F örslag på Likabehandlingsplan Läsåret 2013/2014 Läsåret 2013/2014.

En presentation över ämnet: "F örslag på Likabehandlingsplan Läsåret 2013/2014 Läsåret 2013/2014."— Presentationens avskrift:

1 F örslag på Likabehandlingsplan Läsåret 2013/2014 Läsåret 2013/2014

2 På varje skola ska det finnas en likabehandlingsplan. Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete. De heter skollagen och diskrimineringslagen.

3 V arje skola ska ha en likabehandlingsplan Denna plan ska elever, personal och föräldrar skapa tillsammans.

4 L ikabehandlingsplan -Varje år sker ny kartläggning, analys, mål och åtgärdsplan. -Kartläggningen och analysen utgör underlaget för vad som måste åtgärdas och förbättras framöver. Utifrån kartläggningen sker framtagande av tydliga mål och handlingar. -Uppföljning och utvärdering sker. I slutet av läsåret utvärderas planen. Elever, föräldrar och personal besvarar utvärderingsfrågor för att se i vilken mån vi lever upp till vår plan. Trygghetsteamet utvärderar de mål som satts för läsåret samt ser över de likabehandlingsärenden som uppkommit och tar lärdom inför kommande läsår. Nya mål formuleras och förslag på ny plan görs. -Planen ska kommuniceras och förankras bland personal, elever och föräldrar. Förslaget på nästa års likabehandlingsplan presenteras i början av läsåret 2013/2014, personal, elever och föräldrar får lämna synpunkter som gås igenom innan planen fastställs. -Planen ska följas upp regelbundet, hur vi har det och i vilken mån vi lever upp till våra löften.

5 L ikabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. L ikabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skola är en förutsättning för att lära och utvecklas.

6 Sjömarkenskolan ska vara en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns så många människor på vår skola. Vi är alla olika. En del är långa och andra är korta. En del är smala och andra är runda och en del är unga och en del är lite äldre. Det finns flickor och pojkar på skolan. En del har mammor och pappor. Vissa har kanske ingen mamma eller pappa, andra kanske har två mammor eller två pappor. Vi ser olika ut. Någon har rött hår, andra har svart hår, andra har brunt hår och några har blont hår. Vi är födda på olika ställen. Vissa är födda i Skåne, Borås och andra i Göteborg. Andra är födda i andra länder. Vi föds med olika förutsättningar och är bra på olika saker. En del har lätt för att läsa och skriva och andra har lite svårare för det. Vissa är bra på att prata inför folk, andra är bra på något annat. De som är blinda kan utveckla sin hörsel. Vissa har ett handikapp som inte syns, ett exempel på ett sådant handikapp kan vara att det tar lång tid för någon att lära sig saker och att komma ihåg saker. Någon kan inte sitta stilla och andra kan bara sitta still. Ingen kan vara bra på allt, men alla är bra på något. Vi går i skolan för att bli bättre på saker och för att vi ska lära oss nya saker. Oavsett om man är svart, vit eller gul så är man en människa. Det spelar ingen roll hur man ser ut, varifrån man kommer, vad man har för religion, om man är flicka eller pojke, har ett handikapp eller vilken familj man har. Vi ska acceptera varandra som vi är. Alla barn och vuxna ska arbeta så att alla på skolan mår bra. Vi har en likabehandlingsplan för att vi ska ha det så bra som möjligt! Alla människor är lika mycket värda och ingen ska blli behandlad illa!

7 Rutiner för akuta situationer Förebyggande åtgärder Kartläggnin g Främjande insatser L ikabehandlingsplanen Utvärdering

8 Främjande arbete -handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. -utgår från skolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. -genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla elever. Förebyggande arbete -syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. -utgår ifrån konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen på skolan. Åtgärdande arbete -handlar om att agera när en elev kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. -ska vara väl föreberett. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl kända i verksamheten. Anställda, elever och vårdnadshavare/föräldrar ska veta vad de ska göra.

