Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg – en lägesbeskrivning

En presentation över ämnet: "Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg – en lägesbeskrivning"— Presentationens avskrift:

1 Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg – en lägesbeskrivning
• Områden där vårdsamverkan kan förbättras mellan region och kommun för personer med psykisk ohälsa och för personer med funktionsnedsättning (LSS) • Resultat från en webbaserad enkätundersökning kring chefers och medarbetares kännedom om och förväntningar på närvårdssamverkan Södra Älvsborg. • Resonemang kring hur bland annat kansliets inrättande, etableringen av närvårdsområdena, styrgrupp och delregionalt politiskt samrådsorgan medverkar till ökad samverkan mellan region och kommun.

2 Utvärdering av Närvårdsamverkan – Syfte/frågeställningar
Syftet med utvärderingen är att följa och beskriva uppbyggnaden av Närvårdssamverkan och att värdera resultatet av Närvårdssamverkan efter tre år. Frågeställningar I vilken utsträckning utvecklas gemensamma stödprocesser, vårdprogram och rutiner samt hur går detta till? På vilket sätt ökar nyttan för de brukare som har flera verksamhetskontakter? På vilket sätt ger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg möjlighet till samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna avseende genomförande av vård och omsorg till medborgarna? Vilka är de framträdande svårigheterna med att implementera Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg?

3 Närvårdsamverkan – övergripande genomförande
A: En studie av utvalda närvårdsområden Borås, Mark och Vårgårda två målgrupper (Psykisk ohälsa och funktionsnedsättning) Intervjuer B: Implementering av Närvårdssamverkan. Enkät verksamhetschefer, enhetschefer, handläggare mfl C: Stödstrukturens betydelse för operativ samverkan. Intervjuer med nyckelpersoner Observation av möten Protokollanalys

4 Delstudiernas bidrag till frågeställningarna
1. I vilken utsträckning utvecklas gemensamma stödprocesser, vårdprogram och rutiner samt hur går detta till? A: En studie av utvalda närvårdsområden. Med fokus på målgrupperna studeras verksamheternas företrädare studeras utifrån vilka förändringar i verksamheten som uppträder, om samverkan eller samsyn utvecklas mellan olika grupper av aktörerna. 2. På vilket sätt ökar nyttan för de brukare som har flera verksamhetskontakter? B: Implementering av Närvårdssamverkan. Kännedom om och förväntningar på inom såväl regionens hälso- och sjukvård som kommunernas vård och omsorg. 3. På vilket sätt ger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg möjlighet till samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna avseende genomförande av vård och omsorg till medborgarna? C: Stödstrukturens betydelse för operativ samverkan. Inrättande av kansli, styr- och samrådsgrupper 4. Vilka är de framträdande svårigheterna med att implementera Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg?

5 en webbenkät om implementeringen av Närvårdssamverkan, april 2012
Utvärdering av Delstudie B en webbenkät om implementeringen av Närvårdssamverkan, april 2012

6 Urval - webbenkät Två steg:
Kartläggning – var vårdsamverkan mellan kommun och region sker i större utsträckning 40 % slumpmässigt urval av avdelningar, områden, mottagningar… Samtliga på utvalda avdelningar/områden Chefer och medarbetare (legitimerad personal)

7 Kommun Där vårdsamverkan sker i större utsträckning Alingsås Bollebygd
Alingsås Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda Vård och Omsorg Vård- och äldre- omsorgs-förvaltningen Omsorgs-förvaltningen Stadsdel Öster, Väster och Norr Vård- och omsorgs- förvaltningen Sektor Vård- och omsorg Social-förvaltningen Omsorgs-sektionen (avdelning äldre- omsorg och funktions- hinder) Välfärd Sektion Lärande och Omsorg IFO/ Socialtjänst IFO = Sociala omsorgs-förvaltningen Försörjnings-stöd = Arbetslivs-förvaltningen Individ- och familje-omsorgs-förvaltningen Sektor Individ- och familjeomsorg Omsorgs-sektionen LSS/ Funktions-hinder Sociala omsorgs-förvaltningen Vård- och omsorgs-förvaltningen  Social-förvaltningen Socialpsykiatri Elevhälsa Barn och ungdoms- Barn och utbildnings- förvaltningen Utbildnings-förvaltningen Sektor Lärande Barn och utbildnings -förvaltningen Lärande-sektionen Lärande

