HFÖA82 EKONOMSYSTEM B Internationella ekonomprogrammet SPREK VT2007

En presentation över ämnet: "HFÖA82 EKONOMSYSTEM B Internationella ekonomprogrammet SPREK VT2007"— Presentationens avskrift:

1 HFÖA82 EKONOMSYSTEM B Internationella ekonomprogrammet SPREK VT2007
Ekonomiska institutionen EKI Företagsekonomi FEK Mehran Noghabai rum A3:091

2 Fö 1: Inledning och grundbegrepp
Kursinformation (Schema och kursuppläggning) Grundläggande företagsekonomiska frågeställningar Resultat och lönsamhetsbegrepp Ekonomi, produktivitet och effektivitet Centrala kostnadsbegrepp och –begreppspar i internredovisning Tillämpning av olika kostnadsbegrepp i internredovisning Kapitalkostnader Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader

3 Syfte och förkunskaper
Att belysa internredovisningens roll i företagets ekonomisystem Att utveckla kursdeltagarnas företagsekonomiska språk Att göra kursdeltagarna förtrogna med olika kalkylmetoder Förkunskaper Externredovisning och grundläggande matematik Viktigt att tänka på Engagemang och aktivt deltagande på föreläsningar och lektion Föra egna anteckningar och läsa kontinuerlig

4 Kostnads- och intäktsanalys
Företagsorganisation Resurser Produkter/ tjänster Kostnader Intäkter Resultat = Intäkter – Kostnader Lönsamhet = Resultat / Resursinsats

5 Företag som ett styrt system
Vad? För vem? Hur? Med vem? Information (kalkyler som beslutsunderlag) Strategisk ledning Beslut/order Styrimpulser Taktisk styrning Administration Utflöde Inflöde Operativt genomförande

6 Företags- och ekonomibegreppet
Företagande handlar om VÄRDESKAPANDE! Företag ska vara Effektiva (inre och yttre effektivitet) Innovativa (utveckla nya konkurrenskraftiga varor och tjänster) Legitima (ledning som inger förtroende och stöd åt verksamheten) Ekonomi Värdeskapande och styrning av resurser dit de gör störst nytta Hushållning och effektivt utnyttjande av knappa resurser Planering, kontroll och styrning av resurstransformationer Utveckling av befintliga och skapande av nya resurser

7 Ekonomi - produktivitet - effektivitet
Hushållning (ekonomi) kan mätas som den prestation företaget utför i relation till den resursförbrukning verksamheten orsakar. Ett företag måste ha ett positivt förädlingsvärde för att kunna överleva och utvecklas av egen kraft Produktivitet: förmågan att göra saker på rätt sätt Effektivitet: förmågan att göra rätt saker Effektivitet innebär grad av måluppfyllelse, dvs nyttan av den utförda prestationen (ej enbart produktivitet). Kreativitet: att göra nya saker/på nytt sätt, helst med mindre resurser

8 Produktivitet och effektivitet
produktionssystem Produktionsresurs Delprestationer Produktionsresurser Huvudprestation Delproduktivitet Måluppfyllelse nöjda kunder säkra leveranser botade patienter godkända elever uppklarade mål Inre effektivitet Yttre effektivitet

9 Beslutsmodeller och kalkyler
Rationell beslutsmodell: Problem söker lösning Begränsad rationalitet: Beslutsfattaren satisfierar mer än optimerar Soptunnemodellen: Lösning söker problem Exempel på beslutssituationer prissättning på företagets produkter planering av produktionsvolym, sortiment ställningstagande till kundorder, tillverka själv eller köpa utifrån val av olika tillverkningsmetoder Behålla/utveckla/avveckla Belopp att satsa på reklam, forskning och utveckling

10 Ekonomisk styrning Ekonomisk styrning innebär bl a precisering av de val man står inför och framtagning av den information som krävs för att fatta ekonomiska beslut Ekonomisystemets beståndsdelar och den interna redovisningen Budgetering Budgetuppställning Budgetuppföljning Kalkyler Förkalkyler Efterkalkyler Analyser extern rapportering Redovisning

11 Styrprocessen och ekonomisk styrning
Förkalkyler Planering Redovisning (genomförande) Efterkalkylering Uppföljning Insamling och redovisning av ekonomisk info (transaktioner) Bokföring av transaktioner Kontroll av lönsamhet Återkoppling Utarbeta mål och strategier kartläggning av intäkter och kostnader Budget för avdelningar Förkalkyler för produkter Jämförelse mellan redovisning (är-värden) med budget (förväntningar eller bör-värden) t ex i en avvikelseanalys Revidering av planer justering av parametrar eller kalkylmodell!

12 Centrala begreppspar Utgift och inkomst Utgift avser varans inköpspris och är knuten till anskaffningstillfället (t ex när en kund betalar för en vara). Inkomst är knuten till försäljningstillfället. Utbetalning och inbetalning Begreppen är knutna till betalningstillfället (t ex när företaget betalar en underleverantör för en vara/tjänst). Summan av företagets in- och utbetalningar visar in- och utflöde av likvida medel. Likviditet avser företagets betalningsförmåga på kort sikt, vilket ställer krav på planering och överblick över företagets in- och utbetalningar.

