Idrottspsykologi IGU tillfälle 3

En presentation över ämnet: "Idrottspsykologi IGU tillfälle 3"— Presentationens avskrift:

1 Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
Bild 1 Åk 2 Elit Välkomna! Idrottspsykologi IGU tillfälle 3 Lärarhandledning: Lektion 2 av 5. 1

2 Jag, inte bara idrottare!
Bild 2 Självbild rör många delar som har med dig som person och som påverkar dig i livet samt inom idrotten. Lektionen kommer innehålla beskrivning och förståelse för flertalet begrepp relaterat till självbild. Kolla på klippet nedan för att komma igång. Jag, inte bara idrottare! 2

3 Innehåll: 1. Begreppsförklaring Självbild - Självkänsla 2. Verktyg
- Självförtroende (situationsspecifikt självförtroende) 2. Verktyg 3. Praktisk anknytning 4. Avrundning 3

4 ”Är en sammanfattning på hur du ser på dig själv”
1. Begreppsförklaring Självbild Bild 4 Självbild ”Är en sammanfattning på hur du ser på dig själv” Ett samlingsnamn för begreppen Självkänsla, självförtroende och Situationsspecifikt självförtroende. Kan även kallas självet. Vad händer när du ser dig själv i spegeln? Hur är det att heta ”Gustav” och möta dagen, se sig själv i spegeln, vilka känslor finns, lycklig och hur ser han på att lyckas med det som dagen innehåller? I skolan, i idrotten, på jobbet, i familjen. Hur tror du att du kommer lyckad med det du ska ta för dig? Beskrivning av personer som framstår sig har bra självbild: - Har inre trygghet och styrka att ta sig fram i livet och dess förändringar - Tar med sig och ser vikten av positiva erfarenheter - Har förmågan till djupa och nära relationer - Upplever sig kompetent och tar till vara på resurser - Har balans i livet, mellan kroppen och knoppen - Har ofta en stark identitet som inte bara är relaterat till ett visst område som t ex musik eller idrotten. Idag ska vi försöka få större insikt och förståelse för vad som egentligen bygger upp en persons självbild och vad påverkas den av. Få mer kunskap på samband och skillnad på begreppen självkänsla och självförtroende. Vi kommer även att ta upp begreppen perfektion och elitidrott och lite kring olika personligheter i relation till självkänsla och självförtroende. 4

5 Situations specifikt självförtroende
Självbild 1. Begreppsförklaring Självbild Bild 7 Självbild Global Självkänsla I skolan På fritiden Självförtroende Som idrottare Situations specifikt självförtroende I familjen Innan kunde man nästan sätta ett likhetstecken mellan den globala självkänslan och självbild. Men de senare åren har vikten att särskilja olika begrepp växt fram mer och mer. Alla begreppen i modellen påverkar varandra. För att få en helhetsbild på hur det förhåller sig kan man sätta den globala självkänslan som grunden. Det är som en bas, det finns med dig överallt, i skolan på fritiden, i din familj o.s.v. Självkänslan påverkas starkt av den miljö man befinner sig i. Självförtroendet är sedan mer situationsspecifik och kan skilja sig mellan olika områden och situationer. Fortsättning bild 7

6 Situationsspecifikt Självförtroende
1. Begreppsförklaring Självbild Bild 6 Självkänsla ”Den del av personligheten som utvärderar och värderar oss själva”. Ex. Känner sig värdefull som person trots en ”dålig” tävling. Självförtroende ”Idrottarens tilltron till sina förmågor och dennes förväntningar om att nå sina mål Ex. Hur duktig orienterare jag är. Situationsspecifikt Självförtroende ”Tilltron en speciell färdighet” Ex. Ha bra självförtroende i orientering i en given situation, kanske i en viss typ av terräng. Defintiner av begreppen. Självförtroende… mer områdesspecifikt (ex. idrott eller skolan) än självkänslan. Kan även ses över tid (käraktärsdrag av personligheten). Skillnaden på självförtroende och Resultat/prestationsbaserad självkänslan är alltså att självförtroendet blandar inte värdering till hur bra och dålig jag är som person. Ev. Läs högt el. kopiera upp sida 120 i kapitlet som Självförtroende (Hassmén,P kentää, G & Gustavsson, H; 2009) för ökad förståelse. De här orden är viktiga för er att förstå. De ord som är kursiverade är en definition och vanlig stil är förklaring. Detta är för att ni lättare ska ha förståelse och kunna förklara känslor, tankar och upplevelser. Begreppen ska kännas till. Dessa kommer att återkomma under våra lektioner mer eller mindre. Idag kommer vi att beröra dom fyra första begreppen. Vi kommer inte gå in djupet på alla dessa idag. 6

