Geodatasamverkan – nya möjligheter för Sveriges kommuner

En presentation över ämnet: "Geodatasamverkan – nya möjligheter för Sveriges kommuner"— Presentationens avskrift:

1 Geodatasamverkan – nya möjligheter för Sveriges kommuner
Geodatasamverkan – nya möjligheter för Sveriges kommuner Katrin Falk Geodatasekretariatet, Lantmäteriet Illustratör Cecilia Lundgren

2 Geodatasamverkan – nya möjligheter för Sveriges kommuner
Geodatasamverkan – nya möjligheter för Sveriges kommuner Vad är Geodatasamverkan och vad innebär det för min kommun? Geodataportalen, vad syftar den till och hur kan min kommun använda den? Illustratör Cecilia Lundgren

3 Geodatasamverkan - vad innebär det?
Geodatasamverkan - vad innebär det? Organisationer med offentligt uppdrag Tillgång till alla geodata i produktkatalogen Avtalet beskriver - hur samarbetet organiseras, styrs och samordnas - ansvarsfördelning - tekniska förutsättningar - ekonomiska villkor - villkor för hur man får använda geodataprodukterna Alla organisationer som har myndighetsuppgifter, eller offenligt uppdrag enligt lag eller instruktion, kan delta i Geodatasamverkan. Kommuner Statliga myndigheter Landsting Länsstyrelser Andra som har ett offentligt uppdrag (t.ex. Fiskevårdsförbund) Samverkansavtalet för geodatasamverkan ger tillgång till alla geodata i produktkatalogen. För all verksamhet som enligt lag eller instruktion ingår i det offentliga uppdraget får man använda de geodata som ingår i produktkatalogen när man tecknat samverkansavtal om geodatasamverkan

4 Vad får man tillgång till?
Informationsansvariga organisationers geodata Finns redovisat i en produktkatalog som är en bilaga till samverkansavtalet för geodatasamverkan Produktkatalogen ska hållas konstant men förändringar kan förekomma Produktkatalogen omfattar idag ca 400 geodata- produkter

5 Parter i geodatasamverkan - november 2011
Tillhandahåller geodata, informationsansvariga (se produktkatalogen): Jordbruksverket Skogsstyrelsen Lantmäteriet SOS Alarm Länsstyrelserna Statens geotekniska institut MSB Statistiska centralbyrån Naturvårdsverket SMHI Riksantikvarieämbetet Svenska Kraftnät Sveriges geologiska undersökning Trafikverket Sjöfartsverket Transportstyrelsen Vilka som är parter framgår av en förteckning som publiceras på geodata.se Alla som tecknar samverkansavtal för geodatasamverkan blir parter men parterna har olika roller. Vissa tillhandahåller och använder geodata och vissa enbart använder geodata. De som i dagsläget tillhandahåller geodata i geodatasamverkan är de som är informationsansvariga enligt lagen och förordningen om geografisk miljöinformation. Och det är de informationsansvariga som tillhandahåller geodata som finns med på denna bild.

6 Parter i geodatasamverkan - november 2011
Parter i geodatasamverkan - november 2011 Myndigheter: Boverket Försvarsmakten Trafikanalys Statens Fastighetsverk Kommuner (21 st): Arvika Sandviken Bollnäs Skellefteå Eskilstuna Skövde Gävle Stenungsund Göteborg Sundsvall Hallsberg Vansbro Hallstahammar Värmdö Jönköping Örebro Karlstad Örnsköldsvik Malmö Östersund Norrtälje Göteborg Jönköping Karlstad Östersund Sundsvall Skellefteå Arvika Örebro Vansbro Malmö Bollnäs Norrtälje Hallsberg Gävle Ö-vik Överst finns 4 myndigheter som valt att gå med i geodatasamverkan men de tillhandahåller inte geodata inom ramen för geodatasamverkan men de använder geodata enligt produktkatalogen. Detsamma gäller för kommuner – de använder geodata som tillhandahålls i geodatasamverkan men tillhandahåller inte själva.

