Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

W IKIER OCH W IKIPEDIA I O RGANISATIONEN - A C RASH C OURSE Mittuniversitet, Institutionen för Informationsteknik och medier (ITM)

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "W IKIER OCH W IKIPEDIA I O RGANISATIONEN - A C RASH C OURSE Mittuniversitet, Institutionen för Informationsteknik och medier (ITM)"— Presentationens avskrift:

1 W IKIER OCH W IKIPEDIA I O RGANISATIONEN - A C RASH C OURSE Magnus.Eriksson@miun.se Mittuniversitet, Institutionen för Informationsteknik och medier (ITM) Avdelningen for Informations- och kommunikationssystem Communicare 2010 – Fördjupningsspår Kreativ PR Text (men inte alla bilder) fritt tillgängliga under Creative commons licens CC by-sa 3.0CC by-sa 3.0

2 W IKIER OCH W IKIPEDIA I ORGANISATIONEN Funkar Wikipedia som källa? Är det okej att skriva om sin egen organisation på Wikipedia? Vad kan man isåfall skriva? Och hur gör man? Hur kan man använda en egen wiki i sin organisation som projektplats eller för att ersätta beslutsmöten?

3 ”Jaha, du menar ungefär som Wikipedia” 16-årig bibliotekspraktikant när bibliotekarien visar e-versionen av Encyclopedia Britannica och förklarar vad det är.

4 ”Ja men vad är det för skillnad mellan Wikipedia och Google då? Vem är det som matar in all information i Google? ” Professor, 50+, när jag försökte förklara betydelsen av Googles rankingformel för Wikipedias popularitet.

5 R EDAN PÅ ANTIKEN … 48 e.kr: Biblioteket i Alexandria, där stor del av den dåvarande världens kunskap fanns samlad, brinner ned. 1721: Stora Nordiska kriget. Slaget vid Selånger. Sundsvall bränns ned till grunden av Ryssarna. Januari 2001: en.wikipedia.org startar November 2002: Jag blir ombedd att se över artikeln om Sundsvall i en.wikipedia.org, där jag bland annat omnämner ovanstående brand.

6 R EDAN PÅ ANTIKEN … November 2006 t.o.m. jan 2008 : Studenter på vår nybörjarkurs i Telekom får som redovisningsuppgift att publicera sig på Wikipedia. De första 12 studenterna skapar 26 nya artiklar och utökar 35 befintliga artiklar. Sommaren 2008: Ryssland går om Sverige som tionde största Wikipedia och ryska wikipedianer översätter som hedersgest i samband med det ett antal artiklar om Sverige. Bland annat artikeln om Sundsvall. Dock sker viss censur... 30 Augusti 2009 : Världens första kurs dedikerad till Wikipedia startar vid Mittuniversitetet: Informatik A, Wikipedia – författande, trovärdighet och teknik, 7,5 hp.

7 Wiki (efter Wiki, hawaianskt ord för snabb), webbplats som snabbt och enkelt kan redigeras av många.

8 E N WIKI ÄR Ett webbpubliceringssystem eller web content management system (web CMS), dvs: Webbaserad redigering Enkelt att redigera Dokumenthistorik Dessutom karaktäreriseras en wiki av följande: Redigeringen fördröjs inte av godkännandeförfaranden. Enkel sökning Enkel länkning mellan artiklar Nya användare stoppas vanligen inte Wikikod

9 SOM MÅNGA KAN REDIGERA …

10 … MEN OFTA ÅTERSTÄLLS REDIGERINGARNA.

11 V ANLIGA TILLÄMPNINGAR FÖR WIKIER Ordböcker och upplagsverk, exempelvis Wikipedia och andra wikiprojekt som drivs av Media Wiki foundation. Projektsajt. Underlättar beslutsgången och informationsflödet inom projektet, och kan ersätat möten. Ger ”koncensusdemokrati”. Tillfälligt stabila versioner betraktas som accepterade av alla intresserade. Community. Blogg. Lärplattform. Verktyg för kollaborativt författande.