9 S jömarkenskolans vision "Lust att lära, möjlighet att lyckas" För att bibehålla lust att lära genom hela skoltiden krävs det att eleverna och personalen mår bra. Alla elever och personal ska trivas och känna sig trygga. En trygg och trivsam skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Alla elever ska ha lika stor möjlighet att lyckas. Elevernas bästa står i centrum. Eleverna ska gå till Sjömarkenskolan med glädje, bli sedda och ha en känsla av att de duger som de är. Vi föds med olika förutsättningar. Vi är lika unika och ska acceptera varandra som vi är. Sjömarkenskolan ska vara en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det är vårt gemensamma ansvar. Hjärta. Vi vill ge omsorg så att alla känner trygghet och medmänsklighet på skolan. Vi värnar om varandra. Hjärna. Arbeta med hela kroppen så fastnar det i "knoppen". Vi vill ge förutsättning att alla sinnen stimuleras. Handen. Vi skapar inlärning via praktisk tillämpning och fysiska aktiviteter.

10 A rbetet ska utgå ifrån lokala förutsättningar och behov. Det ska utifrån ett relevant underlag utmynna i mål och konkreta åtgärder. Åtgärder och mål ska grunda sig i vad som framkom i kartläggningen samt utvärderingen. Utifrån likabehandlingsarbetet 2012/13 kan vi konstatera att vår ambition med att arbeta med många olika punkter lett till att arbetet blivit spretigt, svårt att genomföra och att följa upp. Under 2013/14 kommer vi utgå ifrån en tydlig kartläggning av nuläget, välja ut ett fåtal områden att arbeta med fokuserat.

11 T rygghetsteamet har följande prioriteringsområden: -Tydliggöra arbetsgången och årshjulet gällande likabehandlingsarbetet Göra planen känd och göra personal, föräldrar samt elever delaktiga i omarbetningen av planen. -Förankra planen på APT, i klassen, på föräldramöten och skolråd då den är fastställd -Lyfta och diskutera punkterna trivselregler, gemensamt förhållningssätt, matsalssituationen, språkbruket och rollen vid rasttillsynen. -Tydliggöra rutiner, ärendegång och blanketter för att förbättra samarbetet mellan personal och Trygghetsteam. -Arbeta förebyggande med språkbruket i samtliga årskurser. -

12 Främjande insatser handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. F rämjande insatser Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande arbetet ska integreras i undervisningen och återspeglas i bland annat förhållningssätt och läromedel och ska genomsyra andra delar av verksamheten som raster och fritidsverksamhet. Arbetet är alltså en del av skolans fortgående värdegrundsarbete och de främjande insatserna riktar sig till alla elever.

13 F rämjande insatser: Förankring av Likabehandlingsarbetet Bra kompis Skolråd Pubertetssnack i år 6 Tjejsnack i årskurs 5 Hälsovecka Barnkonventionen Gemensamma aktiviteter Rastaktiviteter Gruppindelning Trivselregler/ordningsregler Gemensamt förhållningssätt för all personal Vuxennärvaro vid frukost, lunch och mellanmål Levandegöra Likabehandlingsplanen Anpassningsbar verksamhet och inkluderande förhållningssätt Normkritiskt perspektiv Skolsamverkan Skolsamverkan

14 K artläggningsmetoder Trivselenkät Trygghetsvandring Hälsosamtal hos skolsköterska Sammanställning av incidentrapporter Klasskonferenser Utvecklingssamtal

15 Kartläggning -Kartläggningen visar det aktuella situationen på skolan och vilka behov som finns. Kartläggningen identifierar styrkor och svagheter. -De behov som framkommer ska ligga till grund för framställandet av kommande plan samt för de insatser som ska påbörjas och genomföras under nästa läsår. -Vid kartläggningen har vi efter rekommendation av skolverket beaktat diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning samt kränkande behandling. -Vi har sett över områden såsom Trivsel och trygghet bland eleverna Förekomst av kränkande behandling och trakasserier Kamratrelationer Klimat och miljö i skolan Raster Otrygga områden MatsalSpråkbruk

16 Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns er verksamhet. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns er verksamhet. Utifrån resultatet av kartläggningen och nulägesanalysen formulerar man tydliga mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. F örebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder ska alltså bygga på de risker skolan har identifierat i kartläggningen. Arbetet omfattar de områden som har identifierats i planens kartläggning av verksamheten.