7 Kommuner på väg in: Lund Mjölby Mora Nybro Nässjö Orsa Ragunda
Lund Mjölby Mora Nybro Nässjö Orsa Ragunda Region Gotland Rättvik Strömsund Sävsjö Trelleborg Vaggeryd Västervik Västerås Växjö Årjäng Eda Eskilstuna Falun Gislaved Gnosjö Haninge Hedemora Hjo Härjedalen Hässleholm Karlshamn Kristianstad Kristinehamn Kungsbacka Landskrona Ljusdal Luleå 21 kommuner är med i geodatasamverkan och över 30 har aviserat intresse varav majoriteten skrivit på avtal som kommer att gälla from årsskiftet Det kommer löpande in frågor från kommuner om geodatasamverkan. Vi upplever att intresse finns och att fler kommer att gå med.

8 Ex. Lantmäteriets geodataprodukter
Ex. Lantmäteriets geodataprodukter GSD-Fastighetskartan (sammanslagen raster, skiktad raster, vektor fastighetsindelning, vektor topografi, planer, bestämmelser och rättigheter) GSD-Tätort (raster, vektor) GSD-Terrängkartan (raster, vektor) GSD-Vägkartan (raster, vektor) Bakgrundskarta till NVDB GSD-Fjällkartan, raster GSD-Fjällinformation, vektor GSD-Översiktskartan (raster, vektor) GSD-Sverigekartan i 1:1 miljon (raster, vektor) GSD-Sverigekartan 1:5/1:10/20 miljon, vektor GSD-Höjddata, grid 2+/50+ Laserdata GSD-Höjdkurvor, 5m/10m/25m ekvidistans GSD-Marktäckedata (raster, vektor, pixel) GSD-Vegetationsdata GSD-Administrativ indelning, 1: /1:1 miljon GSD-Ortnamn GSD-Ortofoto (svartvit/färg/IR 0.5m/1m upplösning) GSD-Ortofoto tätort (svartvit/färg 0.25m/0.5m upplösning) Digital flygbildsdata - DMC, rådata, PAN + LR4; DMC, svart/vit/RGB/IR, digital; DMC, orienteringsdata - 3D modelldata, orienteringsdata Fastighetsregistret Fastighetsprisregistret KartaDirekt OrtnamnDirekt AdressDirekt RegBetDirekt SWEPOS (efterberäkningsdata/Nätverks- RTK/Nätverks-DGPS-tjänst) DGA - Digitalt Geodetiskt Arkiv ArkenProxy ArkivSök

9 Ex. Trafikverkets geodataprodukter
Ex. Trafikverkets geodataprodukter Statligt järnvägsnät 1: Statligt järnvägsnät 1:10 000 Trafikplatser järnväg Kilometertavlor järnväg Järnvägsinformation NVDB-bilnät NVDB-cykelnät NVDB-administrativa uppgifter Administrativa uppgifter övrigt NVDB-fysisk väg Fysisk väg övrigt NVDB-Trafikregler NVDB-Cykelföreteelser ISA-hastighetsfil Vägtrafikdata - statistiska NVDB på webb Info om vägar Bro- och tunneldata (BaTman) BaTman – portal Klickbara kartan Trafikflödeskartan Väginformation (Inspire Road) Rastplatskartan Riksintressen

10 Ex. SCB:s geodataprodukter
Ex. SCB:s geodataprodukter Tätorter Småorter Arbetsplatsområden utanför tätort Fritidshusområden SAMS-områden Befolkning efter ålder för SAMS Befolkning efter kön för SAMS Befolkning efter civilstånd för SAMS Befolkning efter födelseland för SAMS Befolkning efter in- och utflyttning för SAMS Förvärvsarbetande nattbefolkning 16+ år efter sektor för SAMS Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+ efter sektor för SAMS Befolkning år efter sysselsättning för SAMS Befolkning år efter utbildningsnivå för SAMS Familjer 20+ år efter sammanräknad förvärvsinkomst för SAMS

