2011
Figur H-51. DAS28CRP vid senaste besök Genomsnittligt värde för RA-patienter som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

194 Figur H-52. Funktionsförmåga (HAQ-index) vid senaste besök 2011
Figur H-52. Funktionsförmåga (HAQ-index) vid senaste besök Genomsnittligt värde för RA-patienter som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

195 Figur H-53. Patientrapporterad förbättring av hälsa 4-12 månader efter behandlingsstart av första biologiska läkemedel vid reumatoid artrit Effekt mäts som procentuell förändring av patientens globala VAS. * Färre än 10 fall. Källa: Öppna jämförelser 2011.

196 Figur H-54. Allmän hälsa (VAS-skala) vid senaste besök 2011
Figur H-54. Allmän hälsa (VAS-skala) vid senaste besök Genomsnittligt värde för RA-patienter som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

197 Figur H-55. Andel kvinnor och män med biologiskt läkemedel vid reumatoid artrit, 1 januari Avser patienter 18 år och äldre. Källa: Öppna jämförelser 2011.

198 Figur H-56. Genomsnittligt värde för DAS28CRP vid senaste besök 2011 för kvinnor och män i Västra Götaland med RA som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

199 Figur H-57. Genomsnittligt värde för HAQ-index vid senaste besök 2011 för kvinnor och män i Västra Götaland med RA som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

200 Figur H-58. Genomsnittligt värde för Allmän hälsa vid senaste besök 2011 för kvinnor och män i Västra Götaland med RA som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister

201

202 Psykiatri

203

204 Figur H-59. Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per 100 000 invånare, Avser personer år med tidigare psykiatrisk vård. Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna jämförelser 2011.

205

206 Nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke

207 Tabell H-6 Bakgrundsdata registrerade i Riks-Stroke 2011

208 För 2011 var täckningsgraden för samtliga regionens sjukhus nästintill 100 procent, ett mycket gott resultat.

209 Tabell H-7 Uppföljningsdata saknas. Andel i %
Tabell H-7 Uppföljningsdata saknas. Andel i %. Preliminära data för 2011 (23 april 2012) Källa: Riks-Stroke

210 Figur H-60. Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet, 2010 och Källa: Riks-Stroke. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

211 Figur H-61 Andel strokepatienter vårdade på strokeenhet
Figur H-61 Andel strokepatienter vårdade på strokeenhet. Västra Götalandsregionen och riket, kvinnor, män och totalt under åren 2001 – Källa: Riks-Stroke i ÖJ 2011.

212 Figur H-62 Andel strokepatienter direktinskrivna på strokeenhet, 2011 jämfört med Källa: Riks-Stroke.

213 Figur H-63. Dela strokeenhet
Figur H-63. Dela strokeenhet. Antal timmar från ankomst sjukhus till inskrivning på strokeenhet. Källa: Riks-Stroke

214 Figur H-64 Andel av patienter med stroke, ICD-kod I61, I63 och I64, som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, Källa: Vårddatabasen Vega.

215 Figur H-65. Andel av kvinnor respektive män med stroke, ICD-kod I61, I63 och I64, som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, Källa: Vårddatabasen Vega.

216 Fig H-66. Medel och medianvårdtid i dagar per sjukhus, VG region och riket 2011 jämfört med 2010 VG Region och riket. Källa Riks-Stroke 2011.

217 Figur H-67 Andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke inklusive döda utanför sjukhus, Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i Öppna Jämförelser 2011.

218 Figur H-68. Dödlighet efter sjukhusvårdad förstagångsstroke för Västra Götalandsregionen och för riket. Kvinnor, män och totalt. Treårsmedelvärden under tidsperioden 1993 – Källa Patientregistret och dödsorsaksregistret Socialstyrelsen i ÖJ 2011.

219 Figur H-69. Andel döda i förstagångsstroke inklusive döda utanför sjukhus efter utbildning. Avser åldersgruppen år. År Källa Patientregistret och dödsorsaksregistret Socialstyrelsen i ÖJ 2011.

