EUROPEISKHET OCH EUROPEISKA UNIONEN

En presentation över ämnet: "EUROPEISKHET OCH EUROPEISKA UNIONEN"— Presentationens avskrift:

1 EUROPEISKHET OCH EUROPEISKA UNIONEN
SAMHÄLLSLÄRA 4 EUROPEISKHET OCH EUROPEISKA UNIONEN

2 FAKTA OM EUROPA STATER OCH UTSTRÄCKNING (KARTA) BEFOLKNING (2006)
45 LÄNDER BEFOLKNING (2006) 730 MILJONER SPRÅK TRE STORA SPRÅKGRUPPER ROMANSKA, GERMANSKA, SLAVISKA DRYGT 30 (TALADE SPRÅK)

3 MEDLEMSSTATER I EU (KARTA)
27 LÄNDER KROATIEN, MAKEDONIEN OCH TURKIET KANDIDERAR FÖR MEDLEMSKAP NORGE, ISLAND OCH SCHWEIZ HAR VALT ATT STÅ UTANFÖR EU (ees-avtal) BEFOLKNING INOM EU 478 MILJONER INVÅNARE

4 STÖRST OCH BÄST STÖRSTA YTAN STÖRSTA BEFOLKNINGEN FOLKRIKASTE STADEN
EUROPA : RYSSLAND EU : FRANKRIKE STÖRSTA BEFOLKNINGEN EUROPA : RYSSLAND (145) EU : TYSKLAND (89) FOLKRIKASTE STADEN EUROPA : MOSKVA (13,5) EU : LONDON (8,5) LÄNGSTA FLODEN VOLGA 3531 km (DONAU I EU 2860 km) HÖGSTA BERGET ELBRUS I RYSSLAND, 5642m (MONT BLANC I EU, 4810m)

5 DEN EUROPEISKA IDENTITETEN
ANDLIGA ARVET BASERAS PÅ : HELLENISMEN SOCIALT OCH KULTURELLT MÖNSTER SOM BYGGER PÅ GREKISK TRADITION (BL.A. TÄNKANDET, EXISTENS OCH KONST) ROMERSKA RÄTTEN KOM ATT PÅVERKA UTVECKLINGEN AV HELA EUROPAS RÄTTSSYSTEM (BL.A. HÖRANDE AV PARTER) KRISTENDOMEN FORMADE LIVSSYNEN OCH VÅRA ETISKA GRUNDER

6 EUROPEISKA UNIONEN EU BASERAR SIG PÅ PRINCIPERNA OM: RÄTTSTATEN
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER RESPEKT FÖR GRUNDRÄTTIGHETER DEMOKRATI TANKARNA KAN HÄRLEDAS TILL BL. A. JOHN LOCKE, IMMANUEL KANT OCH ANDRA SAMHÄLLSFILOSOFER

7 EU:S GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER
TRYGGA FRED SKAPA EKONOMISKT OCH SOCIALT VÄLSTÅND SKAPA SÄKERHET OCH POLITISK STABILITET

8 EU:S MÅL SKAPA EUROPEISK SAMHÄLLSMODELL SOM BYGGER PÅ NATIONELL KULTUR
NATINOELL MÅNGFALD NATIONELL IDENTITET NATIONELL STYRELSE EUROPEISKA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR

9 FÖRVERKLIGAS GENOM BALANSERAD UTVECKLING HÅLLBAR URVECKLING
FRI RÖRLIGHET FÖR: PERSONER VAROR TJÄNSTER KAPITAL PLACERINGAR

10 EU:S FÖRDRAG KOL- OCH STÅLUNIONEN 1951 ROMFÖRDRAGET 1957 (EEC)
FUSIONSFÖRDRAGET 1967 (EG) ENHETSAKTEN 1987 MAASTRICHTAVTALET 1993 (EU) AMSTERDAMFÖRDRAGET 1999 NICEFÖRDRAGET 2004 LISSABONFÖRDRAGET (I KRAFT )

