Interaktionsdesign : metodik 3 p

En presentation över ämnet: "Interaktionsdesign : metodik 3 p"— Presentationens avskrift:

1 Interaktionsdesign : metodik 3 p
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Uttryck och gestaltning C) Reflektioner: Var öppen för andras åsikter och värderingar. Var inte rädd för att diskutera, det finns inget rätt och fel. Definiera för dig själv var du står idag/vad du tycker är estetik/interaktionsdesign. Försök att aktivt vidga ditt synsätt genom metodarbete och diskussioner med övriga gruppmedlemmar. Sortera dina nya intrycken (informationen/värderingarna om estetik/interaktionsdesign) och diskutera med gruppen (och handledare, föreläsare). Hur ser din åsikt ut nu? Har den ändrats under dessa 8 veckor? HUR har den förändrats? Vi vill se att ni har lämnat bryggan, varit ute och simmat lite – ÄVEN om ni i slutänden hamnar på samma bryggan igen! D) Metodrecept för handling, redskap för att utveckla designerns förmågor.

2 Idag: :.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Skillnaderna mellan konst och design i syfte att sära på begreppen Form Vad är en gestalt? Hur kan vi använda oss av semiotik Historik Form och funktion – då Hur gör vi nu? Tillvägagångssätt Förslag på metodiskt arbete runt dessa frågor

3 Skillnad mellan konst och design?
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Konsten är fri medan designen är styrd! Stor diskussion om vad som är konst och design och vad som skiljer dem åt. två definitioner av konst: ”skicklighet i att utföra något uppkommet ur träning” (t ex konsten att bygga en fiol) Alt ”att medvetet kunna forma och förmedla ett uttryck för en persons åsikter och värderingar” ( t ex genom att måla en tavla) I dess första bemärkelse kan man tala om ”konsten” att skapa en användbar produkt anpassad för människor Ordet ”konst” är kulturellt betingat och får sin betydelse utifrån ett kontext. MAN FÖRSTÅR INTE KONST, MAN SER DET, REGISTRERAR, REAGERAR, FORMAR EN ÅSIKT OCH UPPLEVER DEN. KONTRASTEN ligger här i att ETT FÖREMÅL SOM ÄR DESIGNAT FÖR ATT BRUKAS MÅSTE KUNNA FÖRSTÅS FÖR ATT VARA ANVÄNDBART. Sedan har också varje användbart föremål en metaprodukt (konnotation) som tolkas t ex som att ägaren tillhör en viss grupp människor, vilka åsikter en ägare har osv. Metaprodukten uppstår ur hur tolkar helheten hos föremålet och då menar vi också dess utseende, inte bara dess praktiska funktion. Estetik inom design kan sägas vara hur vi människor upplever effekten av föremålets gestalt med alla våra sinnen.

4 Konst Speglar konstnärens upplevelser Skapar det unika verket
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Speglar konstnärens upplevelser Skapar det unika verket Egenvärdet, det personliga uttrycket Konstnären bestämmer över det som skall skapas Skapa i syfte att försköna, yttre form viktig Inget krav på att skapa för brukssituationer Kan framhäva konstnärens särart. Förlängning av personlighet politiska, sociala åsikter et c. Skapandet för skapandets skull Eller mottagarens kunskap om personen/konstnären Välkomna in! - blandteknik Germund Lindunger,Solna f.1966

5 Design :.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Sker inom i förhand fastställda ramar ex. ”jag skall skapa en stol” Beskriver ett syfte Löser nyttoproblem för bestämda grupper av människor Designern är en expert bland många andra experter! Har en tänkt användningssituation eller miljö Skapar en förlaga som reproduceras – inte ett unikt verk! Beskriver ett syfte (funktion gm form) ex: En stol - en yta lagom stor och i rätt höjd att placera baken på. Skall avlasta benen hos brukaren Har en tänkt användningssituation/miljö ex: Köksstol från IKEA eller representationsstol på Drottningholmsslott Skapar en förlaga som reproduceras Nyttodesign får sitt värde genom att de levande människorna bakom den tänkta målgruppen upplever resultatet som en attraktiv lösning på sina nyttoproblem

6 Interaktionsdesignerns roll
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Skapar ibland stolen – men enbart i syfte att designa själva sittandet på stolen!