220 Figur H-70. Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke från ljus stapel till mörk , , , Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och dödsorsaksregistret Socialstyrelsen ur ÖJ

221 Figur H-71. Andel % av patienterna i åldrarna år med hjärninfarkt som akutbehandlats med trombolys Västra Götalandsregionen och riket. Kvinnor, män och totalt. Källa: Riks-Stroke i ÖJ 2011.

222 Figur H-72. Andel i målgruppen som fått trombolys vid stroke, 2010
Figur H-72. Andel i målgruppen som fått trombolys vid stroke, Källa: Riks-Stroke i Öppna Jämförelser 2011.

223 Tabell H-8 Andel i målgruppen som fått trombolys 2009 2010 och 2011
 Tabell H-8 Andel i målgruppen som fått trombolys och Källa: Öppna Jämförelser och Riks-Stroke. Trombektomier är ej inräknade i denna tabell.

224 Tabell H-9 Trombolys bland patienter med diagnos I63 och ålder år per sjukhus. Källa Riks-Stroke 2011. Sjukhus Andel givna trombolyser % Diagnos I63 18-80 år Kärnsjukhuset 9,8% Lidköping 9,9% NÄL 8,3% Kungälv 9,4% Alingsås Borås 6,7% Sahlgrenska* 7,9% VG region 8,40% Riket 9.9%

225 Tabell H-10 Larmat för trombolys. Antal registreringar
Tabell H-10 Larmat för trombolys. Antal registreringar. Källa Riks-Stroke 2011 Registrerade larm Skas 97 NÄL 113 Kungälv 32 Alingsås 36 Borås 82 SU 174 VG region 534 Riket 4003

226 Figur H-73 Tid från insjuknande till trombolys (Delay)
Figur H-73 Tid från insjuknande till trombolys (Delay). Medel och mediantid i minuter, samt antal patienter i målgruppen. Källa Riks-Stroke 2011

227 Figur H-74. Tid från ankomst till trombolys (Delay) – DtN
Figur H-74. Tid från ankomst till trombolys (Delay) – DtN. Medel och mediantid i minuter, samt antal patienter i målgruppen. Källa Riks-Stroke * för SU och Borås tid till bolusdosen (en första injektion).

228 Figur H-75. Andel behandlade med antikoagulantia per sjukhus vid inskrivning (WarVIA) respektive utskrivning (WarVUA). Källa Riks-Stroke 2011.

229 Figur H-76. Tillgång till logoped. Källa: Riks-Stroke 2011

230 Figur H-77. Boendeform 3 månader efter insjuknande. Källa: Riks-Stroke

231 Figur H-78 Andel strokepatienter som var ADL-beroende helt eller delvis 3 månader efter akutfasen. Källa: Riks-Stroke 2011.

232 Figur H-79. Jämförelse mellan sjukhus av andel patienter som 3 månader efter strokeinsjuknandet uppger sin allmänna hälsa vara ganska god eller mycket god per sjukhus och riket. Källa Riks-Stroke 2011

233

234 Cancer

235

236 Hudmelanom

237  Tabell I-1: Incidens av malignt melanom i huden (åldersstandardiserad mot Sveriges medelbefolkning år 2000). Antalet fall per 100 000 individer. Uppgifterna avser Västra Sjukvårdsregionen, vilket förutom Västra Götaland även inkluderar Norra Halland. 2009 2010 Män 36 39 Kvinnor 35

238 Indikator: Väntetid från första läkarbesöket till primärkirurgi
Fig I-1: Tid, i antal dagar (x-axel) från första läkarbesök till primäroperation (patienter diagnostiserade ) per Hälso- och Sjukvårdsnämndområde. (Observera att datum för första läkarbesök är en uppgift som ibland inte ifylls korrekt. Detta på grund av att man saknar kännedom om första besöksdatum i primärvården och istället anger första besöksdatum på den egna kliniken. Dessa uppgifter kan därför bli något missvisande).

239 Indikator: Väntetid från diagnostisk åtgärd till besked om diagnos
Fig I-2: Väntetid från diagnostisk åtgärd till att patienten får besked om diagnos i antal dagar (patienter diagnostiserade ).