17 F örebyggande åtgärder Värdegrundsvecka Brevlåda Rasttillsyn Upptäckt och dokumentation av incidenter Kompetensutveckling för personal Lugnare matsalssituation Förbättra språkbruket Trygghetsteam

18 R utiner för akuta situationer -Kränkande behandling vid upprepade tillfällen Vi har två handlingsplaner -Kränkande behandling vid enstaka tillfällen

19 S kolan måste utreda vad som hänt Så snart skolan får kännedom om att en elev anser sig kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av annan elev/elever eller vuxen på skolan inträder utrednings- och åtgärdsskyldighet. Det är viktigt att eleven tas på allvar när eleven berättar att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form. Elevens upplevelse bör vara utgångspunkten för utredningen. Det innebär att skolan är skyldig att utreda omständigheterna kring händelsen och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Skolan ska också anmäla varje ärende vidare till huvudmannen. Skolans åtgärds- och utredningsskyldighet gäller även om eleven eller vårdnadshavaren/föräldern inte vill att det ska göras en utredning. Det gäller oavsett hur ni får informationen, alltså inte bara när den drabbade eleven eller elevens vårdnadshavare/föräldrar tar kontakt. Skolan måste även agera när informationen kommer från andra elever, när anmälan sker anonymt eller om någon av skolans anställda bevittnar en händelse som skulle kunna vara kränkande för en elev.

20 Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste skolan förhindra att de fortsätter. De åtgärder som skolan vidtar grundas på utredningen i det enskilda fallet. Åtgärderna bör riktas till både den eller de elever som utövat trakasserierna eller kränkningarna och den elev som utsatts. Dokumentera alla åtgärder som ni genomför inom ramen för utredningen. Skolans utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den som kan ha utfört kränkningarna. Skolan har en helhetsbild först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt. Om skolans ansvarstagande i ett enskilt fall ifrågasätts är det viktigt att ha dokumenterat vad som har hänt och vad skolan gjort. Dokumentationen skapar också ett underlag för verksamheten att se om trakasserier och kränkande behandling i ett enskilt fall är en del av ett större problem. I sådana fall krävs också generella insatser.

21 Vid allvarliga eller upprepade kränkningar är det viktigt att skolan utreder de inblandade elevernas stödbehov. Det kan visa sig att en elev får problem med att nå kunskapsmålen eller att eleven uppvisar andra svårigheter som gör att eleven behöver särskilt stöd. I så fall ska det upprättas åtgärdsprogram för det. Det kan vara aktuellt att utarbeta åtgärdsprogram både för den utsatta eleven och för den som utfört kränkningen. Elever som kränker kan också ha en problematisk skolsituation och skolan behöver även möta deras behov. Åtgärdsprogram Disciplinära åtgärder När trakasserier eller kränkande behandling är av väldigt allvarlig art kan det bli aktuellt med disciplinära åtgärder mot de elever som har utfört kränkningarna. Åtgärderna får inte strida mot skollagen. Disciplinära åtgärder får inte användas som bestraffning, de ska vara rimliga i förhållande till syfte och omständigheter och ska ske med hänsyn till barnets bästa. Var särskilt återhållsam med disciplinära åtgärder när det gäller yngre elever. Elever får bara stängas av vid mycket allvarliga situationer, till exempel när det förekommit grovt våld. Elever i de obligatoriska skolformerna får bara stängas av så länge att skolan hinner utreda vilka andra åtgärder som kan behövas (inte längre än en vecka). I varje enskilt fall bör skola bedöma om en anmälan ska göras till andra myndigheter som socialtjänsten och polisen.

