Kapitel 2 – Hur ska en statistisk undersökning redovisas?

En presentation över ämnet: "Kapitel 2 – Hur ska en statistisk undersökning redovisas?"— Presentationens avskrift:

1 Kapitel 2 – Hur ska en statistisk undersökning redovisas?
Tabeller och diagram Kapitel 2 – Hur ska en statistisk undersökning redovisas?

2 Kategorivariabler Ex. Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val i dag? (Sifoundersökning , december 2008) Frekvenstabeller: Parti Procent Socialdemokraterna 37,1 Vänsterpartiet 6,5 Miljöpartiet 7,4 Moderaterna 27,2 Centern 5,5 Folkpartiet 7,1 Kristdemokraterna 4,0 Sverigedemokraterna 4,5 Övriga 0,8 Totalt 100 Parti Antal Socialdemokraterna 597 Vänsterpartiet 105 Miljöpartiet 119 Moderaterna 438 Centern 88 Folkpartiet 114 Kristdemokraterna 64 Sverigedemokraterna 72 Övriga 13 Totalt 1610 Relativa frekvenser. Viktigt att ange antal tillfrågade. Här n=1610. Absoluta frekvenser.

3 Ex. Forts. Stapeldiagram
Ibland stympas frekvensaxeln. Det kan ge missvisande reslutat

4 Ex. Forts. Cirkeldiagram
Vilket parti är egentligen störst av C, Fp, Kd eller Sd?

5 Ex. Forts. Stapeldiagram

6 Ex. Forts. Stapeldiagram

7 Ex.4 i boken. Korstabell Kön Positiv Negativ Summa Män 89 19 108
Kvinnor 328 82 410 417 101 518 Kön Positiv Negativ Summa Män 89 19 108 Kvinnor 328 82 Kön Positiv Negativ Summa Män 89 19 Kvinnor 328 82 Frekvenser för kön Frekvenser för attityd Kallas marginalfrekvenser

8 Relativa frekvenser (relativt totalsumman)
Forts.Ex.4. Relativa frekvenser (relativt totalsumman) Kön Positiv Negativ Summa Män 89 19 Kvinnor 328 82 Kön Positiv Negativ Summa Män 17% 4% 21% Kvinnor 63% 16% 79% 80% 20% 100% Kön Positiv Negativ Summa Män 89/518=17% 19/518=4% Kvinnor 328/518=63% 82/518=16% Kön Positiv Negativ Summa Män 89/518=17% 19 Kvinnor 328 82

9 Relativa frekvenser (relativt radsumman)
Forts.Ex.4. Relativa frekvenser (relativt radsumman) Kön Positiv Negativ Summa Män 82% 18% 100% Kvinnor 328/410=80% 82/410=20% Kön Positiv Negativ Summa Män 82% 18% 100% Kvinnor 80% 20% Kön Positiv Negativ Summa Män 89/108=82% 19/108=18% 100% Kvinnor 328 82 Kön Positiv Negativ Summa Män 89 19 Kvinnor 328 82 Kön Positiv Negativ Summa Män 89/108=82% 19 Kvinnor 328 82 Totala antalet män Totala antalet kvinnor Alltså är 82% av männen och 80% av kvinnorna positiva. Det är alltså ingen skillnad i attityd bland män och kvinnor. Attityd och kön är oberoende.

10 Relativa frekvenser (kolumn)
Forts.Ex.4. Relativa frekvenser (kolumn) Kön Positiv Negativ Män 21% 19% Kvinnor 79% 81% Summa 100% Bland de negativa är 81% kvinnor. Det låter som om kvinnorna är mest negativa. Å andra sidan är 79% kvinnor bland de positiva. Eftersom det är olika antal av män och kvinnor får man se upp. Samma slutsats som på förra bilden kan dras nämligen att kön och attityd är oberoende.

11 Kvantitativa variabler
Ex. Hur många tv-apparater finns det i ditt hem? Svar: 0, 1, 1, 1, 2, 1, 1, 2, … Stolpdiagram Frekvenstabell Antal tv-app. frekvens 3 1 19 2 10 6 4 n=40

12 Materialet delas in i klasser med ungefär lika stora observationer.
Ex. 6. Kroppslängd i cm hos 497 pojkar i ålder 17 år. 176, 177, 171, 176, 181, 173, 177, … Materialet delas in i klasser med ungefär lika stora observationer. Längd/cm Antal pojkar 1 5 22 79 120 133 91 30 13 3 Summa 197 De som finns i klassen cm är mellan 149,5 cm och 154,5 cm om de vanliga avrundningsreglerna använts. Klassens undre gräns är 149,5 cm och klassens övre gräns är 154,5 cm. Klassbredden är skillnaden mellan övre och undre gräns, d.v.s. 154,5 cm - 149,5 cm = 5 cm. Klassmitten kan man ange som ett ungefärligt värde på alla individer i klassen. Den ges av undre gränsen + halva klassbredden= 149,5 cm +2,5 cm =152 cm

13 Ex. 6. forts. Histogram. Visar tabellen på föregående blad grafiskt.