240 Indikator: Maligna melanom ≤ 1 mm
Fig I-3: Antal och andel hudmelanom som är max en millimeter tjocka (diagnostiserade ) uppdelat på de olika nämndområdena.

241 Indikator: 5-års relativ överlevnad vid maligna melanom
Fig I-4: Relativ femårsöverlevnad per Hälso- och Sjukvårdsnämndområde. Figuren illustrerar även skillnader i relativ femårsöverlevnad mellan kvinnor och män. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

242 Huvud- och halscancer

243 Indikator: Multidisciplinär bedömning vid huvud- och halscancer
Fig I-5. Multidisciplinär bedömning vid huvud- och halscancer (N=633).

244 Indikator: Väntetid från remiss till behandlingsbeslut år 2008-2010
Fig I-6. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut år (N=620).

245 Indikator: Väntetid från remissankomst till behandlingsstart år 2008-2010
Fig I-7. Väntetid från remissankomst till behandlingsstart år (N=519).

246 Indikator: 5-års relativ överlevnad vid huvud-halscancer
Fig I-8 5-års relativ överlevnad vid huvud och halscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

247 Lungcancer

248 Indikator: Andel patienter med icke-småcellig lungcancer i stadium IA-IIB som opereras
Fig. I-9. Andel patienter med icke-småcellig lungcancer i stadium IA-IIB som opereras.

249 Indikator: Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgått PET-DT inför start av kurativt syftande behandling Fig. I-10 Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgått PET-DT inför start av kurativt syftande behandling.

250 Indikator: Andel pat med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får thorakal strålbehandling i palliativt syfte Fig. I-11. Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får thorakal strålbehandling i palliativt syfte.

251 Indikator: Andel lungcancerfall som bekräftats med vävnadsprov
Fig I-12 Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får thorakal strålbehandling i palliativt syfte.

252 Indikator: Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi
Fig. I-13. Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi.

253 Indikator: Andel patienter med tumörstadium IV i performance status 0, 1 eller 2 som får kemoterapi i palliativt syfte Fig. I-14. Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi.

254 Indikator: 2-årsöverlevnad vid lungcancer
Fig. I-15. Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi.

255 Indikator: Andel fall där behandlingsbeslut tagits i multidisciplinär konferens
Fig. I-16. : Andel fall där behandlingsbeslut tagits i multidisciplinär konferens

256 Indikator: Ledtid från remiss till behandlingsbeslut
Fig. I-17. : Andel fall där behandlingsbeslut tagits i multidisciplinär konferens.

257 Bröstcancer

258 Indikator: Fastställd malignitet preoperativt
Fig I-18. Andel patienter med preoperativt fastställd malignitet.

259 Indikator: Reoperation på grund av tumördata
Fig I-19. Andel patienter som reopererats på grund av tumördata. Observera att x-axeln slutar på 20.

260 Indikator: Reoperation på grund av komplikationer
Fig I-20. Andel patienter som reopererats på grund av komplikationer. Observera att x-axeln slutar på 10

261 Indikator: Undersökning med sentinel node teknik
Fig I-21. Andel där sentinel node utfördes för att studera tumörspridning.

262 Indikator: Bröstbevarande kirurgi som slutgiltigt ingrepp
Fig I-22. Andel som genomgått bröstbevarande kirurgi som slutgiltigt ingrepp.

263 Indikator: Multidisciplinär bedömning - preoperativt
Fig I-23: Andel patienter bedömda på preoperativ multidisciplinär konferens.

264 Indikator: Multidisciplinär bedömning - postoperativt
Fig I-24: Andel patienter bedömda på postoperativ multidisciplinär konferens.

265 Indikator: Väntetid från diagnos till första besök hos specialist
Fig I-25: Väntetid från diagnos till första besök hos specialist. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median.

266 Indikator: Väntetid från första besök hos specialist till operation
Fig I-26: Väntetid från första besök hos specialist till operation. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median.