7 Gestalt :.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Ett arrangemang av skilda delar som framstår och fungerar som en helhet Design handlar om gestaltningens resonans i människans upplevelse och trovärdigheten i logiken mellan form och innehåll Vad kan en gestalt uttrycka? Vad är ett ”uttryck”: Utseendet hos ett föremål måste visa vilken sorts föremål det är och hur det skall användas. Den måste dessutom uttrycka de egenskaper hos föremålet som användargruppen önskar sig. Exempel kan vara att förmålet är tungt, lätt, kallt, sofistikerad, billig, hårt, inbjudande

8 Vad är ett tecken? :.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... DET BETECKNANDE (det som är påtagligt, t ex det hörbara, synbara etc) TECKNET (Kräver en tolkningsakt för att förena de två delarna till en helhet) = DET BETECKNADE (innebörden bakom det påtagliga) BLIXTTECKEN – en bild innehållande en blixt kan ha ett manifest innehåll eftersom blixttecknet i sig denoterar (betecknar dess grundbetydelse) begreppet ”blixt”. Blixttecknet i samma bild kan även ha ett latent innehåll som konnoterar (bibetydelse genom kulturell association) styrka, snabbhet, asaguden Tor osv (Hansson, Karlsson och Nordström, 1995). Manifest står för det som är synligt, det som på något sätt kan registreras och mätas, medan latent är dess motsats, det som är frånvarande eller underförstått, det som kan associeras till osv. När vi tittar på fysiska föremål utläser vi på samma sätt som med de grafiska tecknen både dess denotation (dess tänkta grundfunktion, implement) och konnotation (föremål som metaprodukt). Vi måste lära oss att läsa produkter rätt och att designa rätt. Måste veta hur produkttecknet byggs upp så att marknaden kan förstå och uppskatta den. Som designer måste man kunna åstadkomma ett logiskt samband mellan olika tecken. Skulle jag låta en flyttfirma som har en trasig skylt och som saknar några bokstäver flytta mina möbler? Kanske tolkar jag det hela som ett tecken på att de är slarviga och oaktsamma? Fig.1 Bilden kan användas för att förklara det begrepp som inom design- och konstvärlden kallas för gestaltning. En gestalt är en helhet (cirkeln) som består av det betecknande, t ex form, struktur, ljud och doft samt det betecknade, dvs hur det uttrycker eller presenterar detta för dig (Monö, 1997).

9 Semiotik Semantik Syntax Pragmatik
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Semantik Studium av bild eller föremål som betydelsebärare, om visuella tecken och kombinationer av tecken En produkt… Beskriver sitt syfte Uttrycker egenskaper Kan uppmana till olika saker Uppvisar en identitet eller släktskap med andra produkter Syntax Studium av relationerna mellan olika visuella tecken och deltecken Pragmatik Studium av hur tecken används i olika sammanhang och i olika kulturer Omgivningens tolkning av en produkt i relation till t ex… …den miljö den är placerad i. (jf placeringen av fåtölj i vardagsrum) …andra produkter i dess närhet. Jfr fint dukat bord (material, stil, årgång) …samma produkt som släpptes förra året (cykel) Handlar inte om produkten i sig, utan om produktens design som ett tecken Vem vill använda den här specifika designen för att skicka ett meddelande? Används tecknen i rätt kontext? Förstås tecknet t ex både i Sverige och Japan? Är formen och färgen anpassad till målgruppens förväntningar om hur den här produkten skall se ut?

10 Historik Att ge form = kärnan i allt designarbete
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Att ge form = kärnan i allt designarbete Helhetstänkande (gestalten). Formen talar till alla våra sinnen. Kunskap om kognition och semantik Kräver förståelse för de villkor som kommer att påverka eller begränsa formen (tekniskt, socialt, ekonomiskt) Följer form funktion eller följer funktion form? Eller finns det andra alternativ? Under t ex stenåldern var form och funktion ett självklart ideal eftersom bruksföremålen skapades och användes i syfte att överleva. Varför börjar föremålen dekoreras? För att människor slås av insikten att föremål också kan förmedla andra budskap, t ex om ägarens position i samhället, dennes skicklighet, makt osv. Idag kan vi t ex införskaffa föremål efter vilken grupp vi vill bli placerad i, eftersom vi människor lärt oss att avläsa koder. När vi börjar producera föremål i massupplaga försvinner kopplingen mellan estetisk form, mening och funktionalitet. Lönsamhet blir nyckelordet.

