Det journalistiska uppdraget

En presentation över ämnet: "Det journalistiska uppdraget"— Presentationens avskrift:

1 Det journalistiska uppdraget
Journalistens text Det journalistiska uppdraget Den här mallen kan användas som en startfil för att presentera projektuppdateringar projektet. Avsnitt Högerklicka på en bild om du vill lägga till avsnitt. Avsnitt gör det lättare att ordna bilder och att samarbeta med andra författare. Anteckningar Använd avsnittet Anteckningar för leveransanteckningar, eller om du vill ge åhörarna mer detaljerad information. Visa de här anteckningarna i presentationsvyn under presentationen. Var noggrann när du väljer teckenstorlek (storleken är viktig för hjälpmedelsfunktioner, synlighet, videoinspelning och onlineproduktion) Koordinerade färger Var särskilt noggrann med diagram och textrutor. Tänk på att deltagarna kan välja att skriva ut i svartvitt eller gråskala. Gör en testutskrift och kontrollera att färgerna ser bra ut även om de skrivs ut i svartvitt eller gråskala. Grafik, tabeller och diagram Enkelhet är ofta bäst: använd konsekventa, icke-distraherande stilar och färger, så långt det är möjligt. Märk alla diagram och tabeller med etiketter.

2 ”Med ord beskriva och berätta om verkligheten” (Medieboken)
WIKIPEDIA Journalistik kallas den framställning, insamling, urval och bearbetning av innehåll som präglas av rapportering från verkliga, och ofta aktuella, händelser, nyheter. Materialet sammanställs av journalister och sprids genom press, etermedia eller via internet och anses vara en av de främsta källorna till information och åsikter i det nutida samhället, vilket ofta brukar sammanfattas med att media är dentredje statsmakten. Vad handlar projektet om? Definiera syftet med projektet Liknar projektet tidigare projekt, eller är det en helt ny typ av projekt? Definiera omfattningen av projektet Är det ett oberoende projekt eller är det relaterat till andra projekt? * Observera att den här bilden inte är nödvändig för veckostatusmöten

3 Tredje statsmakten ???? WIKIPEDIA
Tredje statsmakten är sedan mitten av 1800-talet en informell benämning på massmedia i Sverige. Den första makten är regeringen och den andra riksdagen.[1] [2] Ibland antas riksdagen vara den första.[3] Den tredje statsmaktens uppgift anses vara att granska de två andra. Andra menar att riksdagen är första statsmakten , de verkställande organen ( polis, militär, domstolar, skolverk mm) den andra statsmakten och massmedia den tredje. Likartade uttryck förekommer även på andra håll – i den engelskspråkiga världen finns fourth estate 'fjärde ståndet' och på den europeiska kontinenten quatrième pouvoir, vierte Gewalt och quarto potere 'fjärde makten'.

4 Arbetsmetoder Rapportera en nyhet objektivt och begripligt.
Referera vad människor tycker och tänker. FAKTA och material insamling Sammanställning och analys Utskrift Korrekturläsning A) Motläsning B) Kria rättning PUBLICERING

5 NYHETSARTIKLAR Svarar på frågorna : Vad När Vem Var Hur Varför

6 Disposition Viktigast först RUBRIK Sammanfattning Ingress
Bakgrundsfakta Brödtext Kring resonemang Brödtext Styckeindelning Mellanrubriker Det minst viktiga sist om texten skall redigeras av någon annan då man stryker från slutet.

7 Rubrik Marknadsför din text.
Informerar om vad som kan väntas i texten. Lockar till läsning. Ställer frågor ? Väcker nyfikenhet Speglar vinklingen på texten Överdriv inte detta Görs ofta av en redigerare

8 Ingress Kort sammanfattning av artikelns innehåll.
Högst ett par utgångar (nya stycken) Tjockfet stil Väcker nyfikenhet på resten av texten och vilja att läsa vidare. Sammanfattning , 5-6 rader Punktingress Pratminus ingress -Jag dog nästan sa……………

9 Notiser Svårast att skriva .
En notis är ungefär samma sak som en nyhetsartikel fast mycket kortare. Här finns inte någon ingress, utan innehåller direkt all fakta som läsaren behöver för att förstå sammanhanget. En ingress ska vara kort, informativ, effektiv och direkt.