8 Vård och omsorg: *Chefer på samtliga nivåer
Kommun Respondenter Funktionshinder: *Chefer på samtliga nivåer *MAS *MAR *Sjuksköterskor *Arbetsterapeuter *Sjukgymnaster *LSS-handläggare Vård och omsorg: *Chefer på samtliga nivåer *MAS *MAR *Sjuksköterskor *Arbetsterapeuter *Sjukgymnaster *Biståndshandläggare IFO/Socialtjänst: *Chefer på samtliga nivåer *Handläggare Socialpsykiatri: *Chefer på samtliga nivåer *Psykiatrisköterskor *MAS *MAR *Handläggare *Arbetsterapeuter *Sjukgymnaster Elevhälsa: *Kuratorer *Skolpsykologer *Skolsköterskor *Specialpedagoger *MASS *i vissa fall skolläkare

9 Svarsfrekvens Organisation/arbetsgivare Urval Antal Svarande
Andel Svarande Kommuner totalt 599 427 71 % Västra Götalandsregionen totalt 966 474 49 % Privat VC totalt 33 12 36 % Totalt för undersökningen 1598 913 57 %

10 *Privata utförare endast vårdcentraler

11

12 …om de svarande har kännedom om:
Närvårdssamverkan SÄ i stort (C) hur Närvårdssamverkan är organiserat (C) vilka målgrupper som särskilt uppmärksammas (C) vilka representanter som ingår i ledningsgruppen för det egna närvårdsområdet (C)

13

14 Förväntningar att Närvårdssamverkan ska bidra till:
bättre insatser för brukare att förtydliga kommunens och regionens ansvarsområden bättre förutsättningar för samverkan mellan kommun och region ökad kvalitet i den egna verksamheten ökad kunskap om andra organisationer ökad kunskap om brukarnas behov att identifiera områden där det finns behov av ökad samverkan mellan kommun och region

15 Förutsättningar för Närvårdssamverkan
Framför allt upplevelse av : att det finns ett stort behov i den egna verksamheten att samverka mellan region och kommun (95 %) att den egna verksamheten är motiverad att arbeta med frågor som rör Närvårdssamverkan (72 %)

16 Förutsättningar för Närvårdssamverkan
Sämre förutsättningar: Ledningen i den egna verksamheten har prioriterat Närvårdssamverkan (25 %) (C) Intentionerna med Närvårdssamverkan är väl kända i den egna verksamheten (20%) (C) Det finns tillräckliga resurser för att kunna arbeta med Närvårdssamverkan (12%) (C) Runt 40 % svarar vet ej… Runt 25 % väljer mittenalternativet…

17 Det finns svårigheter att genomföra Närvårdssamverkan eftersom:
det finns bristande kunskap om andra aktörer (62%) det finns olika värderingar mellan professioner (51%) besluten fattas för långt från den egna verksamheten (41%) kommun och region har olika lagstiftning (36 %) (R)(M) det råder sekretess (36 %) (M) det finns bristande förtroende för andra aktörer (31%) (R) (C)

18 Delstudie A Målgrupper: Psykisk ohälsa (och funktionshinder) Empiri:
25 intervjuer i två kommuner och regionen

19 Psykisk ohälsa Empiri från två kommuner
Intervjuer Kommun Handläggare, sjuksköterskor, boendestödjare, case manager Regionen Öppenvården: Enhetschef, sjuksköterskor, mentalskötare Slutenvården: Sjuksköterskor

20 Nedslag När sker samverkan? Hur ser vi på varandra? / olikheter
Stötestenar Patientgrupper som utmanar samverkan Betydelsen av sociala kontakter Hur förbättra närvårdssamverkan?

21 Patientens tillstånd förändras
När sker samverkan? Vårdplanering Nätverksmöten Patientens tillstånd förändras

22 Olikheter Lagstiftning Professioner Uppdrag
Patienten/klienten i olika sammanhang

23 Stötestenar Bristande förståelse för varandra Olika beslutsmandat
Olika beslutsordning Olika syn på patienten

24 Patientgrupper som utmanar samverkan
Missbrukare med psykisk ohälsa Funktionshindrade med psykisk ohälsa Äldre med psykisk ohälsa Patienter med bipolära diagnoser Patienter med diffusa behov Patienter med uppenbara behov men som saknar sjukdomsinsikt