267 Indikator: Väntetid från operation till PAD-besked till patient
Fig I-27. Andel fall där datum för PAD-besked till patient har angivits. Enbart patienter som har opererats ingår i urvalet

268 Indikator: Väntetid från operation till PAD-besked till patient
Fig I28: Väntetid från operation till PAD-besked till patient. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median. VG* hänvisar till ett område som enbart utgörs av HSN 1, 2, 3, 8, 9, och 10.

269 Indikator: 5-års relativ överlevnad vid bröstcancer
Fig I års relativ överlevnad vid bröstcancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

270 Äggstockscancer

271 Indikator: Andel bedömda av referenspatolog
Fig I-30. Andel bedömda av referenspatolog.

272 Indikator: Andel radikalt opererade vid stadium IIIC-IV
Fig I-32. Andel radikalt opererade vid stadium IIIC-IV

273 Indikator: Väntetid från remissankomst till diagnos/operation
Fig. I-33. Väntetid från ankomsdatum för remiss till diagnosdatum/operation

274 Indikator: Väntetid från diagnos/operation till behandlingsbeslut
Fig I-34. Väntetid från diagnosdatum/operation till datum för beslut om behandling.

275 Indikator: Väntetid från behandlingsbeslut till start av kemoterapi
Fig I-35. Väntetid från beslut om behandling till datum för start av kemoterapi.

276 Indikator: Väntetid från diagnos/operation till start av kemoterapi
Fig I-36. Väntetid från diagnosdatum/operation till start av kemoterapi.

277 Indikator: 5-års relativ överlevnad vid äggstockscancer
Fig I års relativ överlevnad vid ovarialcancer/äggstockscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

278 Njurcancer

279 Indikator: Utredd med CT/Thorax preoperativt
Fig I-38. Andel patienter som utretts med CT/thorax.

280 Indikator: Väntetid: remissdatum- första besök hos specialist
Fig I-39: Väntetid i dagar från remissdatum till första besök hos specialist. Vågrät linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median.

281 Indikator: Väntetid: Första besök hos specialist- behandlingsbeslut
Fig I-40: Väntetid i antal dagar från första besök hos specialist till behandlingsbeslut. Vågrät linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median. Då medianen ligger på noll dagar innebär detta att datum för första besök hos specialist och behandlingsbeslut sammanfaller.

282 Indikator: Väntetid: ledtid från remiss till operation
Fig I-41: Väntetid i antal dagar från remiss till operation. Vågrät linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median.

283 Indikator: 5-års relativ överlevnad vid njurcancer
Fig I-42: Femårsöverlevnad med konfidensintervall. Överlevnaden är relativ och bygger på periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för förklaring.

284 Urinblåsecancer

285 Indikator: Väntetid från remiss till 1:a specialistbesök
Fig I-43. Väntetid från remiss till 1:a specialistbesök

286 Indikator: Väntetid från 1:a besök specialist till diagnostisk TUR/px
Fig I-44. Väntetid från 1:a besök specialist till diagnostisk TUR/px

287 Indikator: Andel T1 som genomgått reresektion och intravesikal behandling
Fig I-45. Andel T1 som genomgått reresektion och intravesikal beh

288 Indikator: Andel T2-T4 som genomgått radikalt syftande cystektomi eller strålbehandling
Fig I-46. Andel T2-T4 som genomgått radikalt syftande cystektomi eller strålbehandling

289 Indikator: 5-års relativ överlevnad vid urinblåsecancer
Fig I-47. : 5-års relativ överlevnad vid urinblåsecancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

290 Prostatacancer

291 Indikator: Andel mellan och högrisktumörer hos patienter under 75 år, som fått kurativt syftande behandling Fig. I-48. Andel mellan och högrisktumörer hos patienter under 75 år, som fått kurativt syftande behandling

292 Indikator: Andel lågrisktumörer som fått aktiv monitorering
Fig. I-49. Andel lågrisktumörer som fått aktiv monitorering

293 Indikator: Ledtid från remiss till 1:a besök hos specialist
Fig. I-50. Ledtid från remiss till 1:a besök hos specialist

294 Tjocktarmscancer

295 Indikator: Multidisciplinär bedömning - preoperativt
Fig I-51. Andel patienter som bedöms på preterapeutisk multidicsiplinär konferens (MDT).