22 Ta reda på: Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är inblandade? Vid enstaka händelser ansvarar klasslärare och vid upprepade händelser ansvarar Trygghetsteamet. Skolan måste kunna visa vad som har framkommit och vad som har gjorts. Varje situation är unik. Eleven bestämmer själv om den känner sig kränkt, det ska inte den vuxne avgöra. Om en elev känner sig kränkt måste skolan ta detta på allvar. All personal har skyldighet att agera och rapportera all form av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.

23 Incidentrapporte r Incidentrapporter är en pågående kartläggning. Incidentrapporter visar den aktuella situationen på skolan samt utgör underlag för att skapa rutiner för att upptäcka kränkningar vid tidigt skede. Det utgör underlaget för nästa års likabehandlingsplan samt underlaget för anmälan till huvudman. Personalen har skyldighet att anmäla till rektor om en elev känt sig utsatt för trakasserier och kränkande behandling. Rektor har i sin tur skyldighet att anmäla till huvudman. Omständigheterna ska utredas och skäliga åtgärder ska vidtas för att förhindra fortsatta kränkningar (enligt skollagen och diskrimineringslagen). De få incidentrapporter som har inkommit under läsåret 2012/13 är inget underlag för vilka incidenter som sker, var de sker samt vilka risker som inverkar negativt på skolans miljö.

24 Kränkande behandling Enstaka tillfällen Vad gör Thomas då? -Thomas samtalar med berörda elever, i samtalet framkommer det att incidenten inte har skett tidigare. Sedan kontaktar Thomas föräldrarna till berörda elever. Thomas skriver en incidentrapport som han lämnar i kuratorns fack. Trygghetsteamet får information om aktuell situation och skriver anmälan till huvudman. -Efter en vecka pratar Thomas åter med Annelie och Kalle. Visar det sig då att inga incidenter har skett under veckan så behöver Thomas inte gå vidare utan kan kort meddela föräldrarna att situationen är lugn. Klasslärare ansvarar för samtal, föräldrakontakt och dokumentation av incidentrapport Exempel: Annelie säger till Kalle att han är tjock och ful. Kalle blir ledsen och berättar för klasslärare Thomas vad som har hänt.

25 Klasslärare ansvarar för att dokumentera händelser på incidentrapport. Vid mobbning ska incidentrapport för senaste händelse och blanketten Anmälan till trygghetsteamet lämnas i kuratorns fack. Kränkande behandling Upprepade tillfällen Utredningssamtal påbörjas skyndsamt, samma dag eller vid kommande Trygghetsteams möte.

26 ”En person är mobbad när hon eller han upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer”. ”Mobbning handlar om att en eller flera personer regelbundet och under en längre tid utsätts för negativa handlingar från eller flera personer. Handlingarna förtar systematiskt en persons självkänsla, handlingsmöjligheter eller möjligheter till eget försvar. Detta kan leda till såväl psykiska som sociala handikapp”. F orskaren Dan Olweus definition av mobbning

27 Vad gör klasslärare Thomas då? Klasslärare Thomas lämnar in incidentrapport för senaste händelse och Anmälan till trygghetsteamet- antingen i kuratorns fack. Trygghetsteamet utreder situationen enligt handlingsplanen och ansvarar för samtal, föräldrakontakt och dokumentation. Tre uppföljningssamtal sker enligt handlingsplanen. Kränkande behandling vid upprepade tillfällen Exempel De senaste tre veckorna har det hänt flera incidenter. Sara, Maja och Kalle har sagt till Annelie att hon är tjock och därav inte får vara med på fotbollen på rasten... Kalle, Börje, Lina och Stina har kastat in Annelies idrottsväska i duschen och hällt ut sakerna så det var alldeles blöta efter lektionen... På lektionen när Annelie skulle redovisa började flera i klassen skratta. När de var dags för rast sa Stina och Lina enligt Annelie: ”inte nog med att du är dålig i fotboll, du är så dålig på att redovisa också”. De tar fotbollen från Annelies händer och säger att hon inte får vara med denna rasten heller... Klassläraren har pratat med eleverna, kontaktat föräldrarna och lämnat in incidentrapporter för händelserna... men känner att situationen inte blir bättre, utan tvärtom... den eskalerar. Kränkningar har skett upprepade gånger.

