Om Cofoten 1.

En presentation över ämnet: "Om Cofoten 1."— Presentationens avskrift:

1 Om Cofoten 1

2 Om beräkningsverktyget i Klimatkollen Cofoten
Förenklat ”Carbon footprint” på gårdsnivå (ton CO2-ekv) Vad stort/smått, vad har betydelse Ännu inget om åtgärder Beräkningarna bygger på schabloner Verktyget utvecklas även framöver Stank in Mind ärunder ombyggnad webkurs igen till hösten

3 Uppgifter från STANK till Cofoten
Relevanta knappar för Cofoten Produkter IN & UT: mängd produkter Areal åker & naturbete Djuren: antal, speciella data, bete Stallgödsel: slag, lagring, spridning Grödor: areal, skörd (ev utlakningsberäkn.) Cofoten = Ny knapp

4 Tillägg som görs i Cofoten (I)
Produkter IN Lägg till energi! = diesel, olja, el, biobränslen och inköpta tjänster Kontrollera ev varningar Produkter UT Användning av egen bioenergi Djurhållning Nötkreatur: Vikter, grovfoderandel

5 Tillägg som görs i Cofoten (II)
Spridningsteknik Importerad gödsel: N och spridnings-förluster Utlakning Revidera eventuellt utlakningssiffran Markkol (Kan läggas till) Odling Liggtid för vall

6

7 Tolka resultatet av klimatkollen-beräkning
Handlar mkt om förmedla tankarna bakom för att ge insikt om beräkningsverktyget funkar 7

8 Vad påverkar utsläppen?
normalt 20-35% BYT ut till färsk bild Testa lägga in livdjur. Strö, utsäde, ensilageplast, livdjur ingår i stapeln övriga insatsmedel. Fodret spelar en väsentlig roll för utsläppen av växthusgaser under husdjurens livscykel. Fram till gårdsgrind står fodret för 20-35 % för nötkreatur Det här är Både produktion och användning har betydelse. 8

9 Vad påverkar utsläppen?
Produktion insatsvaror – Energi, gödsel, foder, livdjur Mängd, klimatavtryck per enhet Användning energi Mängd, användningsområde Lustgas från mark Direkt avgång från markyta till atmosfär : Tillfört N, areal mulljord och N i skörderest Indirekt avgång: Ammoniak- och nitrat som omvandlas till lustgas efter förlust till vatten och luft Kol i mark Egna värden, areal mulljordar, typ av grödor (i verkligheten är variationen jättestor mellan olika typer av mulljordar Metan från djurens fodersmältning Nötkreatur: Vikt och tillväxt/mjölkavkastning  energibehov. Energibehov + foderkvalitet  metanavgång Övriga djur: Schabloner Stallgödselhantering Lustgas: från kväve och NH3-förluster, beräknas i Stank Metan: från organiskt material, från Stank Liten snabbrepetition av vad som matas in i Cofoten Bra data in in ger bra resultat i beräkningarna. Men räkna inte med att alla indata är bra. För att göra ett riktigt Carbon Kol i mark får väldigt stor betydelse. Vilka siffror ligger ba Fast faktor för olika insatsvaror Energi kommer ju i två staplar. Dels den med produktion av energi Stapeln energi på gården själva utsläppen inne på gården (tre insatsvaror jätteviktiga Energi foder och gödsel Övriga insatsvaror oftast väldigt låg.. Fem eller tio kg när duger Kol i mark (värde från odlingsperspektiv). Mineraliseringsgraden spelar jättestor roll. Beroende på vilken utgångsmullhalt som sätts in Om mullhalten Stor skillnad mellan mulljordar i utsläpp. I Cofoten samma metod som i klimatrapporteringen. Utgångspunkt i vilka grödor som odlas inte. Metan beräknas utifrån energibehovet. För att få fram det ser man på hur mycket de växer, hur mycket det mjölkar. Ju tyngre djuren är ju mer energibehov och ju högre metanbildning vid matsmältningen. Lindgrensformel. Stallgödsel i stall och lager via STANK gödsel från egna djur. Hur mkt kväve som finns i Metanavgång från hur mkt organsikt material som finns i gödseln.

10 Är resultatet bra eller dåligt?
1. Är fördelningen mellan utsläppsposterna ”normal” för driftsinriktningen? (Om nej: Har jag gjort nåt fel i beräkningarna…) Vilken är vilken? Här har vi en gris en mjölk och en växtodling Det som avslöjar mjölkgården är matsmältningen Gris – Om de odlat blå energi, NPK, foder, röda , gröna lila 80% foder Inköpta prod. o lustgas fr mark blir normalt ca 80% på en grisgård som inte säljer så mycket grödor. Slaktsvinsgården köps ju smågias in. Övrigt hade då kommit in som en tårtbit här. En ren nltköttsgård. Matsmältningen blir en större andel än 50% Mkt vuxna djur som släppper ut mkt metan. Ofta mer lågintensiv prod. Mindre inköpt foder ofta mindre gödsling, naturbeten etc Prod av ”fulgödsel” – N PK delen minskar förstås om BATgödsel används. Om jaginte kan förklara en avvikelse från normal fördelning. Gå tillbaka och kolla beräkningen en gång till.

11 ”Fördelningen var OK, och sen då?”
80 mjölkkor (9,5 ton ECM) + rekrytering. 80 ha vall + egen spannmål, 15 ha naturbete. Levererar: 760 ton ECM, 25 ton nöt (slakt + liv) Totalt: 773 ton CO2e Är det bra eller dåligt då?