11 Hur får man tillgång till geodata?
Respektive informationsansvarig ansvarar för att leverera geodata Tjänster,dvd, ftp I produktkatalogen och i Geodataportalen framgår det hur man får tillgång till informationen Det är ingen automatik i tillgången till geodata. För att få tillgång till geodata så måste man kontakta respektive organisation för att beställa vilken data man vill ha och sätta upp leveransrutiner. Och det är respektive informationsansvarig som ansvarar för att leverera geodata För viss geodata finns tjänster att koppla upp sig mot och för viss geodata får man leveranser på traditionellt sätt, t. ex dvd, ftp Både i produktkatalogen och på Geodataportalen går det att se hur man får tillgång till informationen

12 Hur får man tillgång exempelvis till Lantmäteriets geodata?
Ni beställer direkt från Lantmäteriet Telefon: Epost: I dagsläget fås de flesta leveranser på något medium, t.ex. hårddisk, dvd eller via ftp Finns några tjänster som successivt blir fler och fler FR online Topografiska webbkartan, Allmänna kartor och Ortofoto med tillhörande AdressDirekt, OrtnamnDirekt och RegBetDirekt Nätverks-RTK

13 Hur får man använda geodata?
Hur får man använda geodata? För uppfyllande av den offentliga uppgiften oavsett organisationsform, uppgiften finns definierad i instruktion eller lagstiftning Ej affärsverksamhet Finns speciallagstiftning för de kommunala verksamheter som ska bedrivas på affärsmässig grund Ellagen – produktion och försäljning av el är affärsverksamhet medan nätverksamhet är att betrakta som offentlig uppgift Fjärrvärmelagen - 38 § Om ett kommunalt företag som avses i 3 kap §§ kommunallagen (1991:900) bedriver fjärrvärmeverksamhet, ska verksamheten bedrivas på affärsmässig grund Kommuner med gemensamma funktioner - alla måste teckna licens för nyttjande Part har rätt att kontraktera konsult för uppfyllande av uppgiften SKL har en jurist, Per Henningson som man kan kontakta om man behöver fråga om något kring lagstiftning för kommuner För kommuner som har gemensamma funktioner gäller att alla måste teckna licens för nyttjande.

14 Hur får man använda geodata?
Parter får publicera geodata på Internet så länge: geodata visas som raster det är en offentlig uppgift geodata inte är det primära det inte går att ladda ner

15 Vad ingår i den årliga avgiften?
Vad ingår i den årliga avgiften? Allt för en normal användning Begränsningar i fria leveranser kan förekomma Lantmäteriet har begränsat t.ex.: Max 4 st rikstäckande uttag för allmänna kartor Max 12 st rikstäckande uttag för GSD-FK fastighetsindelning kommun och dess angränsande kommuner I den årliga avgiften inkluderas allt för en normal användning Går att ansluta sig när som helst under året. De månader som gått räknas bort anslutningsåret. Går att ansluta sig när som helst under året

16 Att tänka på! Samverkansavtalet påverkar inga andra avtal. Avtal med återförsäljare gäller. Beställningar enligt gamla överenskommelser går inte automatiskt över om part går med i geodatasamverkan

17 Fördelar med Geodatasamverkan
ETT avtal till en fast årsavgift Minskad tid för administration, avtalsförhandlingar, kontroll av rättigheter eller budget. Tillgång till större mängd geodata än idag. Alltid aktuell information. Rätt att nyttja information när behov uppstår. Möjlighet att upptäcka och testa intressanta geodata för flera verksamheter/förvaltningar. Rationaliseringseffekter (kompetens, teknik) vid t.ex. regional kommun- samverkan kring nedladdning, lagring och distribution. Sista punkten förutsätter att alla kommuner i den regionala kommunsamverkan har avtal

18 Vilka alternativ finns?
Vilka alternativ finns? Samverkansavtal Part i samverkan – åtaganden och förpliktelser, rätt att nyttja all geodata enligt produktkatalogen Medverkansavtal Ger er rätt att publicera metadata och göra geodata tillgängliga via Geodataportalen Licensavtal För att nyttja geodata måste licensavtal tecknas med respektive myndighet – samma villkor för användning (offentlig användning) Observera att medverkan inte innebär att geodatat ingå i datadelningen. Medverkan är ett sett att synliggöra sina geodataprodukter i Geodataportalen. I och med att metadata fylls i och publiceras blir produkten sökbar i metadatakatalogen och Geodataportalen.

