Vad man kan få ut av statistik över alumnerna - några exempel

En presentation över ämnet: "Vad man kan få ut av statistik över alumnerna - några exempel"— Presentationens avskrift:

1 Vad man kan få ut av statistik över alumnerna - några exempel
”Statistik är en stor lögn som består av många små sanningar.” (Scotty Bowman) Marika Lagervall, IT-administratör & Karin Lidberg, alumnsamordnare, Kommunikationsenheten, Göteborgs universitet

2 Inte bara siffror för siffrornas skull…
Några exempel: Ta reda på vilken effekt olika utskick har gett i inloggningar. Ta reda på hur underlaget ser ut för att motivera eller målgruppsanpassa fortsatta utskick, t.ex. av magasin.

3 Hur stort genomslag får utskicken i alumnernas inloggningar?
Fråga 1 Hur stort genomslag får utskicken i alumnernas inloggningar?

4 Utskick om att uppdatera inaktuella uppgifter
…E-postutskick till alla anmälda alumner (ca st)… …med förinställd information och… …med uppmaning om att logga in och uppdatera. Utskickat i juni 2013.

5 Resultatet? Utskicksdatum 13 juni
645 unika alumner påloggade samma vecka Väldigt stor skillnad mot före och efter

6 Hur bra var det? Bra eller dåligt?
Ca alumner fick utskicket och… …930 loggade in utskicksveckan och fem veckor därefter vilket blir… …8%. Året innan loggade 12 % in efter samma utskick om uppdatering av uppgifter Bra eller dåligt?

7 Slutsatser Utskicket fick stort genomslag i inloggningarna.
Dock är det även i vanliga fall en mycket låg andel som loggar in.

8 Varför är inloggningsfrekvensen så låg?
Tänkbara orsaker: Det finns för lite eller fel nyheter eller erbjudanden? Det finns för få möjligheter till nätverkande? Systemet inbjuder inte till det? Behovet saknas? Folk håller kanske hellre till på Facebook och LinkedIn. Eller är inloggningsfrekvensen fullt rimlig? Hur hög vill vi ha den?

9 Utskick av pappersmagasin
Fråga 2 Utskick av pappersmagasin Vill inte alla ha allt digitalt numera? Fyller de någon funktion? Och i så fall för vem?

10 Hur intresserade är alumnerna?
Alumnerna kan kryssa i om de önskar få ett tryckt magasin hemskickat med posten. Hur intresserade är alumnerna? Andelen som vill ha magasin av alla registrerade alumner har minskat kraftigt de senaste åren. Det centrala magasinet ligger på is sedan början av 2012, men det har inte gett något tydligt avtryck i statistiken (än). Vissa fakulteter gör egna utskick.

11 Vad beror det sjunkande intresset på?
Gäller nedgången alla alumner eller bara vissa grupper? Verkar alumnerna ha tröttnat eller är det de nya som kommer in som inte vill ha något? Kan det vara så att det är de yngsta som inte vill ha tryckt material, medan de äldre är lika intresserade som förut?

12 Blir det färre som vill ha tryckt material?
Det blir det faktiskt inte. Antalet ökar varje år, även om ökningen har planat ut lite. Att andelen sjunker beror då på de nya alumnerna – dessa är mer ointresserade.

13 Vilka är det då som vill ha magasinen?
Var på universitetet har de studerat? Är det någon skillnad på män eller kvinnor? Är det någon åldersskillnad? Är det någon skillnad över tid i de här grupperna?

14 Vad har de läst? Framför allt humaniora, samhällsvetenskap och pedagogik Minst intresserade är alumnerna som har läst konst, IT och ekonomi/juridik.

15 Är det någon skillnad på män eller kvinnor?
Kvinnor är något mer intresserade än män av ett magasin (3 procentenheter) Andel av alla män respektive kvinnor som vill ha magasin.

16 Är det någon åldersskillnad?
Alumner födda efter 1980 är markant mycket mindre intresserade. Mest intresserade är alumner födda på 50-talet.

17 Är det någon skillnad över tid i olika åldersgrupper?
För de äldre alumnerna är intresset ganska konstant. Det är bara de yngsta som tydligt blir mindre intresserade.

18 Har vi någon nytta av de äldre alumnerna då?
Särskilt alumner födda på 60- och 70-talet vill hjälpa till. Även de yngsta alumnerna vill dock vara ganska hjälpsamma.

19 Slutsatser: Vilka vill då ha magasinen?
En typisk läsare är en kvinna född på 50-talet som har läst humaniora, samhällsvetenskap eller pedagogik. Har varit ute i arbetslivet ganska länge. En otypisk läsare, dvs. minst intresserad, är en ung man som har läst ett konstnärligt ämne, ekonomi, juridik eller IT. Har ganska nyligen tagit examen.

20 Frågor att ställa: Hur viktigt är då detta för innehållet i magasinet?
Bör man målgruppsanpassa innehållet efter de som är mest intresserade? Eller kanske i stället vinkla innehållet för att nå nya målgrupper? Kan vi använda magasinet för att få mer och bättre hjälp från alumner, t.ex. i form av samarbeten? Finns det tillräckligt stort intresse för att säga att Göteborgs universitet bör nystarta utgivningen av sitt magasin?

21 ”Statistik är som en ridå på en teater
”Statistik är som en ridå på en teater. Det spännande är vad som döljer sig bakom den.” (Lars Erik Skovgard) Tack för att ni lyssnade! Marika Lagervall, IT-administratör & Karin Lidberg, alumnsamordnare, Kommunikationsenheten, Göteborgs universitet