11 KONSTITUTION FÖR EUROPA?
ANSES AKTUELL OCH AV NÖDEN DÅ VERKSAMHETEN: BYRÅKRATISERATS MEDLEMSSTATERNAS ANTAL ÖKAT NYA UPPGIFTER TILLKOMMIT NYA UTMANINGAR UPPSTÅTT INTE GODKÄNNTS ÄNNU

12 EU-HISTORIK FRÄMSTA FÖRESPRÅKARE: MOTIV: ALTIERO SPINELLI JEAN MONNET
ROBERT SCHUMAN MOTIV: ETT GEMENSAMT AGERANDE ÄR MER EFFEKTIVT ÄN OM LÄNDER VERKAR ENSKILT SAMVERKAN MOTVERKAR KRIG

13 OMRÅDEN DÄR GEMENSAMT AGERANDE ANSES VIKTIGT ÄR:
INRE MARKNADEN FRI RÖRLIGHET FÖR KAPITAL,VAROR, TJÄNSTER OCH MÄNNISKOR GEMENSAM JORDBRUKSPOLITIK GEMENSAM HANDELSPOLITIK (GEMENSAMMA TULLAR UTÅT) SOCIAL OCH EKONOMISK SAMMANHÅLLNING

14 EU:S HANDLANDE UTGÅR FRÅN DESS RÄTT ATT SKAPA
MONETÄRA UNIONEN (EMU) UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN EU:S HANDLANDE UTGÅR FRÅN DESS RÄTT ATT SKAPA GEMENSAMMA REGLER GEMENSAM LAGSTIFTNING I FRÅGOR SOM BERÖR ALLA BRYSSEL ÄR CENTRALORT, MEN PARLAMENTET SAMMANTRÄDER ÄVEN I STRASBOURG EU ORGAN FINNS ÄVEN I OLIKA MEDLEMSLÄNDER

15 TILLKOMST URSPRUNGSLÄNDERNA VAR:
TYSKLAND FRANKRIKE BELGIEN NEDERLÄNDERNA LUXEMBURG ITALIEN STORBRITTANNIEN, IRLAND OCH DANMARK TILLKOM 1973

16 GREKLAND 1981 SPANIEN OCH PORTUGAL 1986 FINLAND, SVERIGE OCH ÖSTERRIKE 1995 CYPERN, ESTLAND, LETTLAND,LITAUEN, MALTA, POLEN, SLOVAKIEN, SLOVENIEN. TJECKIEN OCH UNGERN 2004 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN 2007

17 FINLAND OCH INTEGRATIONEN I EUROPA
FINLANDS SITUATION PROBLEMATISK EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET (II VK). KÄNNETECKEN: POLITISK INSTABILITET BEGRÄNSAD HANDLINGSFRIHET P.G.A. SOVJET OCH VSB-AVTALET BEHOV AV EKONOMISK UTVECKLING

18 LÖSNINGAR FINLAND MEDLEM I: VÄRLDSBANKEN 1948 GATT 1950
NORDISKA RÅDET OCH FN 1955 ASSOCIERAD MEDLEM I EFTA 1961 FULLVÄRDIG MEDLEM I EFTA 1986 EUROPARÅDET 1989 MEDLEM I EU 1995 SOVJETS UPPLÖSNING 1991 ÄNDRADE FINLANDS STÄLLNING HELT

19 PÅVERKAN OCH INFLYTANDE INOM EU
VEM BESLUTER I EU? EUROPEISKA RÅDET MINISTERRÅDET EU-KOMISSIONEN EUROPAPARLAMENTET EG-DOMSTOLEN FÖRSTAINSTANSRÄTTEN REVISIONSRÄTTEN

20 EUROPISKA RÅDET KALLAS EU-TOPPMÖTE MEDLEMMAR: UPPGIFT:
LÄNDERNAS STATS- OCH REGERINGSCHEFER UPPGIFT: DRA UPP RIKTLINJER OCH MÅL FÖR EU GODKÄNNA ÅTGÄRDSPROGRAM SAMMANJÄMKA NATIONELLA INTRESSSEN

21 MINISTERRÅDET REPRESENTERAR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR. Möts i olika sammansättningar beroende på ärendets art. UPPGIFT bl.a.: SVARA FÖR LAGSTIFTNING MED PARLAMENTET SVARA FÖR BUDGET MED PARLAMENTET SLUTER EU:S AVTAL MED ANDRA KOORDINERAR EKONOMISKA POLITIKEN