19 Nyttja Geodataportalen för att marknadsföra egen geodata
Medverkansavtal – publicera på Geodataportalen Publicera metadata enligt fastlagd svensk metadataprofil – miniminivå i 12 mån Geodata ska ha ett allmänintresse Ok att enbart redovisa metadata – man behöver inte ha geodatatjänster framtagna Kostar ingenting Rätt att nyttja säkerhetslösning Kommunen tecknar avtal och levererar En kommun kan teckna medverkansavtal och publicera på geodataportalen. Vad behöver kommunen göra: xxx Verktyg, editor (xml-mallar) och handledningar finns kostnadsfritt på geodata.se Rätt att använda säkerhetslösning för tex att styra användning av data på roller, geografiskt mm

20 Geodataportalen – en ingång
Geodataportalen – en ingång Enkelt att hitta information Geodata sökbara på ett ställe Geodataportalen är för person eller organisation som, i sin verksamhet behöver komma åt och/eller dela med sig av geodata

21 Sökmöjligheter i Geodataportalen
Karta Ämne Ansvarig Fritextsökning Namnsök, t ex ort Koordinater Tidsmässig sökning, årtal

22 Metadata beskriver data och tjänster
Metadata beskriver data och tjänster Geodataportalen innehåller en nationell katalog/databas där alla publicerar sina metadata. Beskrivningen av metadata följer enhetliga beskrivningar. Det som finns i geodataportalen är metadata som respektive publicerande organisation fyller i. Metadata är beskrivning av data Dessa metadata bildar metadatakatalogen Själva geodatat finns inte i geodataportalen.

23 Hämta geodata från olika källor
Höjdinfo Moln/väder Gränser Städer Överlagrade geodata/ ”kartor” Anrop: Kartan/tjänsten anropas direkt hos respektive data- /tjänsteproducent

24 Geodataportalen – en ingång för att söka, hitta och titta
Här är en bild av geodaportalen där man kan söka, hitta och titta på geodata. Geodataportalen är öppen för alla och nås via geodata.se I portalen kan man gå in och läsa metadata som beksriver geodataprodukten.

25 Läs mer på www.geodata.se
Läs mer på Frågor och funderingar, ta gärna kontakt med Lantmäteriets Geodatasekretariat På geodata.se kan du läsa mer. Här finns avtalen för samverkan och medverkan samt produktkatalogen. Du kan också hitta förteckningen över vilka som är parter. Just nu är det 41 parter och flera har skrivit på för att gå med inom de närmaste månaderna. Information om geodatastrategin Information om Inspire Information om hur man går med i geodatasamverkan eller som medverkande och ansökningsblanketter Ingång till Geodataportalen Prenumerera på nyhetsbrevet

26 Geodatasekretariatet, Lantmäteriet
Frågor? Katrin Falk Geodatasekretariatet, Lantmäteriet

27 Geodataportalen

28 Vilka kan delta i Geodatasamverkan
Vilka kan delta i Geodatasamverkan? Alla organisationer som utför offentliga uppgifter Kommuner Statliga myndigheter Landsting Länsstyrelser Andra som har ett offentligt uppdrag (t.ex. Fiskevårdsförbund) All verksamhet som enligt lag eller instruktion ingår i det offentliga uppdraget får använda de geodata som ingår när man tecknat samverkansavtal om geodatasamverkan