28 Ärendeansökan till Trygghetsteamet Klasslärare Thomas upplever att trivseln och sammanhållningen i klassen behöver förbättras. Det är ofta konflikter och bråk. Två elever har känt sig utanför, nu är det bättre men det finns fortfarande mycket att arbeta med. Han har tagit upp det i arbetslaget där han fått råd och stöd, trots detta har inte situationen förbättrats Vad gör man då? Lämna in en ärendeansökan till Trygghetsteamet. Teamet tar kontakt med dig för att diskutera situationen och försöka hjälpa till för att hitta en lösning.

29 Som personal fyller ni i blanketten Ärendeansökan, som personal skriver ni om nuvarande situation, vad svårigheten är, vad som fungerar bra, nuvarande insatser och tidigare insatser. Det är viktigt för oss att få veta vad som har provats tidigare, för att finna nya vägar och lösningar. Så i första hand ska ni vända er till ert arbetslag för att få råd och stöd. Som personal fyller ni i blanketten Ärendeansökan, som personal skriver ni om nuvarande situation, vad svårigheten är, vad som fungerar bra, nuvarande insatser och tidigare insatser. Det är viktigt för oss att få veta vad som har provats tidigare, för att finna nya vägar och lösningar. Så i första hand ska ni vända er till ert arbetslag för att få råd och stöd. När en ärendeansökan har inkommit kommer teamet att diskutera och föreslå insatser som du kan arbeta med i din klass. Ev. kan någon ur Trygghetsteamet göra ett klassrumsbesök.. Man kan inte ”beställa” en insats hos teamet Är ni osäkra på om det är EHT eller Trygghetsteamet som arbetar med frågeställningen så är det bara att fråga! Är ni osäkra på om det är EHT eller Trygghetsteamet som arbetar med frågeställningen så är det bara att fråga! Man kan inte ”beställa” en insats hos teamet. Antingen får ni feedback av en i teamet, med råd eller så får ni vara med på ett möte en stund.

30 Hur va det nu? Vid kränkande behandling, enstaka tillfällen. Lämnar du som personal in en incidentrapport till Trygghetsteamet. Rapporten leder inte till någon insats från teamet. Blanketten är ett bra underlag för teamet att utgå ifrån Vid kränkande behandling, upprepade tillfällen lämnar du som personal in Incidentrapport för senaste tillfälle och Anmälan till Trygghetsteamet. Teamet påbörjar utredning skyndsamt. Om du som personal känner att du behöver tips och råd, ett bollplank kan du lämna in en Ärendeansökan till Trygghetsteamet där du beskriver hur situationen är, teamet tar då kontakt med dig. Trygghetsteamet avgör om det blir konsultation och/eller klassarbete. Trygghetsteamet avgör om det blir konsultation och/eller klassarbete. Känner ni er osäkra på vem ni ska vända er till eller vilken blankett som ni ska använda så fråga oss!

31 . VAD ÄR DÅ... Diskriminering Trakasserier Kränkande behandling

32 DISKRIMINERING Diskriminering handlar om när skolan eller en lärare behandlar en elev sämre än andra elever på grund av att eleven är - kille eller tjej, - kommer från ett annat land, - har en annan religion, - har ett funktionshinder, - har en speciell sexuell läggning, eller - är yngre eller äldre än de andra

33 Trakasserier och kränkande behandling är när någon kränker en elevs värdighet. Det kan vara: - Fysiska slag, knuffar, dra i håret, - Hot, svordomar, kalla någon något som den inte vill, - utfrysning, grimaser, alla går när man kommer - texter och bilder som teckningar

34 - om eleven är kille eller tjej (kön) - vilket land eleven kommer från (etnisk tillhörighet) - vilken religion eleven har - Om eleven har ett funktionshinder - om eleven har en speciell sexuell läggning - om eleven är yngre eller äldre än de TRAKASSERIER Är när någon kränker en elev och som har samband med

35 KRÄNKANDE BEHANDLING Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Gäller både lärare och elever Är när någon gör något som kränker en elevs värdighet som inte har något med punkterna på förra sidan att göra.

