Hypertoni och kardiovaskulär sjukdom

En presentation över ämnet: "Hypertoni och kardiovaskulär sjukdom"— Presentationens avskrift:

1 Hypertoni och kardiovaskulär sjukdom
Gunnar Tobin Institutionen för fysiologi och farmakologi Allmän farmakologi – vad är det? Vad är farmakologi? Fysiologi – kemi – patologi – samhällsfarmaci Syfte få en helhetssyn Veta var info finns att söka Tolka farmakologisk info En vecka, föreläsningar, seminarieuppgift, tillämpning i laboration

2 Farmakologiska principer vid hypertoni
Sjukdomsbakgrund och riskfaktorer Behandlingsmål Behandling Läkemedelsbehandling Annan behandling Läkemedelskategorier Verkningsmekanism Viktigare biverkningar

3 Vad är hypertoni? Table 1. Definitions and Classification of Blood Pressure Levels (WHO) CATEGORY SYSTOLIC DIASTOLIC (mmHG) (mmHg) Grade 1 Hypertension ("mild") Grade 2 Hypertension ("moderate") Grade 3 Hypertension ("severe") ≥180 ≥110 Isolated Systolic Hypertension ≥140 <90

4 Blodtryck Blodtryck (BP) bestäms av hjärtminutvolym (CO) och perifer resistens (PR) preload - venöst återflöde afterload - perifer resistens

5 Prevalens 25 % av befolkningen i Sverige drabbas
Kardiovaskulär sjukdom vanligaste dödsorsaken i Sverige Farmakabehandling av hypertoniker ökar 10 % 1980 27 % 1991 55 % 1997 Enbart % av behandlade < 140/90 (SE, UK, AUS) Global prognos: kardiovaskulär sjukdom 4:e vanligaste dödsorsaken år 2020

6

7 Vad är orsaken? Primär (essentiell) Sekundär Renala Endokrina Övriga

8 Att förebygga kardiovaskulär sjukdom såsom
Behandlingsmål Att förebygga kardiovaskulär sjukdom såsom Stroke Hjärtinsufficiens Kranskärlssjukdom Delmål: Sänka <90 mmHg Eliminera riskfaktorer

9 Minskning av stroke-dödsfall

10 Riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom
Hypertoni Tidigare kardiovaskulär sjukdom Njursjukdom, Diabetes mellitus Höga LDL, totalkolesterol och fibrinogenvärden Obesitas, Fysisk inaktivitet Rökning, Alkohol Övriga - såsom ålder, kön, ärftlighet, psyko-sociala

11 Prognospåverkande faktorer
Riskfaktorer Organskador (Target organ damage =TOD) Ögonbottenförändring Vänsterkammarhypertrofi Kärlsjukdom ex aneurysm Associerade kliniska tillstånd (ACC) Aterosklerossjukdom Diabetes mellitus Mikroalbuminuri

12 Strategi för riskbedömning

13 Fortsatta kontroller, överväg läkemedel*
Behandlingsgång Hypertoni DBT≥90 mmHG ≥105 mmHG mmHg Livsstil Läkemedel Livsstil 3 mån 90-99 mmHG mmHG Livsstil 6 mån Livsstil Läkemedel 90-94 mmHG 90-94 mmHG *beroende av riskfaktorer Fortsatta kontroller, överväg läkemedel* Överväg läkemedel*

14 Behandlingseffekter

15 Farmakologiska möjligheter
Reduktion av CO Reduktion av PR Hämning i Vasomotorcentrum

16 Alfa2-agonister Alfa2-agonister Alfa2-agonister Betablockare
CNS Alfa2-agonister Baroreceptorer Alfa2-agonister Alfa2-agonister KÄRL HJÄRTA Betablockare Alfa1-antagonister Perifer resistens Hjärtminutvolym Ca-antagonister AII-antagonister Blodvolym Diuretika Diuretika Arteriellt tryck Hydralazin Na utsöndring Renalt blodflöde Betablockare NJURE Aldosteron LUNGA Renin BINJURE ACE ACE-hämmare Angiotensinogen Angiotensinoge AI AII

17 Hämning i Vasomotorcentrum
Alfaagonister ”false transmitter”

18 Reduktion av PR Direkta vasodilaterare Indirekta vasodilaterare
Kalciumantagonister Diuretika AngiotensinIIrec. antag. Alfaantagonister Hydralazin Organiska nitrater Indirekta vasodilaterare ACE-hämmare Betablockare