29 Hur får man tillgång exempelvis till Lantmäteriets geodata?
Beställning enligt datadelning görs för geografisk information i Sweref 99 TM och i regional Sweref- zoner samt även i RT90 för Ortofoto – för övriga koordinatsystem tas transformationsavgift ut. Fastighetsinformation kan beställas i Sweref 99 TM och i regionala zoner förutom Byggnader och Adresser (när dessa går över i ny lagringsmiljö – april) NNH-produkter kan beställningar i nuläget enbart göras i Sweref 99 TM (utredning pågår om hur transformationer till regional zoner kan ske) Enbart standarleveranser

30 Hur får ni tillgång till exempelvis Lantmäteriets geodata?
Ni kan välja att låta beställningen skickas till en vidareförädlare eller beställa en inloggning till beställningssystemet som vidareförädlaren kan nyttja för att beställa geodata på uppdrag av part som deltar i geodatasamverkan Även on-line tjänster kan förmedlas av vidareförädlare Ni kan vända er direkt till en vidareförädlare, Lantmäteriet tar inte ut någon nyttjanderättsavgift mot vidareförädlaren

31 Vilka förberedelser behöver göras?
Investeringar Vid samverkan öppnas möjligheten att få tillgång till och använda en stor mängd geodata. Kommunen kan eventuellt behöva investera i lagringsutrymme beroende på hur mycket geodata man väljer att använda och genom vilket åtkomstsätt (uttag, tjänst). I övrigt behövs inga särskilda investeringar för samverkan. Vid medverkan gäller följande: De geodata man önskar göra tillgängliga ska beskrivas med metadata enligt svensk profil - miniminivå. Det är det enda kravet! Målet är ett tjänstebaserat tillhandahållande men det är helt upp till kommunen att bestämma när och hur det ska ske. För att nyttja tjänster krävs WMS/WFS-kompetenta program där geodata kan användas och kombineras med egna teman. Denna kompetens ingår normalt i redan använda program. Det finns också gratisprogram som dock kan kräva konsultstöd. En geoserver behövs för att sätta upp och driva tjänster (gratisvarianter finns).

32 Att tänka på För att delta i samverkan räcker det inledningsvis med en webbläsare för att kunna söka och titta på geodata medan leverans sker som i dag ”manuellt” efter personkontakt. Kommunen får tillgång till geodata i standardformat enligt produktkatalogen mot årsavgift. Geodataansvarig kan fråga runt i kommunen vilka förvaltningar, bolag och kommunalförbund som köper data. På så sätt upptäcks dubbelköp. Regional kommunsamverkan kan med fördel användas för att begränsa kostnader för teknik och kompetens. Anpassningar av data får beställas mot ersättning hos vidareförädlare eller göras i egen regi. De intäkter kommunen får idag för att leverera till andra förblir som de är. Kommunen bestämmer själv taxa. I enstaka fall kan det bli nödvändigt att köpa data separat utöver produktkatalogens utbud, till exempel befolkningsstatistik SCB.

33 Hur har kommunernas avgifter räknats ut?

34 Avgiften för datadelning baseras på
Avgiften för datadelning baseras på Informationsbehov (2 steg) Geografiskt verksamhetsområde (3 steg) Nytta (2 steg) Kommunparameter (endast för kommuner) Areal (hektar) (5 steg) Folkmängd (antal) (8 steg) Befolkningens täthet (invånare/hektar) (6 steg) Andel tätortsareal av totala arealen (%) (5 steg) Omsättning (endast för myndigheter) (6 steg) Geografiskt nyttoområde Har ersatts med Geografiskt verksamhetsområde samt förtydligats med att det är organisationens ansvarsområde som avses.