22 EU-KOMISSIONEN FUNGERAR SOM EU:S REGERING MED 27 KOMISSIONÄRER SOM MEDLEMMAR. UPPGIFT: EU-LAGAR INITIERAR, BEREDER OCH VERKSTÄLLER BESLUTER I JORDBRUKS- OCH KONKURRENSFRÅGOR ÖVERVAKAR BUDGET OCH PROGRAM

23 ÖVERVAKAR ATT LÄNDERNA ANVÄNDER EU-PENGAR RÄTT
ÖVERVAKAR ATT LÄNDERNA FÖLJER ÖVERENSKOMMELSERNA KAN DRA LÄNDER INFÖR EU-DOMSTOLEN REPRESENTERAR EU UTÅT OCH FÖRHANDLAR I EU:S NAMN Jordbrukspolitik och ekonomisk bevakning av t.ex handelshinder hör till EU:s mest centrala uppgifter. Verkar i Bryssel.

24 PARLAMENTET KALLAS EU:S RIKSDAG.
785 LEDAMÖTER VÄLJS I NATIONELLA VAL. Möts i Bryssel och Strasbourg. UPPGIFT: STIFTA LAGAR MED RÅDET GODKÄNNA BUDGET MED RÅDET GODKÄNNA KOMISSIONEN KONTROLLERAR EU-ORGANEN GODKÄNNA POLITISKA BESLUT BE OM LAGFÖRSLAG

25 EG-DOMSTOLEN BEHANDLAR FRÅGOR SOM BERÖR:
EU:S FÖRHÅLLANDE TILL MEDLEMSSTATERNA TVISTER MELLAN MEDLEMSSTATERNA Talan väcks av komissionen eller medlemsstat. Kan gälla t.ex. att ett land inte följer givna regler eller direktiv

26 FÖRSTAINSTANSRÄTTEN BEHANDLAR FRÅGOR SOM BERÖR: MEDBORGARE FÖRETAG
ORGANISATIONER Talan väcks av dem som frågan berör. Villkor: Medlemsland har handlat mot eller tolkat EU:s regelverk fel

27 REVISIONSRÄTTEN EN MEDLEM FRÅN VARJE LAND. UPPGIFT:
GRANSKA EU:S RÄKENSKAPER KAN BEGÄRA REDOVISNINGAR BEDÖMER KOSTNADSEFFEKTIVITET AVGER : REVISIONSBERÄTTELSE UTLÅTANDEN

28 EU:S VERKSAMHET EU:S REGELVERK BESTÅR AV: FÖRORDNINGAR DIREKTIV BESLUT
REKOMMENDATIONER Riktlinje för hur man kan tänka sig

29 FÖRORDNINGAR ÖVERNATIONELLA RÄTTSNORM SOM MÅSTE FÖLJAS AV ALLA GES AV
RÅDET RÅDET OCH PARLAMENTET KOMISSIONEN BINDER OCH FÖRPLIKTAR FÖLJS I LÄNDERNA SOM BINDANDE LAG

30 DIREKTIV ANVISNING SOM HAR BINDANDE MÅL. GES AV
Nationella beslut om hur. GES AV RÅDET RÅDET OCH PARLAMENTET KOMISSIONEN (ENDAST I KONKURRENSFRÅGOR) SYFTAR TILL ATT HARMONISERA LAGSTIFTNINGEN I OLIKA LÄNDER

31 BESLUT BERÖR ENSKILD FRÅGA RIKTAS TILL STAT, FÖRETAG ELLERE INDIVID
BINDANDE OCH PREJUDICERANDE GES AV RÅDET RÅDET OCH PARLAMENTET KOMISSIONEN

32 TILLKOMSTEN AV RÄTTSAKTER
PARLAMENTETS POSITION HAR STÄRKTS VAD GÄLLER TILLKOMSTEN AV EN RÄTTSAKT DELAKTIGHETEN SKER GENOM: SAMRÅDSFÖRFARANDE SAMARBETSFÖRFARANDE MEDBESLUTANDEFÖRFA-RANDE