10 Nyhetsartikel En nyhetsartikel är alltid skriven journalistiskt , antingen där den publiceras, eller på annan plats . Vilket naturligtvis blir mer vanligt nu då man i princip kan skicka artiklar var som helst ifrån. En nyhetsartikel brukar vara lätt att känna igen. Den består av rubrik, ingress och brödtext och berättar om en nyhet, något som har hänt eller kommer att hända.

11 Innehåll i nyhetsartikel
Händelser Åsiktsartikel Ledare,Blogg,Debattartikel,Krönika,Kåseri,Recension Fakta artikel Referat Ett referat kan man beskriva som striktare än en nyhetsartikel i formen. Här handlar det enbart om att återge vad någon sagt eller något som har hänt, utan att lägga in några värderingar. Det kan till exempel finnas referat från fotbollsmatcher, tal eller rättegångar. Reportage Ett reportage skiljer sig från en nyhetsartikel och notis eftersom texten är mycket längre och mer detaljrik. I reportaget ska man kunna uppleva miljön, personerna och händelserna, gärna med sinnen som doft, syn och hörsel. Detaljerna är viktiga,. 

12 Intervjuer Intervju = utfråga , förhöra sig hos.
” Intervjuare äger makt och inflytande av ett aldrig tidigare skådat slag” Denis Brian 1973 Mera öra än tunga ”Inget är värre än en oförberedd intervjuare” Om genomförandet ” En ödmjuk attityd kan bädda för intressanta fördjupningar” Kort – åsikter , tidsbilder , stämningar Lång – berättande, bra frågor , bra ställda frågor, följdfrågor, samspel, nyhet, identifikation.

13

14 Aktuell status Vad har hänt sedan den senaste milstolpen?
Vilka aktiviteter har slutförts? Vilka problem har lösts? Vilka nya problem har uppstått?* Hur går projektet just nu: enligt schema, före schema eller efter schema? Om projektet försenas, hur ser "plan B" ut? * Om något av dessa problem orsakade en försening i schemat eller måste diskuteras vidare, inkluderar du detaljerna på nästa bild.

15 Problem och lösningar Beskrivning av problemet Hur löstes det?
Vad bestod det i, och hur påverkade det projektet? Tid Kostnad Annat Duplicera den här bilden vid behov, om det finns flera ärenden. Den här bilden och relaterade bilder kan flyttas till bilagan eller döljas vid behov.

16 Tidslinje Milstolpe 1 Datum 1 Milstolpe 2 Datum 2 Milstolpe 3 Datum 3
Följande bilder visar flera exempel på tidslinjer med hjälp av SmartArt-grafik. Inkludera en tidslinje för projektet med tydliga markeringar för milstolpar och viktiga datum, och markera var projektet är nu.

17 Tidslinje Datum 1 Datum 2 Datum 3 Datum 4

18 Tidslinje Datum 1 Datum 2 Datum 3 Datum 4

19 Framtiden När inträffar nästa milstolpe?
Vilka är de förväntade slutprodukterna? Kända risker och problem Är tidsåtgången för att undersöka problemen känd? Vilka är de omedelbara steg som nu ska tas?

20 Beroenden och resurser
Projekt Leverantörer Tillverkning Försäljning Teknik Fjärrteam Vilka beroenden påverkar tidslinjen, kostnaden och resultatet för det här projektet?

21 Bilaga Förbered bilder för bilagan om mer information eller ytterligare bilder skulle behövas. Bilaga är också användbar om presentationen distribueras senare.

22 Bilaga Budget Konstruktionsdokument Marknadsföringsplan
Ytterligare dokument Kontaktinformation