Äldres läkemedelsanvändning

En presentation över ämnet: "Äldres läkemedelsanvändning"— Presentationens avskrift:

1 Äldres läkemedelsanvändning
Sten Landahl

2 Äldre patienter tar för många läkemedel
Äldre patienter tar för farliga läkemedel

3 Läkemedel gör i grunden nytta för
patienten…. men kan också innebära risker. Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, rätt använt, ökad livslängd och bättre livskvalitet. Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel.

4 Den gamla människan Är ofta sårbar Små marginaler
Funktionsförlust vid påfrestning svikt i flera organsystem vid sjukdom Därför komplex läkemedelsbehandling

5 Fysisk prestationsförmåga
2,5 1,3 0,9 Sjukdom Läkemedel rökning 20 80 år Vo2 l/min Normal daglig aktivitet

6 Behandlingsmål Återställ snarast patientens optimala funktionsförmåga

7 Farmakokinetik//farmakodynamik
Äldre och Läkemedel Farmakokinetik//farmakodynamik

8 Farmakokinetik Distribution Metabolism Utsöndring Varierande Fett BCM
ECW BCM Varierande

9 Farmakokinetik Förutsätt alltid att den äldre patientens njurfunktion är nedsatt (oberoende av kreatininvärde) när läkemedel med smal terapeutisk bredd som utsöndras via njurarna ordineras

10 Dynamik - åldrande Fysisk prestation Muskelstyrka Lungfunktion
Hjärtminutvolym Cerebralt blodflöde Receptorfunktion

11 Äldres läkemedelsbehandling
Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från studier på personer <65 år Nästan aldrig studier på patienter >80 år

12 Brist på studier hos de allra äldsta och sjukaste
Övre åldersgräns i behandlingsstudier Ofta inte relevant och därför oetiskt

13 Behandlingsråd med bristande vetenskaplig bakgrund
Stora krav på samråd och noggrann uppföljning

14 Behandlingseffekt Mortalitet Morbiditet Symtomlindring - Livskvalitet
Ålder

15 Äldres återstående livslängd har ökat
Optimal livskvalitet resten av livet (SCB 2006)

16 Behandlingsorsak Förebyggande behandling
Botande/funktionsförbättrande behandling Symtomlindrande behandling Onödig behandling

17 Onödiga läkemedel Gör varken nytta eller skada
Försök registrera effekten Anteckna gärna

18 Fyra hörnpelare för ett gott åldrande
social gemenskap delaktighet/meningsfullhet/känna sig behövd fysisk aktivitet bra matvanor.  

19 Effekter av fysisk aktivitet
Kognitiv/mental funktion Muskelstyrka, Muskelhastighet Fysisk prestationsförmåga Aktivitetsnivå Metabol aktivitet

20 Effekter av fysisk aktivitet
Hjärtkärlsjukdom Förekomst, symtom Stroke Demens Osteoporos övervikt

21 Lönar sig förebyggande behandling?
Blodtryck, lipider, osteoporos

22 blodtrycksbehandling har visat sig kunna minska insjuknandet i demens (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur ) och stroke och hjärtsvikt men – ganska friska studiepersoner 22

23 Högt blodtryck föregår utvecklingen av demens
Icke dementa SBP mm Hg DBP mm Hg Debut av Alzheimer efter 79 år 180 110 170 100 160 90 150 80 So it seems that high blood pressure is a major risk factor for the development of dementia. In this study by Ingmar Skoog and co-workers from Göteborg they followed 70 year old patients for 10 to 15 years. And they could show that those who developed dementia at the age of 80 had a higher blood pressure 10 years earlier than those who did not develop dementia. 140 70 70 75 80 85 70 75 80 85 Ålder Ålder Skoog I et al Lancet 1996

24 Prevention of Dementia with Calcium Channel Blocker Treatment in ISH- Syst-Eur (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046)

25 80-åringar och äldre står på (använder?) i genomsnitt 5 -6 läkemedel
15% av dem står på 10 läkemedel eller fler 25

26 Medelvärdet för det uppskattade antalet läkemedel per person hos individer 75 år eller äldre i befolkningen. Det var i riket 5,1 vid mättidpunkten 31 december Antalet var något högre hos kvinnor, i medeltal 0,3 läkemedel mer än hos männen. Skillnaden mellan landstingen var relativt liten, med en variation mellan 4,8 och 5,3. Relativt liten skillnad mellan landsting, alltså större skillnad i de som har många läkemedel.