33 SAMARBETSFÖRFARAN-DE
SAMRÅDSFÖRFARANDE PARLAMENTET GER ENDAST YTTRANDE SAMARBETSFÖRFARAN-DE PARLAMENTET GODKÄNNER MED MAJORITETSBESLUT FÖRSLAGET FÖRSLAGET BLIR DÅ EN GILTIG EU-BESTÄMMELSE (RÄTTSAKT) MEDBESLUTANDEFÖRFA-RANDE VANLIGT OCH SKER ENLIGT FÖLJANDE:

34 MEDBESLUTANDE-FÖRFARANDET
KOMISSIONEN AVGER FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT OLIKA KOMMITTÉER AVGER YTTRANDE PARLAMENTET GER UTLÅTANDE MED ÄNDRINGSFÖRSLAG (FÖRSTA BEHANDLINGEN) KOMISSIONEN TAR ÄRENDET TILL RÅDET OM RÅDET ACCEPTERAR PARLAMENTETS SYN BLIR RÄTTSAKTEN GODKÄND

35 OM RÅDET AVSLÅR FÖRSLAGET
SKER EN ANDRA BEHANDLING I PARLAMENTET GODKÄNNS RÅDETS SYN I ANDRA BEHANDLINGEN BLIR FÖRSLAGET GILTIGT OM PARLAMENTET GÖR NYA ÄNDRINGAR SÅ GÅR FÖRSLAGET TILL RÅDET VIA KOMISSIONEN

36 10.OM RÅDET GODTAR PARLAMENTETS SYN GODKÄNNS FÖRSLAGET
11. OM FÖRSLAGET AVVISAS GÅR FÖRSLAGET TILL EN FÖRLIKNINGSKOMITTÉ. 12. OM KOMPROMISS KAN NÅS GES FÖRSLAGET TILL PARLAMENTET OCH RÅDET FÖR EN TREDJE BEHANDLING. 13. OM KOMPROMISSEN GODTAS SKAPAS NY LAG. 14. ANNARS FÖRFALLER FÖRSLAGET

37 EU:s FINANSER VERKSAMHETEN FINANSIERAS MED: MEDLEMSAVGIFTER
ANDEL ENLIGT BETALNINGSFÖRMÅGA TULLAR OCH AVGIFTER I HUVUDSAK YTTRE TULLSKYDD MOMSANDEL ANDEL AV MEDLEMS-LÄNDERNAS MOMSINKOMSTER EU:s BUDGET C. 1% AV ALLAS SAMMANLAGDA BNP

38 KOSTNADERNAS FÖRDELNING
EU:S PENGAR ANVÄNDS TILL FÖLJANDE: ADMINISTRATION C. 6% ANSTÄLLDA JORDBRUKSSTÖD C. 45% STRUKTUR- OCH REGIONSTÖD C. 35% INRE MARKNAD C. 8% UTVIDGNING C. 3% ERSÄTTNINGAR C. 1%

39 EU:s FYRA FRIHETER VAROR PERSONER EU-PRODUKT ÄR TULLFRI INOM EU
LAGLIG OCH GODKÄND EU-PRODUKT KAN SÄLJAS I ALLA EU-LÄNDER PERSONER FRI RÖRLIGHET FÖR EU-MEDBORGARE FRI EU-ARBETSMARKNAD FÖR EU-MEDBORGARE

40 TJÄNSTER FRI ETABLERINGS-VERKSAMHET FÖR FÖRE-TAG OCH FÖRETAGARE FRI KÖPRÄTT AV T.EX. FÖRSÄKRINGAR ANDRA LÄNDER KAPITAL FRI RÖRLIGHET FÖR PENGAR AKTIER VÄRDEPAPPER

41 FRI KONKURRENS EU VÄRNAR OM ATT AVREGLERA HANDELN TILL KONSUMENTERNAS FÖRDEL EX. INGEN GRÄNSBYRÅKRATI FRI KONKURRENS EL, FLYG, TELE UTVIDGAT PRODUKTSORTIMENT NACKDELAR: KRIMINALITETEN OCKSÅ GRÄNSLÖS EUROPLO