12 O M W IKIPEDIA Fritt och öppet uppslagsverk Världens största encyklopedi. 250 språkversioner Startades av Jimmy Wales och Larry Sanger januari 2001 13 milj besök per dag Världens 6:e populäraste sajt 97% av Wikipediaartiklarna rankas som topp-tio av Google. En.wikipedia.org:Sv.wikipedia.org: 3 300 000 artiklar 357 500 artiklar 8000 nya/dag200 nya/dag 67000 aktiva Wikipedianer700 aktiva Wikipedianer Startades januari 2001Startades maj 2001

13 W IKIPEDIA VÄXER FORFARANDE

14 Ä R W IKIPEDIA EN BRA KÄLLA ? 61 % av amerikanska journalister använder Wikipedia för research i arbetet. Undersökning vid George Washington universitets strategiska PR-program Risk för rundgång! Tillfälligt klotter och vandalism vidareförmedlas ibland i media. “Rätt använd är Wikipedia en journalistisk guldgruva. … Den stora nyttan hos Wikipedia handlar om källor.” Lisa Bjerre, krönikör, Journalisten.se Vissa universitetslärare tillåter inte Wikipedia och andra uppslagsverk som källa. Andra säger att man inte får bygga en uppsats helt på uppslagsverk som källor.

15 December 2005: Vetenskapliga tidskriften Nature jämförde EB med engelskspråkiga Wikipedia 4 allvarliga fel i EB och 4 allvarliga fel i en.wikipedia = jämnt skägg Mindre fel som faktauppgifter, utelämnanden, missledande formuleringar 162 i en.wikipedia 123 i EB Men kvaliteten varierar mellan Wikipediaartiklar. Svenskspråkiga Wikipedia har fortfarande en bit på väg. K AN MAN LITA PÅ W IKIPEDIA ?

16 K LOTTER OCH V ANDALISM Mediantid för att återställa klotter: Mellan 3 och 15 minuter beroende på studie.

17 V ANDALISM : F ALLET J OHN S EIGENTHALER, S R Amerikansk journalist och författare. Bl a redaktör på USA Today 1982-1991.

18 V ANDALISM : F ALLET J OHN S EIGENTHALER, S R. Vandalism upptäckt av vännen Victor S. Johnson, Jr. i September: "John Seigenthaler Sr. was the assistant to Attorney General Robert Kennedy in the early 1960's. For a brief time, he was thought to have been directly involved in the Kennedy assassinations of both John, and his brother, Bobby. Nothing was ever proven."

19 V ANDALISM : F ALLET J OHN S EIGENTHALER, S R Även: "John Seigenthaler moved to the Soviet Union in 1971, and returned to the United States in 1984. He started one of the country's largest public relations firms shortly thereafter."

20 V AD UTMÄRKER EN TILLFÖRLITLIG ARTIKEL ? Stort redigeringsdjup. Många tillförlitliga källor Inga varningsmallar som: “Källa behövs” ”Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.” påbörjadutöka den Utvalda artiklar: Utmärkta artiklar Bra artiklar Rekommenderade artiklar

21 E XEMPEL PÅ W IKIPEDIAARTIKEL

22 E XEMPEL : R EDIGERING AV W IKIKOD

23 E XEMPEL : V ERSIONSHISTORIK

24 E XEMPEL : D IFF

25 INTRESSEKONFLIKTER PÅ W IKIPEDIA November 2009: Ashberg “avslöjar politikernas Wikipediamygel”. Wikipediaredigeringar med “politisk smutskastning” hade skett från IP-adresser som tillhör riksdagshuset. Januari 2007: Wikipediaadministratören Rick Jelliffe avslöjar att Microsoft hade erbjudit homom betalt för att justera artiklar om deras öppna dokumentformat OOXML. December 2005: Adam Curry, tidigare VJ på MTV och numera internet-entreprenör, medger att han ändrat i inlägget om podcasting för att ge honom själv mer ära för att ha utvecklad tekniken, samtidigt som han tonat ned Kevin Marks. Curry bad senare om ursäkt i ett blogginlägg.