19 Reduktion av CO Betablockare (Diuretika) (Kalciumantagonister)

20 Läkemedelskategorier vid hypertoni
Förstahandsmedel Diuretika ACE hämmare Andrahandsmedel Kalciumantagonister Betablockare Angiotensin II receptor antagonister Övriga Alfaantagonister Alfaagonister

21 Renin - tryck i afferent arteriol
- Na/Cl- i macula densa-celler - sympatikus och beta1

22 +/-

23 ACE hämmare/AT1-blockare
Angiotensin 1 analog - hämmar angiotensin 1 spjälkning (ACE-hämmare) AT1-receptorblockerare (AT1-blockare) Reverserar hjärtmuskelhypertrofi Biverkningar: Initial hypotension, hosta (ACE-hämmare)

24 Angiotensinogen Renin Angiotensin I ACE Angiotensin II Alternativa vägar (chymase bl.a.) Bradykinin AT1-rec (TPR, H2O-retention)

25 Diuretika Volym? [Na+] i glatta muskelceller? Maximal blodtryckssänkning vid lägre doser än för diures. Tiazider Distala tubuli, secerneras i prox tubuli Metabola biverkningar Loopdiuretika Ascenderande Henly’s slynga, vid nedsatt njurfunktion Ototoxiskt Kaliumsparande Aldosteronantagonist förutsätter aldosteronaktivitet

26 Nefronet Na+ H+ 65% Na- 10% Na återupptag 25% Na Kaliumsparande
Cl- K+ Nefronet 65% Na- återupptag 25% Na 10% Na Loopdiuretika Tiaziddiuretika Kaliumsparande diuretika

27 P S P Na+ K+ Cl- K+ Na+ Loopdiuretika Tiaziddiuretika Na+ K+ Cl-
Lumen (urin) P S Tiaziddiuretika Na+ Cl- Lumen (urin) K+ P Na+ Lumen (urin) K+ Spironolakton Amilorid

28 Betablockare Oselektiva betablockare Selektiva beta1-blockerare
Minskar CO, renininsöndring, central effekt Ex biverkningar: Metabola biverkningar, mardrömmar, trötthet, extremitetskyla

29 Ca2+-antagonister Sänker PR, afterload > preload
Varierande grad av negativ kronotropi och inotropi Hjärtselektiva, intermediera och kärlselektiva Biverkningar ex: Takykardi (kärl-selektiva), förstoppning, ankelödem Ingen effekt på njurfunktion - inga laboratorieprov

30 Jämförelse mellan olika antihypertensiva läkemedel avseende metabola bieffekter

31

32 Läkemedel Tilläggsindikation Möjlig kontraindikation
Läkemedel Tilläggsindikation Möjlig kontraindikation Diuretika Hjärtsvikt Diabetes Systolisk hypertoni   Beta-blockerare Ischemisk hjärtsjukdom Astma, KOL Sekundär profylax efter hjärtinfarkt Perifer kärlsjukdom ACE-hämmare Hjärtsvikt Graviditet Diabetesnefropati Misstanke om njurartärstenos Mikroalbuminuri Calciumantag. Angina pectoris Hjärtsvikt Systolisk hypertoni Perifer kärlsjukdom Alfa-blockerare Prostatahypertrofi   A-II-antagonister Biverkningar med andra läkemedel, Graviditet angioödem Misstanke om njurartärstenos

33

34 Tillstånd som påverkar valet av antihypertensivt läkemedel

35

36 Jämförelse mellan två eller flera antihypertensiva läkemedel
*Diuretika jämfört med beta-blockerare: ingen säker skillnad.   *ACE-hämmaren har visats vara lika effektiv som diuretika och beta-blockerare för att minska risken för CVD morbiditet och mortalitet. *ACE-hämmaren enalapril och Ca-antagonisten felodipin jämfört med diuretika och beta-blockare hos äldre (70-84 år): alla medlen har visats vara lika effektiva för att minska risken för CVD mortalitet och morbiditet.  *Ca-antagonisten diltiazem jämfört med diuretika och beta-blockerare: ingen skillnad beträffande risk för CVD mortalitet, hjärtinfarkt eller hjärtsvikt.