42 EU:S VALUTA GEMENSAM VALUTA UNDERLÄTTAR VERKSAMHETEN
15 LÄNDER HAR EURON SOM BETALNINGSMEDEL DOCK INTE: EN DEL NYA MEDLEMMAR SVERIGE, GB, DK EURON GYNNAR EU:s KONKURRENSSITUATION MOT ÖVRIGA VÄRLDEN

43 ECB EUROPEISKA CENTRALBANKEN (FRANKFURT am MAIN) SVARAR FÖR:
PENNINGPOLITIK PENNINGVÄRDET RÄNTEPOLITIK BETALNINGSRÖRELSEN INTERNATIONELLA FÖRBINDELSER BANKEN ÄR POLITISKT OBEROENDE AV EU

44 UTVIDGAT SAMARBETE TRADITIONELLA EU FRÅGOR: NYA ÄMNESOMRÅDEN
EKONOMI REGIONPOLITIK JORDBRUK NYA ÄMNESOMRÅDEN FORSKNING MILJÖ ENERGI TRAFIK DATKOMMUNIKATIONER SOCIALPOLITIKEN ÄR EN NATIONELL ANGELÄGENHET

45 MEDBORGAREN OCH EU FÖR ATT KUNNA NÅ VERKLIG GEMENSKAP INOM EU FÖRUTSÄTTS: DELAKTIGHET INFORMATION SAMMANHÅLLNING RÄTTIGHETER SKYLDIGHETER IDENTITET (EUROPEISK) SAMHÖRIGHET

46 EU-MEDBORGAREN UTGÅNGSPUNKT: DOCK RÅDER BRISTFÄLLIG SAMHÖRIGHETSKÄNSLA
UNIONEN REELL EU ÄR EN AKTÖR INOM KULTUR POLITIK EKONOMI LIKHET INFÖR LAGEN LIKVÄRDIGT BEMÖTANDE RÅDER DOCK RÅDER BRISTFÄLLIG SAMHÖRIGHETSKÄNSLA

47 EU-MEDBORGARSKAPET INNEHAS AV MEDBORGARE I EU:S MEDLEMSLÄNDER
GER INDIVIDEN RÄTT ATT FRITT: FÄRDAS BO ARBETA INOM UNIONEN. GER ÄVEN RÖST- OCH VALBARHETSRÄTT I : UNIONSVAL KOMMUNALVAL OBEROENDE AV NATIONALITET

48 EU:S KRAV PÅ MEDBORGERLIGA GRUNDRÄTTIGHETER I MEDLEMSSTATERNA
TILL KRAVEN HÖR : MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER FÖRBUD MOT DISKRIMINERING AV MEDBORGARSKAP KÖN, RAS, ÖVERTYGELSE ÅLDER, LÄGGNING KRAV PÅ JÄMSTÄLLDHET, JÄMLIKHET

49 I NICEFÖRDRAGET FINNS MER NOGRANNA OMFATTANDE BESKRIVNINGAR OM:
VÄRDIGHET FRIHETER JÄMLIKHET SOLIDARITET MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER RÄTTSKIPNING EU LANDS MEDLEMSRÄTTIGHTER KAN ÅTERTAS OM DE BRYTER MOT DESSA

50 PÅVERKNINGS-MÖJLIGHETER INOM EU
EU KAN PÅVERKAS BLAND ANNAT GENOM ATT: RÖSTA I EU VAL FÖRA FRAM SYNPUNKTER VIA DEBATE EUROPE ELLER MOTSVARANDE LOBBNING NYTTJAS AV MÅNGA INTRESSEGRUPPER BL.A. MEDBORGARRÄTTSRÖREL-SERNA KONTAKTA SAKKUNNIGA KONTAKTA EGEN REGERING/RIKSDAG/PARLA-MENTSLEDAMOT MASSMEDIER/ OPINIONSYTTRING

51 EU-PARLAMENTET ORGAN SOM REPRESENTERAR EU:S BEFOLKNING
VÄLJS VART FEMTE ÅR 732 LEDAMÖTER (MEP) FÖRDELAS ENLIGT NATIONELLT BEFOLKNINGSTAL (14 FRÅN FINLAND) FINLAND ÄR EN VALKRETS I EU VAL (TYVÄRR LÅGT DELTAGANDE I SENASTE VAL)