26 W IKISCANNER - BEVAKAR ÄNDRINGAR I W IKIPEDIA

27 W IKIER OCH W IKIPEDIA I ORGANISATIONEN Funkar Wikipedia som källa? Är det okej att skriva om sin egen organisation på Wikipedia? Vad kan man isåfall skriva? Och hur gör man? Hur kan man använda en egen wiki i sin organisation som projektplats eller för att ersätta beslutsmöten?

28 K AN MAN SKRIVA OM SIN ORGANISATIOIN ? Somliga anser att man inte ska skriva om sig själv, sin organisation och andra alltför närstående ämnen. Ändå görs värdefulla bidrag av personer med intressekonflikt. En vanlig uppfattning på svenskspråkiga Wikipedia är att man är välkommen att skriva om sådana ämnen, om man kan skriva som om man inte hade intressekonflikt. Annars är man välkommen att skriva om andra ämnen istället. ?

29 K ONSEKVENSER AV ATT INTE SKRIVA SAKLIGT, OCH AV ATT INTE RESPEKTERA KONSENSUS Radering Blockering av konto eller IP-adress efter upprepade varningar och tillsägelser. Kritik i media.

30 R ÅD TILL FÖRFATTARE MED INTRESSEKONFLIKT Välkommen, men.... Var uppriktig om din intressekonflikt. Be gärna någon utan intressekonflikt om hjälp att skriva. Lägg aldrig in uppenbar reklam och reklamlänkar. Undvik superlativ och värdeord, utan skriv torr sakprosa. Radera inte kritik mot organisationen, i synnerhet inte källbelagd sådan. Andra wikipediaförfattare uppmuntras att vara djärva - men inte den som har intressekonflikt. Acceptans finns vanligen för att korrigera ickekontroversiella sakfel om sin arbetsplats eller organisation.

31 1. Verifierbarhet. 2. Fritt och öppet innehåll 3. Wikipedia är enbart ett uppslagsverk. 4. Skriv från neutral synpunkt. 5. Etikett +Wikipedia har inga regler W IKIPEDIAS GRUNDPRINCIPER 1 2 3 4 5

32 1. V ERIFIERBARHET [källa behövs] Uppge källhänvisningar. Ingen originalforskning.

33 2. F RITT INNEHÅLL Plagiera inte upphovsrättskyddat material.

34 "Wikea, uppslagsverket du bygger själv" Ö PPET INNEHÅLL

35 E N NY TREND... Maj 2010: Bonniers släpper 27 författarfotografier under den fria licensen CC-BY-SA 3.0.CC-BY-SA 3.0

36 COPYLEFT - LICENSER Wikipedia använde GPDL (GNU Public Document License) till sommaren 2009. Sedan dess används cc by-sa 3.0 (Creative Commons Attribution-share alike version 3.0).

37 D ELA MED DIG AV DINA BILDER !

38 Encyklipediskt relevanta artiklar : Passar i ett uppslagsverk Är av allmänintresse Är så tidsbeständiga att de kan underhållas. Teoretiska Uppfyller Wikipedias relevanskriterier för området Inte en produktkatalog med prisuppgifter Inte en webblänklista. Inte enbart bruksanvisningar, ordboksartiklar, bakrecept, osv. 3. W IKIPEDIA ÄR ENBART ETT U PPSLAGSVERK

39 Skriv även om konkurrenter och kritik av din organisation. Undvik reklam, värdeord och superlativ. Återspegla alla relevanta uppfattningar – inte bara en sanning – och visa vilken uppfattning som är etablerad t.ex. inom dagens forskningen. 4. S KRIV FRÅN NEUTRAL SYNVINKEL

40 5. E TIKETT Utgå från att alla har goda avsikter. Bästa sättet att vinna en konflikt är att vara saklig – och leta fram en källa. Svär inte åt meningsmotståndare. Respektera koncensusprocessen och lyd tillsägelser. Använd inte flera identiteter i bedrägligt syfte.