7 Att mäta självförtroendet & Självkänsla
1. Begreppsförklaring Självbild Bild 5 Att mäta självförtroendet & Självkänsla Det är svårt att mäta självkänsla och självförtroende. Inom psykologin är det därför vikigt genomföra test flera gånger och under en lite längre tid för att man ska få största nytta av det. Använd de medtagna frågeformulären, göra båda. I det här formuläret är även ”mental tuffhet” med, eftersom det ofta kan förknippas med att lyckas komma tillbaka efter misstag. Låt dem fyll i enskilt, diskutera två & två el. tre & tre kring hur de olika begreppen skiljer sig. Berätta hur det var att fylla i och kring tolkningen. Låt dem sammanfatta kort i helklass kring deras diskussioner. Vad händer om för en person el. idrottare om självkänslan är låg och självförtroendet högt? Det finns även ett begrepp som kallas självsäkerhet, det beskrivs mer en attityd till någonting. Att man går in med en viss inställing med det är inte alltid det stämmer överäns med verkliga känslor och tro på sig själv. 7

8 Självkänsla - Resultat/Prestationsbaserad självkänsla
1. Begreppsförklaring Självbild Självkänsla Bild 5 - Resultat/Prestationsbaserad självkänsla - Bassjälvkänsla (”generell”) Fortsätt förklaring av de olika begreppen. Självkänslan….alltså hur vi ser på oss själva. Stabilt och grundläggande. Svårare att förändra än självförtroendet. Påverkas starkast under barn & ungdomsåren. Är av stor vikt för utvecklingen. Två komponenter: - Bassjälvkänslan (mer generell självkänsla, gränsöverskridande mellan områden i livet) - Resultat/prestationsbaserad självkänsla (mer yttre fokus än Bassjälvkänslan) Självkänslans uppbyggnad påverkar även vad du har fokus på, inre eller yttre omständigheter. Hur en person förklarar lyckad eller mindre lyckade prestatoiner. En person med låg bassjälvkänslan tenderar att hitta dåliga sidor hos sig själv vid misslyckanden. 8

9 Självförtroende – Prestation
1. Begreppsförklaring Självbild Bild 7 Självförtroende – Prestation (Martens, 1987) Prestation Prestation Hög Låg Martens (1987) har framställt ett förhållande mellan självförtroende och prestation. Ett bra, äkta, optimalt självförtroende brukar inte ses som ex. ”jag hoppas på att springa ” och så har man inte varit i närheten på flera veckor, utan optimalt självförtroende är mer vad man realistiskt att tänkas klara av. Har en person ”falskt” självförtroende så kan det bero på rädsla, det optimala självförtroendet kanske blir för högt och övergår i ”falskt”, det även vara låg självkännedom. Ex. spelare som ser det självklart att bli uttagen i laget men de flesta andra är av en helt annan uppfattning. Som ni förstår är detta en liten balansgång. Finns det exempel på idrottare som ni tycker befinner sig på de olika nivåerna? Fortsättning bild 7 Lågt självförtroende Optimalt Självförtroende ”Falsk” själförtroende

10 Missuppfattningar kring Självförtroende
1. Begreppsförklaring Självbild Bild 6 Missuppfattningar kring Självförtroende ”Antingen har du ett bra självförtroende eller så har du det inte” ”Framgångrika idrottare har ett orubbligt självförtroende” ”Endast positiv feedback kan bygga självförtroende” ”Framgång leder alltid till självförtroende” ”Självförtroende är det samman som kaxighet” ”Misstag och förluster leder alltid till tappat självförtroende” ”Antingen har ett bra självförtroende eller så har du det inte” Så är ju inte fallet, självförtroend är något som man kontinuerligt jobbar med och inte en medfödd egenskap. ”Framgångrika idrottare har ett orubbligt självförtroende” Så är det ju dock inte, mycket kan rubba ett självförtroende på alla nivåer, så även medaljörer på OS. Som att tro att man kan fortsätta prestera utan att träna kondition. ”Endast positiv feedback kan bygga självförtroende” Det beror på hur idrottare tolkar, om idrottaren tar till negativ kritik och gör något objektivt den och gör något positivt och konstruktivt så leder det till bättre självförtroende. Men positiv feedback är givetvis vikigt. ”Framgång leder alltid till självförtroende” Att uppnå framgång är en väldigt avgörande del för att uppnå bra självförtroende. Genom framgångar så ökar även förväntningarna och krav. Vilket sätter självförtroendet på höga prov. Det finns många idrottare som mer lyser igenom av lättnad är glädje vid vinst. ”Självförtroende är det samman som kaxighet” Det är felaktigt att tro att de idrottare som hörs och ses mest är de med högst självförtroende. Oftast tenderar personen med högt självförtroende uppträda med säkerhet och säkerhet. Ett tips är att de närmsta för reda på dina mål så bygger du upp ärligt stöd och trygghet. ”Misstag och förluster leder alltid till tappat självförtroende” Det beror på om motståndet är tufft eller av vilken anledning misstaget infann sig. Igen är felfri. Det gäller att hantera svårigheter konstruktivt. En förlust kan på många sätt och vis leda din utveckling framåt. Det beror även på hur perfektionistisk en idrottare är och självkänslan. De här orden är viktiga för er att förstå. De ord som är kursiverade är en definition och vanlig stil är förklaring. Detta är för att ni lättare ska ha förståelse och kunna förklara känslor, tankar och upplevelser. Begreppen ska kännas till. Dessa kommer att återkomma under våra lektioner mer eller mindre. Idag kommer vi att beröra dom fyra första begreppen. Vi kommer inte gå in djupet på alla dessa idag. 10