296 Indikator: Multidisciplinär bedömning - postoperativt
Fig I-52. Andel patienter som bedöms på postoperativ multidisciplinär konferens.

297 Indikator: Reoperation inom 30 dagar efter primäroperation
Fig I-53. Andel patienter som reopererats inom 30 dagar efter primäroperation. Observera att x-axeln slutar på 30.

298 Indikator: Letalitet inom 30 dagar efter operation
Fig I-54. Andel patienter som avlider inom 30 dagar efter operation. Observera att x-axeln slutar på 30.

299 Indikator: Letalitet inom 90 dagar efter operation
Fig I-55. Andel patienter som avlider inom 90 dagar efter operation. Observera att x-axeln slutar på 30.

300 Indikator: Minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation , stadium T1-T3
Fig I-56. Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation , stadium T1-T3

301 Indikator: Mer än 2 veckors slutenvård efter operation
Fig I-57. Andel patienter med > 2 v slutenvård efter op. Observera att x-axeln slutar på 50.

302 Indikator: Komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion)
Fig I-58. Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion). Observera att x-axeln slutar på 30.

303 Indikator: 5-års relativ överlevnad vid tjocktarmscancer
Fig I års relativ överlevnad vid tjocktarmscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

304 Ändtarmscancer

305 Indikator: Multidisciplinär bedömning – preoperativt
Fig I-60. Andel patienter som bedöms på preterapeutisk multidisciplinär konferens (MDT).

306 Indikator: Multidisciplinär bedömning – postopertivt
Fig I-61. Andel patienter som bedöms på postoperativ multidisciplinär konferens.

307 Indikator: Reoperation inom 30 dagar efter primäroperation
Fig I-62. Andel patienter som reopererats inom 30 dagar efter primäroperation. Observera att x-axeln slutar på 30.

308 Indikator: Letalitet inom 30 dagar efter operation
Fig I-63. Andel patienter som avlider inom 30 dagar efter operation. Observera att x-axeln slutar på 30.

309 Indikator: Letalitet inom 90 dagar efter operation
Fig I-64. Andel patienter som avlider inom 90 dagar efter opeRation. Observera att x-axeln slutar på 30.

310 Indikator: Bäckensepsis (anastomosinsufficiens) hos patienter med cancer rekti opererade med främre resektion Fig I-65. Andel patienter med bäckensepsis (anastomosinsufficiens) per antal patienter med cancer recti opererade med främre resektion. Observera att x-axeln slutar på 30.

311 Indikator: Minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation , stadium T1-T3
Fig I-66. Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation , stadium T1-T3

312 Indikator: Strålbehandling inför operation
Fig I-67. Andel strålbehandlade inför operation.

313 Indikator: Mer än 3 veckors slutenvård efter operation
Fig I-68. Andel patienter med > 3 v slutenvård efter op. Observera att x-axeln slutar på 50.

314 Indikator: Komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion)
Fig I-69. Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion). Observera att x-axeln slutar på 30.

315 Indikator: 5-års relativ överlevnad vid ändtarmscancer
Fig I års relativ överlevnad vid ändtarmscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring.

316 Patientsäkerhet

317

318 Tabell J-2. Svarsfrekvenser % patientsäkerhetskulturmätning per sjukhus och regionen.
Verksamhet Totalt utskickade Returnerade Svarsfrekvens Alingsås Lasarett 614 388 63% Angereds Närsjukhus 126 114 90% Frölunda Specialistsjukhus 205 165 80% Kungälvs Sjukhus 1055 645 61% NU-sjukvården 5420 3136 58% Sahlgrenska Universitetssjukhuset* 8571 4076 48% SÄS 2065 1438 70% SKAS 3471 2723 78% Primärvården Fyrbodal 703 504 72% Primärvården Göteborg 1565 916 59% Primärvården Skaraborg 966 612 Primärvården Södra Bohuslän 531 336 Primärvården Södra Älvsborg 87% Habilitering och Hälsa 885 659 74% Hela Regionen 26880 16326