27 Läkemedelsanvändningen hos äldre
Alla äldre preparat/person preparat/person SÄBO, multisjuka preparat/person

28 Lm-grupper bland >80 år
Kvi 1995 2005 Män Blodförtunnande 20 40 24 50 Betareceptorer 9 34 7 36 Sömnmedel 28 26 18 Lätta smärtstillare 30 22 25 14 Lipidsänkare 0.6 0,7 Antidepressiva 6 2 11 Magsår 5 15 3 13 ACE-hämmare 4 12 , sos

29 10 eller fler läkemedel per person > 80 år
6-10% 14-21% Öppna jämförelser 2009

30 I diagram 4a visas att andelen personer, 75 ar eller aldre, i befolkningen som beraknades anvanda tio eller fler lakemedel var 10,6 procent vid mattidpunkten 31 december 2012. Detta motsvarar drygt personer i riket som helhet. Andelen bland kvinnor var hogre, 11,4 procent, jamfort med 9,4 procent for mannen. Variationen mellan landsting var forhallandevis stor och stracker sig fran 8,4 till 11,7 procent.

31 3 eller fler psykofarmaka per person
1,5-3,7% 5,5-8% Öppna jämförelser 2009

32 Psykofarmaka på recept 65-85+ 2007
Folkhälsorapport 2009 – Äldres hälsa

33 Sömnmedel Ingen bevisad effekt på sömnen längre tid än 4 veckor
Biverkningar under längre tid Tillvänjning under längre tid

34 Ordinationsföljsamhet
1/3 följer alltid ordinationen 1/3 följer ibland ordinationen 1/3 följer aldrig ordinationen Inte relaterat till ålder i sig Källa: ABLA II rapport, 2001 34

35 Stor kassation 1128 ton läkemedel återlämnades 2009
50 402 förpackningar läkemedel från allmänheten till apoteken Apoteket AB 2010

36 Äldre står ofta på för många
olämpliga läkemedel

37 Riskläkemedel Trötthet, muskelsvaghet, kognition
Bensodiazepiner Trötthet, muskelsvaghet, kognition Neuroleptika (Buronil, Haldol, Risperdal) extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, sedation, kognition Lätta opioider (Tramadol, Tiparol) konfusion, illamående, yrsel

38 Riskläkemedel NSAID Loopdiuretika Waran
Hjärtsvikt, njursvikt, blödningar Loopdiuretika Urvätskning, elektrolytrubbningar Waran Ökad blödningsrisk hos äldre

39 Antal anmälningar i Sverige per år
ca till Socialstyrelsen enligt Lex Maria ca till HSAN ca till landstingens patientnämnder ca om läkemedelsbiverkningar ca till patientförsäkringen ca om fallolyckor inom särskilda boenden

40 Läkemedelsbehandling orsakar ca
vårdskador om året i slutenvården i Sverige 5000 i Västra Götaland

41 Kvaliten i äldres läkemedelsbehandling
Läkemedel - Äldre Kvaliten i äldres läkemedelsbehandling kan förbättras

42 Gör vi nytta med behandlingen?

43 Långvarig sjukdom 65-85+ Som är hindrande
Folkhälsorapport 2009 – Äldres hälsa Som är hindrande

44 Dödlighet 50-talet-2000-talet
Folkhälsorapport 2009 – Folkhälsan i översikt Folkhälsorapport 2009

45 Återstående livslängd efter 65 och 80 år
Folkhälsorapport 2009 – Äldres hälsa Folkhälsorapport 2009

46 Blir äldre friskare? Compression of morbidity
Kortare sjukdomstid Postponement of morbidity Uppskjuten sjuklighet Prolongation of morbidity Förlängd sjukdomstid

47 Rapport

48 Metod Systematisk litteratursökning av all relevant litteratur t.o.m 2007 (pat>65 år) Randomiserade kontrollerade studier och observationella studier har inkluderats

49 Slutsatser Förbättrad följsamhet kan fås genom
En kombination av individuellt anpassade insatser Utbildning, information till patienter Minskat antal läkemedel Förenklad läkemedelslista