11 Situationsspecifikt Självförtroende
1. Begreppsförklaring Självbild Bild 5 Är som tidigare sagts det mest detaljerade delen av dig själv. Framför allt stärker ett högt situations specifikt självförtroende till att våga prova nya färdigheter och kan där med generaliseras effektivt. Är du bra på att skjuta så tenderar det till att du kan kanta med den tron även till andra moment som passningar o.s.v. Att sätta upp nya mål för att förbättra din helhetsprestation. Men att bara vara bra på vissa delar är inte säkert att det räcker för att prestera på önskad nivå. Ex. extremt utvecklade teknik hade in hållt om han inte varit stor, stark, träningsvillig, bra spelförstålse m.m. Situationsspecifikt Självförtroende 11

12 Vad är…. …Självkänsla bra för? …Självförtroende bra för? Bild 5
1. Begreppsförklaring Självbild Vad är…. Bild 5 …Självkänsla bra för? …Självförtroende bra för? Positiv utveckling Att du stärker identiteten Du faller inte på resultat och på din idrott - Förbättrad coping m.m Lära in nya färdigheter Prestera på högsta nivå Tänka mer effektivt Att det ger dig bra tanker och känslor Hanterar olika situationer effektivt Upplever bättre kontroll Hantera ”nervositet” Ökad motivation Förbättrad koncentration, ökar din drivkraft till att träna Relatera och diskutera kring TQR, samt träning och återhämtning & skador från tidigare lektioner. 12

13 1. Begreppsförklaring Självbild
Källor till ökat Självförtroende och hur det påverkar prestationen (modifierad från Borton & Radeke, 2008) Bild 5 Koncentration Erfarenhet Prestationer Se andra lyckas Mentala föreställningar Motivation Ökat självförtroende Prestation Direkt påverkan Verbal övertygelse Psykologika/fysilogiska tillstånd Tävlingsänslan Självförtroende är en viktigt pusselbit för att bli en framgångsrik idrottare. Forskning visar ett tydligt samband mellan Självförtroende och prestation och det förstår de flesta. Hur bygger man du upp självförtroendet? För att få en klarar bild på detta så finns det en modell över ”Källor till ökat självförtroende och hur det påverkar prestationen”. Det handlar dels om dåtid, s.k erfarenheter. Dessa erfarenheter kan dels vara egna lyckosamma prestationer som plockas fram ur minnet eller kanske med hjälp av andra och även filmade träningar och tävlingar, det kan också vara andras lyckade prestationer och även använda s.k mentala föreställningar (visualisering som man ofta kallar det). Det ökade självförtroendet påverkas även av direkt påverkan. Hur andra pratar till dig som person ex. ”du har ju trots allt inte lyckat på länge så det är väl inte så stor chans idag heller” el. nu är du redo och har tränat på bra, nu kommer du att lyckas”. Den verbala feedback som t ex tränare ger påverkar självförtroendet. Det påverkas även av hur ditt tilltånd, form är. Hur har du det utanför idrotten när du ska prestera, vilket fysiskt status har du? Har du tränat ordentligt? Ökat självförtroende drar med sig andra effekter i form av ökad koncentration och motivation, vilket stärker upp prestationen. Dessutom trycker de positiva effekter i form av ökad självförtroende ner din tävlingsängslan. Självförtroende, precis som självkänsla är en färskvara och du behöver ständigt och strukturerat träna både din självkänsla och ditt självförtroende. Antingen för att förbättra dig men även om du har uppnått mål och prestationer så krävs det att du håller uppe ditt själv förtroender för att t ex hantera de förväntningar som då medföljer. 13

