Joakim Feldt & Eva-Lena Arefäll

En presentation över ämnet: "Joakim Feldt & Eva-Lena Arefäll"— Presentationens avskrift:

1 Joakim Feldt & Eva-Lena Arefäll
Öppna Jämförelser Laddas ner och beställs på Joakim Feldt & Eva-Lena Arefäll

2 Publiceringsdatum i år
Grundskolerapporten April/maj Gymnasierapporten Början av hösten

3

4 Nyheter i årets rapport
Ämnesprov i årskurs 5 för samtliga kommuner Barn och ungas psykiska hälsa Var du nöjd med dig själv? Tyckte du om att gå i skolan? Jag bryr mig om andras känslor? Finns det ngn i din klass du tycker är mobbad?

5

6

7 Modellberäknat värde - vad räknar vi ut och varför?
Ett värde som tar hänsyn till elevernas förutsättningar Tre modeller - förklaringsvärde ca 35 procent Resultat från grundskolan samt bakgrundsvariabler Meritvärde från åk 9 Mor med eftergymnasial utbildning Familjeförhållande Utländsk bakgrund Disponibel inkomst

8 Hur använda rapporterna ?
Uppnår eleverna de resultat som man kan förvänta sig utifrån de resurser som verksamheten kostar? Finns det skillnader i elevernas resultat beroende på vilken skola de går i? Har kommunen strategier för att förbättra resultaten? Vad gäller gymnasieskolan: vilka program ska kommunen själv anordna och vilka ska man samverka med andra om? Lägga ihop med grundskolan…Att diskutera vilka program som kommunen själv ska anordna eller vilka program man ska samverka kring blir extra viktigt med tanke på kommande reform av gymnasieskolan

9 Jämför gymnasieskolor i en databas
Genomströmning, betyg och behörighet Uttrycks i form av ett index – programmets resultat i förhållande till genomsnittet i riket för just det programmet Faktiska värden som redovisas – ingen hänsyn tagen till elevernas socioekonomiska bakgrund

10

11 Analys – Öppna jämförelser

12 Kommuner som deltagit i projektet
Arjeplog, Båstad, Danderyd, Göteborg (stadsdel Majorna), Haninge, Huddinge, Höganäs, Kungsbacka, Lomma, Lund, Lysekil, Malung-Sälen, Nacka, Pajala, Skurup och Värmdö Efter att Henrik presenterat programmet och presenterat oss visar han kartan och berättar att vi har träffat den politiska ledningen i nämnden, förvaltningsledningen och rektorer i 16 kommuner. Det är kommuner som har haft bra kunskapsresultat i grundskolan under flera år, och kommuner som har förbättrat sina resultat. Vi har intresserat oss för hur man leder och styr skolan på ett bra sätt. Finns det gemensamma nämnare i de här kommunerna? 12 12

13 Framgångsrika skolkommuner
har bra ledare lyfter fram kompetenta lärare har höga förväntningar på alla tar reda på hur det går har fungerande relationer har tydlig ansvarsfördelning fångar upp barn med svårigheter har enats om skolans mål 13 13

14 Tar reda på hur det går Det man följer upp diskuteras 14
Lite förenklat kan man säga att det som inte följs upp diskuteras inte. Tycker man att det är viktigt att rektorerna är pedagogiska ledare – lägg in en fråga till rektorerna på medarbetarsamtalet om hur ofta de är ute i klasserna? Det har en av kommunerna som deltagit i projektet gjort. Ngt ytterligare exempel Idag vet de flesta hur det går för de elever som slutar i årskurs nio, men i de flesta av de kommuner vi besökt börjar uppföljningen av elevers kunskaper redan i de tidigare skolåren, på klassrumsnivå. Allt för att tidigt kunna sätta in insatser. Vi har alltså sett att det finns bra system för uppföljning av kunskapsresultat, men även andra mjukare värden i de kommuner vi besökt. Det som också har varit tydligt i de framgångsrika skolkommunerna är att förvaltningsledning och rektorer beskriver hur man använder uppföljningarna och att de verkligen blir en hjälp för att förbättra verksamheten. Genom att uppmärksamma där det går bra, nämnd och förvaltningschef kan uppmärksamma skolor och rektorer, på skolan kan det handla om klassnivå – kan man hitta föredömen och goda exempel. Genom att tvärtom undra varför resultaten ser ut som de gör där det går mindre bra, kan man diskutera orsaken och komma överens om vad man behöver göra för att förbättra sig. Uppföljningar som hamnar i byrålådan är det ingen mening med. I de flesta av de kommuner som varit med i projektet finns system för återkoppling på resultaten i kombination med krav på utveckling/förbättring. Man diskuterar resultaten tillsammans – politikerna i nämnden, förvaltningsledningen med sina rektorer, rektorer med sina lärare. Ibland har rektorerna suckat lite över uppföljningarna, att det är en tung arbetsbörda, samtidigt ser man betydelsen av att ha underlaget med sig för att kunna utveckla verksamheten. En rektor suckade och sa: -Oj, vad jobbigt det är med alla uppföljningar. Men sen inser man hur bra det är. För det är ju så att de resultat vi får är inte slutstationen. Jag och mina pedagoger använder resultaten för att ständigt utveckla vår verksamhet och bli bättre. - 14 14

15