12 Två enklare alternativ för att se vad som är rimligt:
1 Räkna ”bottom-up”: Utifrån tidigare erfarenheter om typiska utsläpp t ex per ha och DE. Marias ”känsla”: 1 ha åker ca 1,5-3 ton CO2e. 1 diko ca 2,5 ton CO2e, 1 mjölkko ca 10 ton CO2e. OBS! I djursiffrorna ingår allt foder!! 2 Räkna baklänges: Hur stora hade utsläppen varit om samma mängd produkter producerats någon annanstans? Exempel: Enligt tidigare LCA: 1 kg ECM ≈ 1 kg CO2e 1 kg nöt (levande) ≈ 5-7 kg CO2e Här 760 ton ECM (≈ 760 ton CO2e) och 25 ton nöt (≈ 150 ton CO2e). = 900 ton CO2e  Verkar ligga bra till! Om vi bryter ner gårdens utsläpp per hektar eller djurenhet eller per mjölkko 1 ha 1,5-3 högre ju mer insatsvaror man använder S bild 7

13 Var kan man hitta data? (Fliken Miljö, energi och klimat) SIK-rapporter! (bibliotek/rapporter, välj kategorin ”miljö”) För mjölkgårdar finns statistik från drygt 90 Greppagårdar som gjort Klimatkollen sammanställt Glöm inte ta hjälp av rådgivningsexpert

14 Ett tredje sätt 3. Att beräkna klimatavtryck per kg produkt – men det funkar bara i vissa fall!! I dessa fall kan ni räkna själva: Levererar ENBART djur: Totalt ton CO2e/(total vikt i ton kött (liv och slakt)). Kom ihåg belastning för ev. inköpta djur! Levererar ENBART mjölk och nötkött - Allokera mellan levererad mjölk och kött enligt: AF = 1 – 5,771*kg kött (levande vikt)/kg mjölk Där AF anger hur stor andel av de totala utsläppen som ska läggas på mjölken För ren VO-gård måste insatsvaror och utsläpp fördelas mellan grödorna! Om man vill göra Separat beräkning för en gröda. Om vi hade Fördelning mellan alla grödor blir höga Diskutera hellre utifrån SIKs diagram som finns som underlag. VISA ett exempel på allokering AF = 1 – 5,771*kg kött (levande vikt)/kg mjölk se bild 7.

15 Viktiga nyckeltal för att styra rätt:
Vilka nyckeltal kan visa om gården ligger bra till? Växtodling kg N/ton höstvete, korn, raps, etc. (förslag kg Nmineralgödsel respektive kg Norganisk gödsel) liter diesel per ha respektive per ton Djurhållningen Fodereffektivitet (MJ/kg tillväxt, etc.) – speciellt fokus på proteinet (soja) Kväveeffektivitet över djuret (kg N i produkt/kg N i foder) Vid avvikelser: Relevant med mått på hälsa & produktion (kg levererad ECM/ko, avvanda smågrisar per sugga, % dödlighet)

16 Att tänka på när man… jämför resultatet från klimatkollen med tidigare livscykelanalyser Ingår hela produktionskedjan i dina beräkningar (t ex inköpta djur)? Har du fått med allt?! (inköpta tjänster, rätt skördenivå) Mulljordar – sällan med i LCA Ev. skillnader i fördelning av utsläpp i växtodlingen (lustgas från mark, insatsvaror) Hur fördelas utsläppen mellan produkterna ut från gården?! Ha respekt för att LCA kan ha olika parametrar med Eller olika systemavgränsningar. LCA ska vara fullständig från vaggan till graven men våra beräkningar på gården Är inte bättre än indata Skillnad mellan levererat Under skiftesvisvis Ange biologisk skörd. Kan vara mer rättvist att ange den skörd man gödslar för. Allokeringssättet kan skilja sig mycket åt mellan livscykelanalyser.

17 ”Om resultatet är osannolikt bra är beräkningarna sannolikt inte så bra…”
Har du fått med allt på gården? Diesel, el, olja, inköpta tjänster All areal, även naturbete Har du med hela kedjan? Är indata korrekta? för mkt för lite kan bero på t ex överlagring gödsel, foder Är skördedata rimliga? Föder upp ungnöt, säljer gröda på rot ( Är resultatet alldeles för dåligt, kolla då: Mulljordarna (ska inte vara med i inrapporterad beräkning men anges i allmän beskrivning Skördenivån (TON per HEKTAR)- Djurantal = antal (fyllda) platser!!

18 ”testkör” modellen och justerar…
Att tänka på när man… ”testkör” modellen och justerar… … ålder på djur OBS! justera även antalet djur, sålda djur, foderbehov etc.! … skördenivå: påverkar bara mängd N i skörderester  N2O från mark OBS! Justera allt som behöver justeras Effekten av alla åtgärder går inte beräkna i modellen STANK och Cofoten kan inte tänka åt dig. Du måste ta ansvar för helheten själv om du ändrar en variabel. Ibland vill man testköra modellen t ex sänka inkalvningsåldern. Då måste ni tänka på hur det påverkar hela systemet. Det påverkar antalet djurplatser, men det påverkar även foderbehovet, antalet djur i besättningen etc.. För att ge en rättvisande bild behöver Växtodlingen minska och/eller mindre foder köpas in till gården. Vad händer om ändrar skördenivån? Vad är du har gjort egentligen? Annan gödselstrategi, mer produkter ut från gården etc. STANK och Cofoten kan inte tänka åt dig. Du måste ta ansvar för helheten själv när du laborerar med beräkningarna.