41 B EDRÄGLIGT BETEENDE : F ALLET E SSJAY Februri 2007: Det avslöjas att Wikipedia- administratören “Essjay”, anställd på Wikia av Wikipedias grundare Jimmy “Jimbo” Wales, har utgett sig för att vara “tenured professor in theology” på sin användarsida, men saknade högre utbildning. Han hade lyckats få en forskares redigeringar raderade och forskaren blockerad.

42 Wikikod: ==Huvudrubrik== Huvudrubrik ===Underrubrik=== Underrubrik ''wiki'' wiki (kursiv stil) '''wiki''' wiki (fet stil) '''''wiki''''' wiki (fet och kursiv stil) Ger: F ORMATERING

43 L ISTOR OCH INDRAGNING * Punktlista. ** Indragen punktlistan. # Numrerad lista. ## Indragen numrerad lista. : Indragen text. :: Mer indragen text. Punktlista. Indragen punktlista. 1.Numrerad lista. 1.Indragen numrerad lista. Indragen text. Mer indragen text. Wikikod: Ger:

44 Wikikod: Ger: [[Wiki]] Wiki Wiki (länk till artikeln om Wiki) [[Wiki#Se även]] Wiki#Se även Wiki#Se även (länk till avsnittet ”Se även” i artikeln om Wiki) [[wiki]]er wikier wikier (länk till artikeln Wiki) [[universitet|lärosäte]] lärosäte lärosäte (länk till artikeln Universitet) I NTRAWIKILÄNKAR

45 Wikikod:Ger: http://www.miun.se http://www.miun.se [http://www.miun.se Mittuniversitetet] Mittuniversitetet (extern länk till webbplats) Mittuniversitetet E XTERNA LÄNKAR

46 Wikikod:Ger: Andersson, M, et al, [1] (Fotnot) [1] "Boktitel", förlag, 2010 ==Källor== Källor 1. ^ Andersson, M, et al, "Boktitel", ^ förlag, 2010 F OTNOTER OCH KÄLLFÖRTECKNING

47 Wikikod: Ger: [[kategori:Mitthögskolan]] Kategori: Mitthögskolan KategoriMitthögskolan (längst ned i artikeln) [[en:Mid Sweden University]] På andra språk English K ATEGORISERING OCH I NTERWIKILÄNKAR

48 Signera meddelanden i diskussion med fyra tilde. Mange01 27 maj 2010 kl. 10.02 (CEST) Tre tilde blir utan tid och datum. Mange01 Signera meddelanden i diskussion med fyra tilde. ~~~~ Tre tilde blir utan tid och datum. ~~~ Wikikod: Ger: S KRIV UNDER INLÄGG PÅ DISKUSSIOSSIDOR

49 Ö VRIGA WIKIER PÅ W IKIMEDIA. ORG

50 K ULTURELLA SKILLNADER MELLAN WIKI OCH CMS CMS:er i linjeorganisationenWiki-kulturen “Ju fler kockar desto sämre soppa”“Ju fler kockar desto bättre soppa” En ansvarig för varje sida.“Ägande” förekommer men betraktas som dåligt beteende. Låg acceptans för klotter och experiment. Klotter betraktas som nybörjares väg in. Dokument publiceras inte förrän de är färdiga Dokument blir aldrig färdiga. Beslut tas efter mötenWikiprocessen är beslutsprocessen Ideella organisationer styrs demokratiskt, företag genom förankringprocesser Koncensusstyre, meriokrati. Alla handläggare förväntas hjälpa till. Få gör det mesta av jobbet. Detaljstyrd behörighet.Öppen, eller stor grupp behöriga.

51 I VILKEN ÄNDE BÖRJAR MAN ? 1. Enklast: Testa ett kommersiellt wikihotell (wiki hosting service), exempelvis 1. Wikia*, 2. MindTouch 3. Zoho Wiki 4. WetPaint 2. Alternativ: Installera en egen wikiserver, exempelvis med programvaran 1. MediaWiki*. Se svenskt kompendium http://www.iis.se/docs/Mediawiki.pdf. http://www.iis.se/docs/Mediawiki.pdf 2. PmWiki *) Samma programvara som Wikipedia använder. Jämförelse mellan wikier finns på www.Wikimatrix.org.www.Wikimatrix.org

52 A TT TÄNKA PÅ INNAN MAN STARTAR EN WIKI 1. Ska wikin vara läsbar och tillgänglig för alla i världen? 2. Ska den ha fritt och/eller öppet innehåll ? 3. Passar det du har tänkt skriva om på Wikipedia? Isåfall kan det vara svårt att konkurrera med Wikipedia. 4. Kan wikin ligga på en kommersiellt wikihotell (t.ex. wikia.com) eller på en egen server (t.ex. med programvaran Mediawiki)? 5. Om egen Mediawikiserver: Behöver man installera tillägg (extensions) för fotnoter, avancerade mallar, mm? Gör det tidigt! Info om färdiga paket med Mediawiki+extensions+operativsystem finns på http://www.mediawiki.org/wiki/Software_bundles http://www.mediawiki.org/wiki/Software_bundles 6. Förväntas alla projektmedlemmar bidra lika mycket? 7. Finns risken att det rinner ut i sanden, och slutar med en rad halvfärdiga sidor, och gör det något?

53 A LTERNATIV TILL EN W IKI Webbpubliceringssystem (Web content management system, CMS) Skillnad kulturell snarare än teknisk. Präglas av linjeorganisationens krav. Ofta bättre WYSIWYG-editor Ofta sämre sökmöjliheter och svårare att länka Document CMS, T.ex. Sharepoint Molntjänster, onlinekontorspaket, projektwebbplatser T.ex. Google docs Gruppvara T.ex. Google Wave Gemensamma mappar på mejlservern Versionshanteringssystem Delad diskaccess, gemensam mapp

54 M EDIAWIKIS ADMINISTRATÖRVERKTYG Radering av sidor och bilder eller återställning av raderade sidor eller bilder Skrivskydd av sidor, och borttagande av skyddet. Möjlighet att redigera skrivskyddade sidor (däribland huvudsidan) och systemmeddelandena på Special:Allmessages. Blockering av användare och IP-adresser, och hävande av blockeringar. Rulla tillbaka är ett verktyg som gör det lite lättare och snabbare att återställa klotter, men det är önskvärt att alla användare hjälper till att göra sådant.

55 W IKIER OCH W IKIPEDIA I ORGANISATIONEN Funkar Wikipedia som källa? Är det okej att skriva om sin egen organisation på Wikipedia? Vad kan man isåfall skriva? Och hur gör man? Kan man ersätta beslutsmöten med en egen wiki och använda den som projektplats?

56 H UR BLIR MAN ADMINISTRATÖR PÅ W IKIPEDIA ? Utses en gång om året i omröstningar Välkänd och aktiv i wiki- gemenskapen 75 procents stöd krävs för att bli vald till en befattning Man kan bli nominerad eller nominera sig själv De som valts får sina verktyg av en s.k. byråkrat. S.k. internationella stewards kan ta ifrån administratörer deras behörigheter

57 Illustrationer och foton från http://commons.wikimedia.org tillgängliga under licensen Creative Commons by-sa 3.0: http://commons.wikimedia.org Wikea.png Protester.jpg Encyclopedia Catalana 1970 001.jpg Admin T-shirt.svg Be-Nice-or-Leave-Poster.jpg M.fl. Några slides är gjorda av Lars Iselid, Medicinska biblioteket, Umeå universitetsbibliotek. K ÄLLOR

58 T ACK FÖR ORDET ! Magnus.Eriksson@miun.se Mittuniversitet, Institutionen för Informationsteknik och medier (ITM) Avdelningen for Informations- och kommunikationssystem Communicare 2010 – Fördjupningsspår Kreativ PR


Ladda ner ppt "W IKIER OCH W IKIPEDIA I O RGANISATIONEN - A C RASH C OURSE Mittuniversitet, Institutionen för Informationsteknik och medier (ITM)"

Liknande presentationer


Google-annonser