11 Historik När formen fått ge funktionen
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... När formen fått ge funktionen Vi har ett behov av att känna igen oss – därav att formen på produkten inte ändras särskilt mycket och ofta. När nya mobiler släpps, eller en ”gammal” bilmodell lanseras på nytt, t ex v80 förändras inte utseendet så mycket just eftersom kunderna skall kunna koppla detta till grundbegreppet. Här finns en förlaga, nämligen den vagn som dras av en häst. Formen har återanvänts för att skapa något nytt vilket gör att föraren sitter väldigt oskyddat. Här har inte många frågor ställts om den omgjorda hästvagnen är den bästa att manövrera med, svänga, backa osv. Det finns troligtvis en styrspak dold på höger sida. Varför börjar föremålen dekoreras? För att människor slås av insikten att föremål också kan förmedla andra budskap, t ex om ägarens position i samhället, dennes skicklighet, makt osv. Idag kan vi t ex införskaffa föremål efter vilken grupp vi vill bli placerad i, eftersom vi människor lärt oss att avläsa koder. När vi börjar producera föremål i massupplaga försvinner kopplingen mellan estetisk form, mening och funktionalitet. Lönsamhet blir nyckelordet.

12 Historik När funktionen fått ge formen
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... När funktionen fått ge formen år gammal kniv från Egypten Ca 5000 år gammal kniv från Egypten Bra ergonomi – handen måste få ett fast grepp. Formen är princip densamma, smala handtag som gör att handen kan gripa runt. En stopp för fingrarna så handen inte glider ner mot den vassa delen. Semantik – Formen talar om vilken sorts kniv det är och hur den skall användas = Formen talar också om direkt vilken del vi greppar med handen. Visar de egenskaper hos kniven som användargruppen behöver. Attraktivitet - Den röda färgen på de nya knivarna används eftersom de måste vara lätta att hitta. De skall kunna urskiljas ur en större mängd föremål (syntax). Skall locka köparna Logik – alla dessa punkter skall samverka Under t ex stenåldern var form och funktion ett självklart ideal eftersom bruksföremålen skapades och användes i syfte att överleva. Idag behöver vi inte knivarna för att överleva, men vi använder dem flitigt eftersom de är praktiska. Ny Morakniv Svampkniv

13 Historik :.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Är ett designat objekt med hög funktionalitet automatiskt estetiskt tilltalande? Är en produkt som är uppbyggd med funktionaliteten i centrum verkligen ”designad” eller är den ett uttryck för hög ingenjörskonst? Finns det idag exempel på it-artefakter där formen är ett självklart resultat av dess funktionalitet? ...men hur kan vi jobba då? Vi har ett behov av att känna igen oss – därav att formen på produkten inte ändras särskilt mycket och ofta.

14 Para-funktionalitet :.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... ”Para-functionality investigates the design om function (rather than form) to provide new types of aesthetic experience” Funktionaliteten hos det elektroniska objektet uppmanar till reflektion om vårt beteende En mer poetiskt dimension av funktionalitet Ex. Dåtida: ”The drinking cane” från 1910 Förslag till nutida: Lotto + Bankomat Para design som finns inom ramarna för användbarhet (utility) men även har en mer poetisk dimension av funktionalitet Ställer frågor till oss om vår relation till vår omgivning Kan öka medvetenheten om vårt beteende och inställning m. m samt förändra vår uppfattning om omgivningen Drinking cane = etiketten så viktig ett käppen var tvunget att skapas (med ett mervärde) för att upprätthålla den Lotto + Bankomat = Bestäm dig för att satsa lite pengar i samband med uttag – be om 100 kronor, tryck på knappen och du kanske vinner det dubbla!

15 Para-funktionalitet :.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Användaren som protagonist – designern som författare Användaren som protagonist = vad innebär det att betrakta en person som huvudrollsinnehavare istället för användare? När användaren är en aktiv deltagare istället för en passiv konsument av ett produkttecken?

16 Nutid Vad är skillnaden mellan interaktionsdesign och industridesign?
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Vad är skillnaden mellan interaktionsdesign och industridesign? ”Det som skiljer interaktionsdesign från industridesign är att det inte bara handlar om ett traditionellt föremål som skall ges en gestalt genom färg och form utan om ett föremål som i allt större utsträckning även är ett medium som förmedlar berättelser.” Anders Emilson, ur ”Friktion – På väg mot det oväntade”

17 Förslag till tillvägagångssätt
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Hur vill vi att produkten skall uppfattas av våra användare? Vad styr detta? Hur forma den temporala gestalten? Hur välja lämpligt material för att bygga det spatiala gestalten? Sätta ett ramverk av frågor för hur vi designar något.

18 Val av material viktigt
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Informationsbärande Kan styra vår interaktion med föremålet Ger föremålet personlighet Ett sätt att märkas på marknaden Sätta ett ramverk av frågor för hur vi designar något.