25 Betydelsen av sociala kontakter
”Vi som är gamla i gården” Veta vem man ska kontakta Behov av att träffas Kommunens storlek Specialiseringens dilemma

26 Börja underifrån Det klart att här nere kan man inte börja pyssla med saker som det inte finns en ledning och struktur för, att så här ska vi jobba. Men jag tror att det måste vara från båda fronter. För där uppe är man ofta ganska överens på den här lite mer pompösa nivån. Man pratar och när det börjar hetta till så droppar man de frågorna neråt i organisationen som man inte riktigt själv mäktar med tror jag. Det blir lite för lägre chefer att hantera. Och gör man inte det, man kanske inte har riktigt mandat att göra det, ja… så jag tror att man faktiskt kan bygga en samverkan under ifrån.

27 Sovra informationen Jag tror att folk är rätt less på att få mycket saker till sig upp ifrån…

28 Skapa mötesforum Träffas man inte och lär känna varandra så funkar det inte. Jag har jättesvårt att samverka med folk som jag inte har en aning om vilka de är. Jag ska ringa någon och så ska vi skicka lappar emellan. Och så blir det lite otydligt och så skapar jag mig en irritation på den personen för att den inte följder de regelverk som är satta. Istället för att sätta sig ner och ha en personlig kontakt och säga att varför har vi misslyckats här? Och jag kan be om ursäkt för att jag gjort fel. Alltså det blir helt annat… men i alla strukturer kring samverkan så är det ett visst flöde, men man tar bort det personliga.

29 Ta fasta på olikheterna
På något sätt blir det att här ska vi göra lite lika. Och så ser förutsättningarna så helt olika ut - och vad som faktiskt egentligen är problemet./…/Jag tror inte bara kommunerna ser annorlunda ut, utan även öppenvårdsmottagningarna. Det ser jätteolika ut.

30 Delstudie C - Stödstrukturens betydelse för operativ samverkan
Frågeställningar Genomförande Resultat Slutsatser

31 Implementeringsstudiens frågeställningar
I vilken utsträckning utvecklas gemensamma stödprocesser, vårdprogram och rutiner samt hur går detta till? På vilket sätt ökar nyttan för de brukare som har flera verksamhetskontakter? På vilket sätt ger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg möjlighet till samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna avseende genomförande av vård och omsorg till medborgarna? Vilka är de framträdande svårigheterna med att implementera Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg?

32 Delstudie C - genomförande
Studien genomförs gentemot stödstrukturen som i huvudsak är Delregionalt politiskt samrådsorgan, Styrgrupp (förvaltningschefer) 10 ledningsgrupper/Närvårdsområden 3 utvecklingsråd Kansli (två samordnare, en informatör/kommunikatör) 50 (10) semistrukturerade intervjuer 15 (3) observationer Protokoll (50) - dokumentanalys

33 Närvårdsområdenas ledningsgrupper

34 Närvårdsområdenas ledningsgrupper

35 Närvårdsområdenas ledningsgrupper

36 Närvårdsområdenas ledningsgrupper

37 Närvårdsområdenas ledningsgrupper

38 Närvårdssamverkan tar form
Delpolitisk samråd har svårt att ta ledningen/oklar ledningsfunktion behöver stöd för att formulera målsättningen Styrgruppen har knappt funnit sina arbetsformer det är för lite diskussion kring beslutsfrågor och för mycket information fyra möten per år gör det svårt att utveckla bra arbetsformer Närvårdsområdenas ledningsgruppen har knappt hunnit påbörja sitt arbete har framför allt analyserat förutsättningar/verksamhet behöver få ett tydligt verksamhetsfokus regionens former för representation blir kanske för betungande Utvecklingsråden har ett representantskap för kommunerna som försvårar arbetet hade tidigare ett mer självständigt mandat äger inte frågorna längre själv

39 Närvårdssamverkan – kansliets betydelse
Närvårdskansliet politiken är inte övertygade om kansliets fokus styrgruppen uppskattar kansliets arbete/stöd ledamöter i närvårdsområdena mycket positiva till kansliets arbete/stöd Kansliets geografiska placering ingen viktig fråga längre Få besöker kansliet fysiskt eller virtuellt Kansliets medarbetare har stor närvaro vid olika grupperingars möten Kansliet är uttolkare av Närvårdssamverkan Inget kansli = ingen närvårdssamverkan????

40 Presentationer och rapporter: