Om att skriva vetenskapliga artiklar

En presentation över ämnet: "Om att skriva vetenskapliga artiklar"— Presentationens avskrift:

1 Om att skriva vetenskapliga artiklar
Några reflektioner

2 Perspektiv för föreläsningen
Grundat på egna erfarenheter av att skriva och av att handleda samt uppsnappade kunskaper Det finns många modeller för hur man ska skriva Går inte in på detaljer, dessa är oftast ämnesspecifika

3 Frågor man bör kunna svara på när man skriver en artikel
Varför skriva denna artikel? Vad ska artikeln handla om? Hur ska artikeln skrivas (dvs. struktureras)? Vem riktas artikeln till?

4 Motiv för att skriva Varför skriva en artikel?
En bra artikel har ett budskap Artikelns mening är att framföra det budskapet Bara det budskapet “Only One Point Per Paper” (Sørensen, C. This is Not an Article) “Only Stick Your Neck into One Guillotine” (Sørensen, C. This is Not an Article)

5 Bara en poäng per artikeln
Gör avsikten med artikeln tydlig Lätt att förstå Lätt att komma ihåg Men detta råd gäller på många nivåer Bara en poäng per kapitel Bara en poäng per stycke Bara en poäng per mening Naturligtvis betyder det att det är olika nivåer på poängerna Bara en poäng per slide…

6 Typer av artiklar Argumenterande artiklar Beskrivande artiklar
A är bättre än B Och förhoppningsvis håller du med om detta nu Beskrivande artiklar X handlar om fenomenet A och Y handlar om fenomenet B Och läser du detta slipper du läsa X och Y Utredande artiklar Vi försöker förstå området X genom att titta på aspekterna A och B Efter att ha läst detta har du också en förståelse av X Rapport Vi fick den här uppgiften och så här löste vi den Och nu vill vi ha godkänt (och vi antar att du tycker den är intressant eftersom du ville ha den)

7 Målgrupp Vem riktar sig artikeln till? Påverkar språk
Läs artiklar publicerade i samma form Påverkar detaljrikedomen i argumentationen Känner läsarna redan till delar av argumentationen? Påverkar behovet av beskrivningar Känner läsarna redan till många detaljer? Påverkar behovet av motiveringar Är det artikeln tar upp en välkänt ämne eller problem?

8 Argumentera – en modell
Enligt Björk & Räisänen: Påstående Argument för påståendet Styrkning av argument genom förklaringar och hänvisningar Motargument för påståendet Tillbakavisning av argument genom förklaringar och hänvisningar Argument och motargument är ofta påståenden Kan motivera undernivåer med argument och motargument

9 Objektivitet Argumentens trovärdighet ska inte bero på författarens trovärdighet användande av jag och vi brukar därför inte vara bra men kan fungera när man beskriver vad som gjorts eller när man tydligt vill uttrycka ställningstaganden Bra exempel: ”Vi beslutade därför att använda metod A” Dåligt exempel: ”Vi tyckte metod A var bäst och använde den” Argumentens trovärdighet ska bero på den inneboende trovärdigheten i texten Logiskt resonemang Entydighet Trovärdigheten hos hänvisningarna Refererade konferenser och journaler

10 Referenser Visar att man satt sig in i området
Gör din argumentation åt dig Böcker, tidskrifter och refererade konferenser bra Konferenser som accepterar bara på abstrakt tveksamma Populär press, webbsidor, personlig kommunikation ännu mera tveksamma Detta varierar naturligtvis beroende på tillgång, författarens trovärdighet men också på hur permanent materialet är Skillnad mellan att skriva referat och använda referenser och att kopiera är inte att referera…

11 Refererat vs. att använda referenser
A [ref] har undersökt vilken ny funktionalitet användarna vill ha. Det visade sig att dom ville ha ett snabbare system. B [ref] har undersökt vad användarna inte tycker om. Dom tyckte inte om att systemet kraschade. C [ref] har observerat användarna utan att fråga dom om deras åsikter kring produkten. Det visade sig att dom inte behövde systemet. De finns många sätt att undersöka hur en produkt kan förändras där användare involveras. T.ex. kan man fråga efter eftersökt funktionalitet [ref A] eller vad som upplevs negativt [ref B]. Dock kan direkta frågor ibland bara ge förslag till förändringar, för att undersöka vad användarna egentligen behöver kan observationer [ref C] användas.

12 Referenser – att söka Bör kontinuerligt göras under hela skrivprocessen För att få en förståelse för området För att undersöka delområden För att motivera specifika punkter i argumentationen Utgångspunkter Läroböcker Artiklar Kollegor, läraren Några bra andra källor Google ACMs digital library ( Citeseer (citeseer.nj.nec.com/cs) Framåtreferenser

13 Vilken information bör artikeln ha?
Eller, vad ska en läsare kunna svara på efter att ha läst artikeln? Enligt Sørensen: What is the Problem Domain? What is the Problem? What is the Research Approach? What Have Others Done? What are the Research Results?

14 Struktur IMRAD Introduktion Metod Resultat Analys Diskussion

15 Struktur, forts. IMRAD – möjliga utökningar Sammanfattning
Introduktion Bakgrund Teori Metod Resultat Detta kan vara en eller flera av genomgång av litteraturstudie, användarstudie, modell, konceptskiss, implementation, utvärdering Analys Diskussion Framtida arbete Slutsatser

16 Sätt att läsa en artikel
Sammanfattning Introduktion Bakgrund Teori Metod Resultat Analys Diskussion Framtida arbete Slutsatser ”Skummaren” eller ”Bekräftaren” 1 -> 10 ”Ifrågasättaren” 1 -> 10 -> 8 ”Skeptikern” 1 -> 10 -> 8 -> 7 ”Härmaren” 1 -> 6 ”Kollegan” 1 -> 4 -> 5 Et cetera, et cetera…

17 Några personliga råd för skrivprocessen
Fundera ut huvudkonceptet för artikeln Skapa ett skelett Kan räcka med rubriker Be andra om kommentarer Det är helt ok att man läser igenom varandras artiklar och ger konstruktiv feedback Metod för detta kallas föga innovativt för skrivprocessen Vilken metod som passar är väldigt individuellt

18 Några personliga råd för skrivprocessen, forts.
Få dom stora delarna på plats innan dom små Bra upplägg innan bra ordning på stycken Bra ordning på stycken innan bra argumentation Bra argumentation innan undvikande av syftningsfel Undvikande av syftningsfel innan undvikande av grammatikfel Undvikande av grammatikfel innan undvikande av stavfel

19 Några personliga råd för skrivprocessen, forts.
Att skriva bra kräver ett iterativt arbete Bearbetar idéer man formulerar tankar genom att skriva Man kan få feedback om hur lättförståeligt och sammanhängande texten är Några konkreta tips Om flera, dela upp arbetet efter t.ex. rubriker Byt delar ofta Skriv för långt – skriv om så det blir kortare

20 Att ge konstruktiv kritik
Huvudpoängen är att ge förslag som kan förbättra arbetet Att vara snäll eller uppmuntrande är bra men inte alltid nödvändigt, möjligt eller konstruktivt Börja med positiva aspekter och styrkor Om liknande exempel, fokusera på de positiva skillnaderna Om ni inte förstår saker fråga om motivering (ni kan ha fel, eller känner kanske inte till alla bakomliggande faktorer)

21 Att ge konstruktiv kritik, forts.
Att inte kommentera är också en form av kritik, inte konstruktiv Om mycket saker, ofokuserat, eller om ni har frågor om kompetenser Föreslå att fokusera på de bästa eller mest realistiska delarna Be om specificeringar av vad som är fokus Föreslå övergripande förklaringsmodeller

22 Att ge konstruktiv kritik, forts.
Om saker som är dåliga Fråga om motivering (ni kan ha fel, eller känner kanske inte till alla bakomliggande faktorer) Om något är dåligt, se om det är bra på en mer abstrakt nivå Om dåligt språk, är innehållet bra? Om resultatet dåligt, är tillvägagångssättet bra? Ge alternativa förslag och lösningar när ni nämner problematiska delar

23 Lästips Björk, L. & Räisänen, C. Academic Writing – A University Writing Course Weston, A. A Rulebook for Arguments Sørensen, C. This is Not an Article - Just Some Food for Thought on How to Write One. (sök på google efter “This is Not an Article”)