36 Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar. Det är den som blivit utsatt för kränkningen som bestämmer och inte den som gjorde eller sa något och menade att det bara var på skoj.

37 KÖN Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till om eleven är tjej eller kille. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språk, tafsande eller visning av pornografiskt material.

38 Exempel Pedro blir retad av kompisarna på skolan för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

39 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer som kommer från samma land/ställe. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat.

40 Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering] Exempel

41 Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i barnkonventionen och i den svenska grundlagen. Skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Alla har rätt att ha vilken religion man vill.

42 Exempel Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]

43 Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.

44 Exempel Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet” (diskriminering och trakasserier).

45 Sexuell läggning Med sexuell läggning menas • homosexualitet • bisexualitet • heterosexualitet. Homofobi är ett uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo­ och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.

46 Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] Exempel

47 Könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner används om människor som på olika sätt bryter mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.

48 Exempel Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]

49 Ålder Man får inte behandla någon annorlunda beroende på elevens ålder, till exempel om eleven är äldre eller yngre än sina klasskamrater.

50 Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.[trakasserier] Exempel

51 K ränkande behandling Det kan till exempel handla om att reta någon för att han eller hon är överviktig eller har en viss hårfärg, men det behöver inte ha koppling till en egenskap. Utfrysning, knuffar eller att till exempel rycka någon i håret räknas också som kränkande behandling.

52 Hur går vi vidare?

53 V ad behöver förbättras på skolan? I utvärderingen för eleverna kom det fram att alla på skolan inte känner till skolans likabehandlingsplan, varför den finns och vad som står i den. Ni kommer få ta del av planen och säga vad ni tycker. I utvärderingen kom det fram att skolan behöver diskutera vilka trivselregler som gäller på skolan. I trivselenkäten och trygghetsvandringen kom det fram att eleverna vill ha fler vuxna ute på rast och att det finns otrygga områden på skolan såsom kullen, fotbollsplanen och bakom baracken. Ett nytt rastvaktsschema gjordes under förra vårterminen då vuxna ansvarar för områden som ni upplever som otrygga. Vad är en rasttillsyns uppgift? Det framkom i trivselenkäten att vi behöver arbeta med språkbruket på skolan. Många elever hör svordomar och könsord, men få använder själva orden! Det framkom att det är stressigt i matsalen, vi behöver arbeta för att det ska bli en lugnare matsalssituation. I utvärderingen kom det fram att vi behöver arbeta för ett gemensamt förhållningssätt.

54 H ur ska vi få en lugnare matsalssituation?

55 Raster Hur kan vi förbättra rasterna för eleverna? Vad lägger du i ordet rasttillsyn, vilken roll tar du?

56 Språkbruket Många hör svordomar och könsord på skolan men det är få som själva använder orden! Man har mycket svårare för att höra vad man själv säger!

57 Språkbruket Hur kan vi förbättra språkbruket på skolan?

58 Svordomar Säger du svordomar på skolan? skolan?

59 Svordomar Hör du svordomar på skolan?

60 Könsord Säger du könsord på skolan?

61 Könsord Hör du könsord på skolan?

62 U tvärdering I maj 2014 kommer ni få besvara utvärderingsfrågor kring likabehandlingsplanen för att vi ska kunna utveckla det förebyggande arbetet ännu bättre på skolan.

63 T ack för att ni har lyssnat! H a en fortsatt bra Värdegrundsvecka! /Annelie