35 Informationsbehov Samtliga kommuner har här faktor 10, dvs. de har behov av data

36 Geografiskt verksamhetsområde
Samtliga kommuner har faktor 0,5 – kommunen får dock tillgång till data för hela Sverige

37 Nytta Samtliga kommuner har faktor 1,5 medan statliga myndigheter inplaceras individuellt

38 Omsättning (endast statliga myndigheter)
Denna faktor används endast för statliga myndigheter och innefattar ej omsättning i affärsverksamhet

39 Underliggande kommunparametrar
Respektive kommuns delfaktorer summeras och summan utgör ingångsvärde för den kommunspecifika parametern

40 Kommunparameter Inplacering av respektive kommun bygger på fyra underliggande parametrar Summan av de underliggande parametrarna avgör vilken faktor respektive kommun får i kommunparametern. Intervallen är valda så att lagom antal kommuner hamnar i resp. gradering

41 Avgifter datadelning Årlig avgift för kommuner Kategori Avgift A
100 000 kr B 140 000 kr C 180 000 kr D 225 000 kr E 285 000 kr F 365 000 kr G 500 000 kr H 850 000 kr I 1 100 000 kr Årlig avgift för landsting Kategori Avgift A 150 000 kr B 220 000 kr C 300 000 kr D 380 000 kr E 490 000 kr F 620 000 kr Årlig avgift för myndigheter Kategori Avgift A 50 000 kr B 150 000 kr C 250 000 kr D 550 000 kr E 1 300 000 kr F 2 250 000 kr G 3 500 000 kr H 6 500 000 kr

42 Ramverk för nyttjande – tillgodoser PSI-krav
Ramverk - Affärsmodell Användningskategorier Villkor för nyttjande Avgiftssättning Offentlig användning Gemensamma villkor Datadelning Leverantörs-specifik Kommersiell slutanvändning Leverantörsspecifik Kommersiell vidareförädling Leverantörsspecifika villkor Icke kommersiell Forskning & Utbildning Användningskategoriernas gemensamma beskrivningar används av alla informations- ägare Villkoren för nyttjande av data är gemensamma för alla kategorier utom för vidare-förädlare Avgiftssättningen är leverantörsspecifik för all användning utanför datadel-ningen 42

43 Nyttan av att vara med i geodatasamverkan
Nyttan av att vara med i geodatasamverkan Gemensamt ansvar för och inflytande på att infrastrukturen för geodata utvecklas på ett effektivt sätt Ökad tillgång och enklare åtkomst till ett samlat utbud av geodata inom ramen för datadelningen Mer information till samma kostnad och möjlighet att granska, välja och avropa leverans av information och tjänster som behövs i den egna verksamheten Möjlighet att utveckla systemstöd till egen verksamhet baserat på en enhetligt organiserad försörjning med geodata och geodatatjänster Lägre transaktionskostnader Geodataportalen skapar överblick och ordning Transparenta och förenklade villkor för vidareutnyttjande av geodata Stimulerar vidareförädling genom fri tillgång till information för att bygga applikationer

44 Inspires principer och syfte - Infrastructure for Spatial Information in Europe Göra geodata och tjänster tillgängliga på ett standardiserat sätt via enhetliga europeiska regler Göra det möjligt att kombinera geodata från olika källor, samt att dela data mellan många användare Göra geodata som är nödvändig för ledning och styrning tillgängliga på villkor som möjliggör frekvent användning Göra det enklare att hitta geodata genom olika tjänster på Internet t ex genom den svenska geodataportalen som nås via Göra det lättare utvärdera om geodata är lämpliga för visst syfte samt veta vilka villkor som gäller för användning

45 En viktig del i Inspire är standardisering för att nå interoperabilitet (dvs att datamängder och tjänster ska fungera tillsammans).

46 Idén med Inspire …till en Informationskran
Från separata informationskällor… Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Bild-idé: M. Drewniak

47 Hur fungerar det i praktiken?
Myndigheters informationsbrunnar Samverkan Tjänst

48 Samverkan Gemensam teknikgrupp från samverkande organisationer (SGU, SMHI, SjöfartsV, TrafikV, LM) Samverkan - gemensamma funktioner - Gemensam utveckling - Kostnadseffektivt - Förenklad hantering Portalen – nav för tekniksamverkan 48

49 Bakomliggande ställningstaganden:
Bakomliggande ställningstaganden: baseras på en tjänstebaserad arkitektur - kommunikation via standardiserade meddelanden. baseras på hög grad av federation och återanvändning av tjänster tjänstebaserat datautbyte mellan mjukt kopplade verksamheter Open Source