50 Förbättrad följsamhet
Inga effekter av ökad följsamhet har dokumenterats efter 6 månader

51 Riskläkemedel Evidensstyrka 1 Evidensstyrka 3
Lm med antikolinerg effekt – psykiska störningar Benzodiazepiner – fallrisk NSAID – magblödningar Evidensstyrka 3 NSAID – hjärtsvikt Ökad risk för interaktioner

52 Riskläkemedel Alltför många äldre ordineras olämpliga läkemedel
ökad utbildning och information till i första hand läkare leder till minskad förskrivning av olämpliga läkemedel

53 Biverkningar Vanligare hos äldre 28-54% är undvikbara
20 % av äldre som söker sjukvård 28-54% är undvikbara

54 Biverkningar - orsaker
Felaktig ordination Uppföljning saknas Polyfarmaci

55 Slutsatser -LRP Minskning av vissa läkemedelsrelaterade problem kan ske genom Utbildning, information till sjukvårdspersonal Uppföljning och läkemedelsavstämning med multidiciplinära team eller personal med speciell läkemedelskompetens

56 SBU:s slutsatser Skapa rutiner för regelbunden avstämning av behandlingens effekt i samråd med patienten vid konsultationstillfället

57 Dosdispenseringssystem
Saknas vetenskapligt underlag för Om dosexpedition förbättrar följsamheten eller ger ökad patientsäkerhet

58 En uppföljning av läkemedelsbehandlingen före och efter övergång till Dos
dospatienter i VGR Fler läkemedel totalt och per diagnos Färre dosförändringar Sämre utfall för kvalitetsindikatorer Rapport till LV Wallerstedt m.fl sept 2012

59 Sammanfattning ingen studerad enskild metod eller åtgärd påverkar läkemedelsanvändningen så att det leder till förbättrad hälsa, livskvalitet eller kostnadseffektivitet

60 Sammanfattning Begränsade effekter har kunnat visas på processmått såsom förekomst av olämpliga läkemedel, antal läkemedel, ökad följsamhet m m

61 SBU:s slutsatser vårdens organisationer
(regioner, landsting, kommuner, läkemedelssakkunniga,yrkes-organisationer, patientorganisationer) bör skyndsamt få ett gemensamt uppdrag som tar ett helhetsgrepp med många samtidiga insatser på olika nivåer.

62 Slutsatser Ytterligare forskning behövs
Som tar hänsyn till komplexiteten hos äldre patienter Med fler hälsorelaterade utfallsmått Över dokumentation och uppföljning

63 En säker läkemedelsprocess 2. Läkemedel el annan behandling
Ett teamarbete 1. Identifiering av behov Rätt patient får 9. Omprövning 2. Läkemedel el annan behandling Rätt läkemedel i 8. Uppföljning 3. Val av läkemedel 7. Korrekt information 4. administrering Rätt dos på Rätt sätt vid Rätt tid 6. Korrekt läkemedelslista 5. Dokumentation

64 Äldre och läkemedel Strategi för Västra Götalandsregionen – 2008-2012
Hälso- och sjukvårdsutskottet november 2008 Projektledare, Christina Edward

65 Strategi Dokumentation
Journalsystem innehåller ett välutvecklat dokumentationssystem Läkemedelsdokumentation som följer patienten genom vården

66 Läkemedelsberättelser införs på regionens sjukhus
IT-stöd utvecklas för åtkomst till patientens läkemedelsinformation läkemedelsförteckningen, samordnad vårdplanering, Apodos, ”en patient en journal”. Patientinformationskortet, ”Vet du varför du tar dina läkemedel” implementeras

67

68 Patienten erbjuds en fast vårdkontakt
Strategi Ansvar Patienten erbjuds en fast vårdkontakt Patienten erbjuds en läkare med samordningsansvar för den totala läkemedelsbehandlingen

69 Strategi Kvalitet Varje patients läkemedelsbehandling utvärderas och ses över regelbundet (läkemedelsavstämning)

70 Vad är Läkemedelsavstämning?
Nämn nationellt arbete-

71 Vad är Läkemedelsavstämning?
Nämn nationellt arbete-

72 Strategi Kvalitet Regionen har fastställda kvalitetsindikatorer för ändamålsenlig läkemedelsbehandling

73 ingen enskild åtgärd löser hela problemet
Helhetsgrepp Läkekonst Dokumentation Uppföljning Läkemedelsavstämning