13 Centrala begreppspar, fortsättning
Kostnader och intäkter Kostnad avser förbrukning och användning av företagets resurser över en (kortare eller längre) tidsperiod. Kostnader är periodiserade utgifter. Intäkt speglar företagets prestationer spridd över den tidsperiod produktionen sker. Intäkter är periodiserade inkomster. Resultat eller periodiserad vinst är skillnaden mellan totala intäkter och totala kostnader.

14 Tidsordning mellan olika grundbegrepp
Anskaffning av en resurs innebär att Utgift Utbetalning Kostnad Motsvarande ekonomiska begrepp kr 04/02/28 kr 04/03/28 04/05/01 15 tkr/mån 04/09/01 Produkten levereras med faktura Produkten beställs Produkten betalas Försäljning av en produkt innebär att Intäkt Inkomst Inbetalning Motsvarande ekonomiska begrepp 04/01/01 20 tkr/mån 04/09/01 04/09/30 kr kr

15 Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader
Den externa redovisningen visar bokföringsmässiga kostnader medan internredovisningen arbetar med kalkylmässiga kostnader Bokföringsmässiga kostnader används vid årsbokslut och regleras v lagstiftningen (Bokföringslagen) Kalkylmässiga kostnaders syfte är att söka/bestämma de verkliga kostnaderna som är förknippade med verksamheten. Jämför t ex avskrivningar baserade på återanskaffningsvärdet (kalkylmässig avskrivning) med avskrivning enligt plan (bokföringsmässig avskrivning). Skillnaden orsakar ett glapp!

16 Bokföringsmässiga och kalkylmässiga merkostnader
Bokföringsmässiga kostnader Kalkylmässiga kostnader Bokföringsmässiga merkostnader: Skatter Bokföringsmässiga avskrivningar Förbrukning av material (värderad enligt civilrättsliga regler) Kalkylmässiga merkostnader: Ränta på eget kapital Kalkylmässiga avskrivningar Förbrukning av material (värderad efter nupriset)

17 Kostnadsbegreppspar Fasta och rörliga kostnader
Fasta och rörliga kostnader (Fixed and Variable Costs) Kostnadsindelning efter volymberoende! Fasta kostnader är kostnader som är volymoberoende. Rörliga kostnader är kostnader som förändras vid variationer i produktions- eller verksamhetsvolymen. Fasta kostnader Helt fasta kostnader (tomgångskostnader) Driftbetingade fasta kostnader Halvfasta kostnader Rörliga kostnader Proportionellt rörliga kostnader Progressivt rörliga kostnader Deggressivt rörliga kostnader

18 Fasta och rörliga kostnader
Fixed and variable costs Total Fast kostnad per år TFC Total Rörlig kostnad per år TVC Totalkostnad TC Volym Volym Volym Fast styckkostnad Rörlig styckkostnad Total Styckkostnad Unit cost Volym Volym Volym

19 Kostnadsbegreppspar Direkta och indirekta kostnader
Direkta kostnader (direct costs) är kostnader som är direkt hänförbara till ett kalkylobjekt (produkt) eller kostnadsbärare. Indirekta kostnader (overhead costs) är kostnader som ska hänföras till avdelningar (kostnadsställen), vilka ska fördelas vidare till kostnadsbärare för att kalkylera en produkts självkostnad. Kostnadsslag är kostnader som är av likartad typ och som kan hänföras till samma kategori. Kostnadsbärare är det som produceras och som ska bära eller belastas med kostnaden. Kostnadsställen är avdelningar eller funktion i verksamheten vars prestationer kostar pengar men vars kostnader inte kan fördelas direkt på en produkt, t ex central administration och ledning.

20 Modell för självkostnadskalkyl
Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl (Full Cost Accounting & absorption Costing) Direkta kostnader Kostnadsslag Kostnadsbärare Fördelade kostnader Kostnadsställe Indirekta kostnader Självkostnad = Direkta kostnader + Fördelade omkostnader

21 Kostnadsbegreppspar Sär- och samkostnader
Kostnadsindelning efter orsakssamband, dvs besluts- eller alternativberoende (Variable costing) Särkostnader är kostnader som orsakas av ett beslut. Särkosntaden tillkommer (eller försvinner) om ett alternativ genomförs (eller läggs ner). Samkostnader är kostnader som inte påverkas av ett visst beslut. Samkostnader är gemensamma för aktuella handlingsalternativ. Särintäkter är de kostnader som orsakas av ett visst alternativ genomförs. Täckningsbidrag = Särintäkter - Särkostnader

22 Andra kostnadsbegrepp
Alternativkostnad Det intäktsöverskott som man går miste om genom att välja ett visst alternativ. Operationell kostnad = särkostnad + alternativkostnader