52 SAMMANTRÄDER I BRYSSEL OCH STRASBOURG
PARLAMENTSLEDAMÖ-TERNA HÖR TILL POLITISKA GRUPPERINGAR I EU-PARLAMENTET EXEMPEL PÅ GRUPPER ÄR: KOSERVATIVA LIBERALA SOCIALISTISKA GRÖNA VÄNSTERN SAMMANTRÄDER I BRYSSEL OCH STRASBOURG

53 EU:S REGIONALA VERKNINGAR
EU:S REGIONALA MÅL: MINSKA REGIONALA SKILLNADER MINSKA SKILLNADER MELLAN INVÅNARE I OLIKA REGIONER ÖKA INVÅNARES VÄLFÄRD UTVECKLA STAGNERAT NÄRINGSLIV

54 STÖD FÖR STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR STÖD FÖR MÅNGSIDIGHET
SKER GENOM: STÖD FÖR STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR STÖD FÖR MÅNGSIDIGHET GES SOM EKONOMISKT STÖD VIA STRUKTUR- OCH KOHESIONSFONDER STÖDREGIONER MED UTFLYTTNING, ARBETSLÖSHET OCH LÅG INVESTERINGSGRAD GYNNAS PROLEM: NYA MEDLEMSSTATERS LÅGA UTVECKLINGSNIVÅ ÄVEN BEHOV AV UTVECKLING FÖR GLOBAL KONKURRENSKRAFT

55 ALLMÄNT STRÄVAR MAN ÄVEN TILL ATT UTVECKLA
INFORMATIONSFLÖDET FÖRETAGENS VERKSAMHETSFÖRUT-SÄTTNINGAR STÖD GES I INITIALSKEDE OCH DÄREFTER SKALL VERKSAMHETEN KUNNA FORTSÄTTA MED NORMAL FINANSIERING. Interregionalt gränsöverskridande samarbete har stötts speciellt i frågor som: energi och kommunikation

56 SPECIELLA STÖDFONDER ÄR : KOHESIONSFONDEN
GER STÖD TILL DE FATTIGASTE (FÖR MILJÖ OCH KOMMUNIKATION) EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN GER LÅGRÄNTELÅN (FÖR UTVECKLING AV DEN INRE MARKNADEN) SOLIDARITETSFONDEN GER OMEDELNART STÖD VID KATASTROFER SOM DRABBAR INFRASTRUKTUR (ENERGI, KOMMUNIKATIONER)

57 TROTS DET HAR UNDER 5 ÅRSPERIODEN 1994-99 FÖLJANDE SKAPATS:
KRITIK HAR GETTS EU FÖR OMFATTANDE FUSK OCH MISSBRUK AV STÖDMEDEL, SAMT FÖR BYRÅKRATIN. TROTS DET HAR UNDER 5 ÅRSPERIODEN FÖLJANDE SKAPATS: KM VÄG SKOLNING FÖR DRYGT 8 MILJ. MÄNNISKOR STÖD TILL FÖRETAG

58 EU:s REGIONKOMITTÉ HAR BL.A. SOM MÅL ATT:
ÖKA MEDBORGARNAS SAMHÖRIGHET I UNIONEN ÖKA MEDBORGARAKTIVITETEN STÄRKA DEMOKRATIN STÖDA RÖRLIGHETEN SKER BL.A. GENOM UTBYTESPROGARM FÖR : LÄRARE STUDERANDE PRAKTIKANTER LÄRLINGAR

59 EU:S UTMANINGAR UTVIDGNING : STRUKTUR
SKALL FLER SAMHÄLLSSEKTORER UNDERSTÄLLAS GEMENSAMT BESLUTSFATTANDE SKALL FLER LÄNDER TAS MED I UNIONEN STRUKTUR GÅR VI MOT EN STARK TOPPSTYRD UNION ELLER EN FEDERAL STATSMODELL