19 Metod 1 Metod 1 Vad uttrycker den här mannen för egenskaper genom…
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Vad uttrycker den här mannen för egenskaper genom… …sin ålder? …sina kläder? …kontexten han är placerade i? …sin kroppshållning? Vad kan meningen med bilden vara och till vem riktar den sig? Skriv ned ord eller korta meningar! Makt Pondus Trygghet Snäll men sträng Lugn Vill inge förtroende men är lurig Amerikansk Beläst Jurist Välbärgad Vill befästa sin kunskap Högt uppsatt Obehaglig Deltagarna presenteras för några olika bilder av personer i syfte att på ett enkelt sätt få dem att fundera på vad en människa kan uttrycka genom sin ålder, sina kläder, det kontext hon är placerad i osv. Uttrycken skrivs ned i korta meningar eller påståenden. Nästa steg är att introducera designade artefakter och läsa deras uttryck.

20 Metod 1 Vad uttrycker den här mannen för egenskaper genom… …sin ålder?
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Vad uttrycker den här mannen för egenskaper genom… …sin ålder? …sina kläder? …kontexten han är placerade i? …sin kroppshållning? Vad kan meningen med bilden vara och till vem riktar den sig? Skriv ned ord eller korta meningar! Humor Fel kontext – personen gör inte detta i vanligt fall Drar ”manlighet” till sin spets utan att kunna leva upp till det Ger motsägelsefulla signaler, ytan är tuff och macho, men är det helt enkelt falsk marknadsföring?? Vill visa sig stark och tuff men är töntig och mesig Motsägelsefull Ironisk, han skämter. Säger: ”Kolla här”, och vill visa bristen på muskler

21 Metod 2 :.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Vad anser designgruppen vara en elegant/åtråvärd form resp. en vulgär form? Deltagarna skall träna sig i att klargöra för sig själva samt förmedla till andra vad de anser vara estetiskt tilltalande. Detta görs genom att gestalta orden ”elegant” respektive ”vulgärt” i olika pappersmaterial. Form och färg berörs här. Vad är egentligen en elegant form eller en elegant färg? Har alla inom designteamet samma referenspunkter?

22 Metod 3 Välj en av personerna i metod 1.
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Välj en av personerna i metod 1. Vilka material kan användas i syfte att förmedla den personens framdiskuterade uttryck? Vilka egenskaper hos materialet gör att det är lämpligt att använda? Fundera över vilka material och vilka egenskaper hos olika material som skulle kunna förmedla de framdiskuterade uttrycken hos bilder och objekt. Gruppen delas in i mindre grupper. Just i denna övning är diskussionen generell och det finns ingen särskild artefakt med tänkta funktioner att ta hänsyn till. Placeringen av artefakten är i Sverige Tänk på kombinationen av olika material (syntaxen) och den effekt som de kan ge.

23 Metod 4 Ni skall göra en konceptuell designskiss av en… Att tänka på:
:.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Ni skall göra en konceptuell designskiss av en… Väckarklocka Att tänka på: Väckarklockans uttryck sker genom exekvering av kod och uttrycket uppstår vid användning genom manipulation av den spatiala gestalten. Hur bygger materialet formen? (vulgärt-elegant) Vilka egenskaper är önskvärda hos designmaterialet för att förmedla rätt uttryck? Deltagarna skall nu ta sina nyförvärvade kunskaper om uttryck, form och olika materials inneboende egenskaper och göra en konceptuell designskiss över en väckarklocka som fungerar genom att den använder sig av datorteknologi. Den första metodens framdiskuterade uttryck skall appliceras på väckarklockan som genom exekvering av kod skall förmedla detta uttryck till användaren. Den konceptuella designskissen skall ta hänsyn till val av fysiskt material, materialets inneboende egenskaper och hur det kan kombineras med andra material samt hur detta material bygger önskad form.

24 Läsvärt :.:....:..:...:.::...:......:.:::.: :::..:..: ::....:::::::.::..:..... Rune Monö - Designing for product understanding – The aesthetics of design from a semiotic approach. (1997) Bok Rune Monö - Design för gemensamma resor (1992) Bok Jonathan M. Woodham – Twentieht-century design (1997) Bok Sara Ilstedt Hjelm – Semiotics in product design. (2002) Paper. ISSN finns även online, men jag kan inte adressen. Estetik riktad mot interaktionsdesign, våra egna gurus: Lars Hallnäs och Johan Redström – From use to presence; On the expressions and aesthetics of everyday computational things (2002) Hallnäs och Redström – Abstract information appliances: Methodological exercises in conceptual design of computational things (2002) Hallnäs och Redström – Slow Technology; Designing for reflection (2001)