319 Regionens styrkor är: Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Regionens svagheter är: Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Överlämningar och överföringar av patienter mellan vårdenheterna Samarbete mellan vårdenheterna. Benägenhet att rapportera avvikelser

320 Figur J-1 Patientsäkerhetskulturmätning 2011 Röd yta VGR, blå yta riket
Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser En icke straff- och skuldbeläggande kultur Arbetsbelastning och personaltäthet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse

321 Figur J-2 Patientsäkerhetskulturmätning 2011 Blå yta VGR, grön yttre linje primärvård, röd linje sjukhus Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser En icke straff- och skuldbeläggande kultur Arbetsbelastning och personaltäthet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse

322 Tabell J-3 Andel som deltagit i mätning av trycksår
Sjukhus Avdelningar som deltagit enligt databas Befintliga avdelningar Alingsås 7 Kungälv 12 NU-sjukvården 31 35 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 101 102 SKAS 45 SÄS 25 26 Frölunda Specialistsjukhus 1 Totalt VGR 222 228

323 Tabell J-4 Andel som deltagit i mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler
Sjukhus Avdelningar som deltagit Befintliga avdelningar Alingsås 7 Frölunda specialistsjukhus 1 Kungälv 11 12 NU-sjukvården 36 37 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 110 115 SKAS 45 49 SÄS 24 30 Totalt VGR 234 251

324 Figur J-3 Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.

325 Figur J-4 Punktprevalensmätning trycksår landsting

326 Figur J- 5 Punktprevalensmätning trycksår Sjukhus VGR
Figur J- 5 Punktprevalensmätning trycksår Sjukhus VGR. Andel trycksår per kategori %.  

327 Patientnämndernas uppföljning

328 Tabell K-1 Antal ärenden per vårdform fördelade på kvinnor och män för Därutöver 450 ärenden på annan verksamhet. Källa: Patientnämndernas årsredovisning 2011. Utförare Kvinnor Män Anonyma Totalt Sjukhusvård 1503 1105 44 2652 PV offentlig 439 305 16 760 PV privat 144 72 216 Privatvård 76 50 126 Tandvård 162 106 4 272 Kommunvård 66 51 9 Annan 145 108 262 övrig okänd verksamhet 158 112 29 299 övrig verksamhet VGR 74 70 6 150 Summa 2767 1979 117 4863

329 Tabell K-2 Patientnämnd 2009 2010 2011 PNB 56 74 50 SÄS Alingsås PNG
76 109 SU Östra Mölndal Kungälv PNM 19 24 33 KSS, SIL PNU 55 49 NÄL, Uddevalla Summa 206 221 242 Huvudområde Vård och behandling 102 117 142 Bemötande kommunikation information 42 41 37 organisation, regler, resurser 61 62 övrigt 1 Tabell K-2

330 Befolkningens uppfattning om hälso- och sjukvården

331 Vårdbarometern Sveriges kommuner och landsting mäter rullande befolkningens inställning till hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland personer över 18 år. Västra Götalandsregionen deltar genom de lokala hälso- och sjukvårdskanslierna i undersökningen sedan år 2002 (hälso- och sjukvårdsnämnd 4 fr.o.m. kvartal 3, år 2005). År 2011 intervjuades 7 510 personer i Västra Götaland. Antalet är något färre än tidigare år till följd av att Göteborgsnämnderna gjort ett mindre urval. Data­insamlingen är indelad i två perioder varje år och materialet blir tillgängligt efter varje insamling. Svars­frekvensen är cirka 50 procent. Från och med 2010 genomförs ”nya Vårdbarometern” som har ett renodlat befolkningsperspektiv utan patient­erfarenheter, och med flera nya frågeområden. Frågorna avser bland annat förtroende för vården, tillgång till vård, sjukvårdens finansiering och prioriteringar, attityder till olika behandlingsformer, informationskällor, samt olika bakgrundsvariabler (kön, ålder, födelseland, utbildning etc). År 2011 redovisas ingen separat årsrapport för Vårdbarometern i Västra Götaland. Resultat från regionen och övriga landsting samt metodbeskrivning finns på hemsidan Resultat redovisas även i andra sammanhang, t ex i SKLs årsrapport och i Öppna Jämförelser.