14 Var glad för att du har tankar & Känslor!
2. Verktyg Verktyg & Tips! Bild 7 Var glad för att du har tankar & Känslor! - Hantera Positiva & Negativa händelser/förändringar, de kommer att finnas (praktiskt & känslomässigt) Fyll på dina konton, ex. via dagbok Insikt i hur du fungerar och vad du mår bra av Ge dig själv positiv feedback! Du har en egen väg till utveckling. Hitta din väg! Effektivt målsättningsarbete. - Visualisera (mentala föreställningar) - Se andra lyckas (använd modellinlärning) Optimalt självförtroende är inte bara positivt tänkande, utan det ligger mycket fysisk träning bakom, hårt arbete och flera psykologiska förberedelser och arbete. Integra träning av självkänsla och självförtroende. Fortsättning bild 7

15 Verktyg & Tips! Hitta ett bra känslomässigt tillstånd
Bild 7 Hitta ett bra känslomässigt tillstånd Arbeta strukturerat och målmedvetet med hela din självbild och förhållningssätt. - Tänk självständigt men ta hjälp av din omgivning (socialt stöd, olika feedback) - Använd kognitiv kontroll (tankestopp) - Träna fysiskt - på din idrott (finns inga genvägar)! - Agera tryggt, det tenderar bli verklighet! - Fantisera & Dröm! Fortsättning bild 7

16 Sätt in på Kontot! POSITIVT!
3. Praktiskt anknytning Sätt in på Kontot! POSITIVT! Bild 7 En övning för självkänslan och självförtroendet Beskriv och vägled gruppen genom stegen. Syfte: Att ta fram ett eller flera tillfällen (låt dem ta utanför idrotten om de vill) och stärka självkänslan och självförtroender. Tillfället, situation eller händelse ska innehålla sinnestämningen då du njöt till fullo! En händelse när tiden kanske stannade, när du kände dig stark och fri. …och/eller en situation där din prestation var på topp! En händelse du aldrig kommer att glömma. Va så beskrivande som möjligt, konstruktiv och detlajerad. Om det är svårt, lyft flera tillfällen och sätt ihop till det ”perfekta”. En starten av tävlingen från en del, avslutningen från en annan tävling o.s.v. 1. Väl situation. Beskriv tillfället! Vad gjorde du? Vad upplevde du? Vad hände? Hur kände du dig? 2. Fyll på kontot. Detta är en individuell uppgift men gör det gärna tillsammans med någon. Låt detta tillfälle fylla på ditt konto inför framtiden och kommande situationer. Självkänsla: Vad var det du gjorde som bidrog till att denna händelse blev så lyckad? Vilka egenskaper och resurser hos dig själv ”använde du”? Vad kan du lära dig av detta? Kan du överföra dessa känslor, tankar och egenskaper i din vardag idag? På vilket sätt? Vilka delar av din personlighet vill du lyfta och behöver du fokusera på för att må bra och prestera? Ex. rolig, fin, viljestark , ödmjuk m.m Självförtroende: Försök att tänk tillbaka när du lyckats. När du känner dig framgångsrik, när du känt stolthet genom att du lyckades med en viss färdighet. Skriv ner så många saker du kan komma på genom att hitta saker du är bra på (= det du gör). Tänk: vad är du duktig på! 3. Ta med kontot, fyll på och använd för att du ska lyckas med dina drömma och mål. Fortsättning bild 7 Självkänsla – Vem jag är! Självförtroendet – Det jag gör!

17 Debrifing - Hamburgaren
4. Avrundning Debrifing - Hamburgaren 1. Förstärkning av positivt beteende/förmåga. Brödet i botten: Ta fram delar av dagens tillfälle som du känner fungerar bra för dig, som gör dig framgångsrik som person eller som idrottare. 2. Konstruktiv kritik Köttet : Hitta delar i ditt beteende el. förmåga som du känner att du vill utveckla eller förbättra. 3. Positiv energi! Locket: Plocka fram positiva känslor som du tar med dig ifrån dagens tillfälle! Ex. på att arbeta med fram positiva tankar och känslor. Specifikt, strukturerat och utvecklande! Ett sätt att t ex förbättra självförtroendet och arbeta mot sina mål. Denna kommer alltid att avsluta lektionerna, genomför övningen, be eleverna skriva ner (Inget krav men mer effektivt)