60 BESLUTSPROCESSEN EKONOMIN 5. JORDBRUKET
HURUDAN BESLUTSPROCESS SKALL FINNAS I EN 27 NATIONERS UNION UTAN ATT DET MEDFÖR INEFFEKTIVITET OCH HANDLINGSFÖRLAMNING. VEM SKALL STYRA EKONOMIN HUR LÖSA PROBLEMET MED MEDLEMSAVGIFTER VEM SKALL BETALA 5. JORDBRUKET ÖVERPRODUKTIONEN

61 SÄKERHETSPOLITIKEN KONKURRENSKRAFT ÅLDRANDE BEFOLKNING
HUR MÖTA YTTRE FAROR SOM HOTAR EU GEMENSAMT FÖRSVAR KRIMINALITET TERRORISM KONKURRENSKRAFT HUR MÖTA USA OCH ASIEN UTBILDNINGEN ÅLDRANDE BEFOLKNING VAD MEDFÖR ÅLDRANDET FÖR ARBETSKRAFTEN OCH IDEOLOGIN

62

63

64

65                                                                                  

66 KONTURKARTA ÖVER EUROPAS LÄNDER (finns även utomeuropeiska besittningar)
BESTÄM LÄNDERNAS NAMN RETUR

67 EU 2007 MEDLEMSSTATER RETUR

68 MINORITETSSPRÅK INOM EU

69 KOL- OCH STÅLUNIONEN 1951 Föreslogs 9 maj 1950 av Robert Schuman (firas som Europadagen) Medlemmar: Frankrike, Tyskland, Italien, Benelux-länderna Mål: effektivera, öka konkurrensförmågan, övervaka tyska utvecklingen

70 ROMFÖRDRAGET 1957 Skapade EEC Medlemmar: Samma sex
Mål: öka ekonomiskt samarbete och effektivera och harmonisera den ekonomiska politiken Euratom grundades också för gemensam forskning om kärnkraftens fredliga användning

71 FUSIONSFÖRDRA-GET 1967 EEC blir EG genom att Kol- och stålunionen, Euratom och EEC sätts under samma ”tak” Gemensam komission och gemensamt råd skapas för gemenskaperna

72 ENHETSAKTEN 1987 Fördrag om anpassningar för en gemensam inre marknad

73 MAASTRICHTAVTA-LET 1993 EG blev EU
Nya samarbetsformer som innefattade bland annat: Valutafrågan Utrikes- och säkerhetspolitiken Juridiskt samarbete Polissamarbete Inom EU är samarbetet både politiskt och ekonomiskt Linjerna för EU:s framtid fastställdes

74 AMSTERDAMFÖR-DRAGET 1999 Fördrag om EG och EU omordnades och förenhetligades Nya gemensamma beteckningar för fördrag infördes

75 NICEFÖRDRAGET 2004 Effektivering av EU-institutionerna
Gamla fördrag sammanställdes

76 LISSABONFÖRDRA-GET 2007 Gäller från 2009 Medborgarinitiativ möjliga
I miljon medborgare kan be om lagförslag i viss fråga Parlamentets makt stärks Medbestämmande Gemensamma beslut för EP och ministerrådet blir regel. Tidgare samråd eller samverkan. Ministerrådet får president (2,5 år) och ”utrikesminister” Kommer att leda till stora förändringar i framtiden

77 ROMAVTALET 2004 Förslag till ny EU konstitution
Inte godkänt av Frankrike och Nederländerna i folkomröstningar Nytt förslag till EU-konstitution skall ges under 2007

78 EU stater 1957 Frankrike, Tyskland, Italien, BeNeLux
1973 Storbritannien, Irland, Danmark 1981 Grekland 1986 Spanien, Portugal 1995 Sverige, Finland, Österrike 2004 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern 2007 Bulgarien, Ungern

79 EUROLÄNDER 15 länder i den Europeiska unionen har antagit euron som valuta: Belgien Tyskland Irland Grekland Spanien Frankrike Italien Cypern Luxemburg Malta Nederländerna Österrike Portugal Slovenien Finland

80 Grundlagsförslaget

81

82                                                                                                        

83 Strasbourg Bryssel

84 Kol-Stål + EEC 1956

85