332 Figur L-1 Andel västragötalänningar (%) som uppger tillgång till vård, förtroende för vårdcentral respektive sjukhus, samt varit i behov av sjukvård utan att söka vård Ny metod from 2010 (men gamla metoden användes parallellt i VG 2010 och därför finns två värden för VG 2010). Resultat för ”riket exklusive Västra Götaland” redovisas som streckade linjer. Källa: Vårdbarometern.

333 Figur L-2 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, fördelat på HSN-kansliområden Ny metod from 2010 (men gamla metoden användes parallellt i VG 2010 och därför finns två värden för VG 2010). OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.

334 Figur L-3 Andel västragötalänningar (%) har tillgång till vård, har ringt 1177 senaste 6 månaderna, ansåg lätt att komma fram på telefon till Ny metod from 2010 (men gamla metoden användes parallellt i VG 2010 och därför finns två värden för VG 2010). Resultat för ”riket exklusive Västra Götaland” redovisas som streckade linjer. Källa: Vårdbarometern.

335

336 Patientnöjdhet vid vårdcentralsbesök

337 Fig M-1 Samtliga vårdcentraler i VGR
Fig M-1 Samtliga vårdcentraler i VGR. PUK-värde för "de åtta tyngsta frågorna" i Patientenkäten , samt PUK-medelvärde för dessa frågor. Källa: Nationell patientenkät primärvård

338 Fig M -2 Samtliga vårdcentralerna inom respektive HSN-område
Fig M -2 Samtliga vårdcentralerna inom respektive HSN-område. PUK-medelvärde för de "åtta tyngsta frågorna" Källa: Nationell patientenkät primärvård

339 Fig M-3 Samtliga privat- respektive offentlig bedrivna vårdcentraler i VGR. PUK-medelvärde för "de åtta tyngsta frågorna" Källa: Nationell patientenkät primärvård

340 Läkemedel

341

342

343

344 Figur N-1. Antal antibiotikarecept per 1000 invånare och år
Figur N-1. Antal antibiotikarecept per 1000 invånare och år jämfört med Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise

345 Tabell N-4: Utfall på nyckeltal för läkemedel 2008-2011
Tabell N-4: Utfall på nyckeltal för läkemedel Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise Nyckeltal 2008 2009 2010 2011 Andel kinoloner av UVI-antibiotika till kvinnor 18 år och äldre 20% 16% 14% 13% (lågt värde önskas) Andel PcV av luftvägsantibiotika till barn 0-6 år 60% 63% 65% 68% Andel PcV av luftvägsantibiotika till vuxna 18 år och äldre 46% 49% 50% Andel PC av intravenösa betalaktamer för slutenvård 47% 67% 70% Andel peroralt sumatriptan av perorala triptaner 62% 64% 72% Andel långverkande morfin av långverkande opioider 19% 18% 17% Andel generiskt alfuzosin av alfuzosin 9% 26% 45% 66%

346 Tandvård

347 Figur O-1 Kariesfrihet hos 3 & 6-åringar per nämnd 2010/2011

348 Figur O-2 Utvecklingen av kariesfrihet hos 6-åringar per nämnd mellan åren 2008 & 2011

349 Figur O-3 Medelvärdet på antal kariesskadade, extraherade eller lagade mjölktänder hos 6-åringar, deft.

350 Figur O-4 Medelvärdet på antal kariesskadade och lagade vuxentänder hos 12-åringar, DFT

351 Figur O-5 Medelvärdet på antal kariesskadade och fyllda tänder hos 19-åringar.

352 Figur O-6 SIC index för 19-åringar per nämnd under åren 2008-2011

353 Figur O-7 Medelvärde på antal kariesskadade och lagade tänder hos 21-åringar

354 Figur O-8 Andelen ungdomar per åldersgrupp och nämnd som tecknat friskvårdsavtal augusti 2011

355 Figur O-9 Andelen av de svarande skattar sin tandhälsa som ganska eller mycket dålig 2007 och 2011 per nämnd. 95% konfidensintervall

356 Figur O-10 Nödvändig tandvård per nämndområde och antal behandlade från 20 år och uppåt

357 Figur O-11 Tandvård som led i sjukdomsbehandling 2011 per nämndområde och antal behandlade från 20 år och uppåt.

358 Hälso- och sjukvårdens personal

359 Tillsvidare-anställda Andel tillfälligt anställda
Tabell Q-1. Antal anställda per anställningsform och område per den 31 dec Källa = Årsredovisning. Område Tillsvidare-anställda Visstids-anställda Tim-avlönade Totalt Andel tillfälligt anställda Förändring Antal Procent Sjukhus 28 182 2 564 2 139 32 885 14,3% 332 1,0% Primärvård 4 950 454 421 5 825 15,0% -98 -1,7% Tandvård 2 826 89 47 2 962 4,6% 31 1,1% Habilitering & Hälsa 951 110 30 1 091 12,8% 45 4,3% Totalt Hälso- och sjukvård 36 909 3 217 2 637 42 763 13,7% 310 0,7%

360 Figur Q-1. Procentuell utveckling av antal anställda år 2009 till 2011 för sex personalgrupper. Källa = Årsredovisning

361 Tabell Q-2. Antal anställda per personalgrupp och område per den 31 dec 2011 samt förändring jämfört med 31 dec 2010. Sjukhus Primärvård Tandvård Habilitering & Hälsa Förändring Personalgrupp 2011 Antal % Sjuksköterskor, barnmorskor 11 426 162 1,4 2 168 -45 -2,0 0,0 34 6 21,4 Undersköterskor m.fl. 8 000 -95 -1,2 469 -23 -4,7 31 -3 -8,8 Läkare 4 422 230 5,5 926 -43 -4,4 24 33,3 Tandläkare 13 2 18,2 936 20 2,2 Tandsköterskor, -hygienister m.fl. 25 1 837 14 0,8 Läkarsekreterare 2 273 -14 -0,6 680 -12 -1,7 39 -1 -2,5 45 15,4 Rehabilitering och förebyggande 2 282 -27 1 092 37 3,5 12 -7,7 22 3,3 Sjukhustekniker/labpersonal inkl BMA 1 629 23 95 -5 -5,0 5 1 25,0 30 Utbildning, kultur och fritid 133 -8 -5,7 -57,1 -100,0 83 2,5 Teknik, hantverkare 87 1,2 4 11 15 7,1 Kök, städ, tvätt 107 -11 -9,3 -14,3 100,0 Administration 2 488 69 2,9 379 0,5 122 -0,8 145 Totalt 32 885 332 1,0 5 825 -98 2 962 1,1 1 091 4,3

362 FigurQ-2. Kostnad bemanningsföretag år 2007 till 2011 per Sjukhus och Primärvård uppdelat på läkare och sjuksköterskor, mnkr. Källa = Årsredovisning.

363 Tabell Q-3. Personalomsättning år 2010 och 2011 varav pensionsavgångar
Tabell Q-3. Personalomsättning år 2010 och 2011 varav pensionsavgångar. Källa = Årsredovisning. Område 2010 2011 Personal-omsättning varav pension Sjukhus 5,8 2,1 5,9 1,9 Primärvård 9,3 2,4 8,3 2,3 Tandvård 5,6 2,2 5,3 Habilitering & Hälsa 2,6 6,6 Totalt 6,2 2,0

364 FigurQ-3. Andel utförd tid år 2010 och 2011 per område
FigurQ-3. Andel utförd tid år 2010 och 2011 per område. Källa = Årsredovisning.

365 FigurQ-4. Andel utförd tid år 2011 per personalgrupp och kön
FigurQ-4. Andel utförd tid år 2011 per personalgrupp och kön. Källa = Årsredovisning.

366 Del 2 Basala uppgifter

367