Punkter för dagen Gårdsförsäljning Glokal hälsa NCD globalt Sverige

En presentation över ämnet: "Punkter för dagen Gårdsförsäljning Glokal hälsa NCD globalt Sverige"— Presentationens avskrift:

1 Glokal hälsa – alkoholpolitik från FN till Alingsås 20 april 2013 Per Leimar

2 Punkter för dagen Gårdsförsäljning Glokal hälsa NCD globalt Sverige
Alingsås

3 Gårdsförsäljning Vad handlar frågan om? Att stötta svenskt jordbruk?
Att avskaffa monopolet? Partipolitik inom alliansen?

4 Gårdsförsäljning – en fråga om visualisering
”Serietecknare i vardande” Sofia E Karlsson, 2012

5 Glokal hälsa Globalt

6 Gapminder Gapminder

7 Gapminder Hur har livslängd och ekonomi utvecklats under 1900-talet?
Vad är viktigast – hälsa eller ekonomi?

8 Globala sjukdomsbördan 2010
Källa Institute for Health Metrics and Evaluations, Seattle, USA – Visualizations, GBD Compare,

9 Sveriges sjukdomsbörda 2010
Källa Som bild 8

10 Kina 2010 Källa Som bild 8

11 NCD Icke-smittsamma sjukdomar
36 miljoner dödsfall globalt 2008 63 % av samtliga dödsfall 55 miljoner dödsfall 2030 90 % av dödligheten i Sverige 47 biljoner US dollar till 2030 Källor: Punkt 1: Global Status Report on noncommunicable diseases 2010, WHO Genève, 2011 Punkt 2: Draft action plan for the prevention and control of noncommunicable diseases 2013–2020, Executive Board 132/7, 11 January 2013; från World health statistics Geneva, World Health Organization, 2012 Punkt 3: Noncommunicable diseases country profiles 2011, WHO Gevève, 2011 Punkt 4: The Global Economic Burden of Noncommunicable Diseases, World Economic Forum, Harvard School of Public Health, Genève, Siffran 47 biljoner USD inkluderar psykisk sjukdom. Exklusive dessa är siffran 30 biljoner.

12 NCD Icke-smittsamma sjukdomar
Fyra stora sjukdomar Hjärtsjukdom Cancer Kroniska luftvägssjukdomar Diabetes Fyra gemensamma riskfaktorer Tobak Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Alkohol Källa: Bland andra: Global Status Report on noncommunicable diseases 2010, WHO Not 1 i Global Status Report on noncommunicable diseases 2010, WHO: The primary focus of this report is on the four groups of diseases covered by the Global Strategy for the Prevention and Control of Noncommunicable Diseases: cardiovascular diseases, cancers, diabetes and chronic lung diseases, which are responsible for the majority of deaths caused by NCDs and are largely caused by four shared behavioural risk factors. The broader scope of noncommunicable conditions also includes health problems like gastrointestinal diseases, renal diseases, and neurological and mental health disorders. These conditions account for a substantial portion of the global burden of disease. Although they are not specifically addressed by the content and focus of this report, many of the approaches and opportunities for tackling NCDs described are also directly relevant to these conditions.

13 Globala risker 2010 World Economic Forum, Davos
Oljeprisökning Fastighetspriser kollapsar Kroniska sjukdomar Minskad globalisering Källa: Global Risks A Global Risk Network Report, World Economic Forum 2010

14

15 Vad säger de? FN Förebygg Befolkningsnivå: utbildning, lagar, regler, skatter WHO, Världsbanken, World Economic Forum Nyckelåtgärder alkohol: Skattehöjningar Reklamförbud Begränsa tillgänglighet Källor: FN: Political Declaration of the High-level Meeting of the General Assembly on the Prevention and Control of Non-communicable Diseases, Resolution adopted by the General Assembly, 66/2, 19 September 2011 WHO: Global status report on noncommunicable diseases 2010, WHO 2011; Action Plan for implementation of the European Strategy for the Prevention and Control of Noncommunicable Diseases, 2012−2016, WHO Regional Office for Europe, 2012 Världsbanken: The Growing Danger of Non-Communicable Diseases - Acting Now to Reverse Course, The World Bank, September 2011 World Economic Forum (WEF): The Global Economic Burden of Non-communicable Diseases, World Economic Forum and the Harvard School of Public Health, September 2011 WEF och WHO: From Burden to “Best Buys” - Reducing the Economic Impact of Non-Communicable Diseases in Low- and Middle-Income Countries, World Economic Forum & World Health Organization, 2011

16 Glokal hälsa Sverige

17 Realprisindex sprit, vin, öl Sverige 1995 - 2011
Källa: Folkhälsodatabasen,

18 Serveringstillstånd Sverige 1995 - 2012
Källor: 1995 – 2011: Folkhälsodatabasen 2012: Rekordmånga får sälja alkohol,

19 Öppettider Systembolaget per 10 000 inv 1996 - 2012
Källa: Folkhälsodatabasen, se bild 17

20 Reklam IQ Rapport 2012:1 Alkoholreklam i Sverige Källa:
Alkoholreklam i Sverige, IQ Rapport 2012:1 IQ Rapport 2012:1 Alkoholreklam i Sverige

21 Systembolagets försäljning 100 % alkohol per person 15+ 1998 – 2012
Källa: Folkhälsodatabasen, se bild 17

22 Sponsring 1 av 4 av Sveriges festivaler har en alkoholsponsor
4 av 10 festivaler med en majoritet besökare under 25 år har en alkoholsponsor Ölvarumärken är mest framträdande på festivaler med unga som huvudmålgrupp Alkoholleverantörerna blir markant mer aktiva i sin marknadsföring när målgruppen är yngre (under 25 år). IQ Rapport 2013:1 Alkoholvarumärkens sponsring Källa: Alkoholvarumärkens sponsring, IQ Rapport 2013:1

23 Nya alkohollagen 2011 Ökade möjligheterna till serveringstillstånd
Mässor för allmänheten Provsmakning för gårdsproducenter Avskaffade tillstånd för tillverkning Avskaffade tillstånd för teknisk sprit Fri handel för fullständigt denaturerad sprit Fri handel med alkoholhaltiga preparat Inte förbud mot kommersiell förmedling Inte gårdsförsäljning

24 Nyckelåtgärder WHO, Världsbanken, WEF
Skattehöjningar Reklamförbud Begränsa tillgänglighet Källor: Se blid 15

25 Avsaknad av vinstintresse
En grundläggande och viktig princip för den svenska alkoholpolitiken. Alkohol har så stora skadliga effekter att den inte ska säljas av företag med vinstintresse och i konkurrens, eftersom det driver upp konsumtionen. För att kunna bedriva försäljning utan vinstintresse krävs monopol. Bild på omslag av boken ”När vinst inte är målet” av Jim Collins. Boken handlar inte om alkoholmonopol, men om att ledare i folkrörelser har stor kompetens och erfarenhet.

26 Glokal hälsa Alingsås

27 Alingsås Antal serveringstillstånd/10 000 inv
Källa: Folkhälsodatabasen

28 Alingsås Systembolaget öppet/10 000 invånare
Källa Folkhälsodatabasen

29 Alingsås Försäljning från Systembolaget
Källa Folkhälsodatabasen

30 Alingsås Vård i alkoholrelaterad leversjukdom
Källa: Folkhälsodatabasen

31 Alingsås Döda alkoholindex
Källa: Folkhälsodatabasen

32 Alingsås Anmäld misshandel och rattfylleri
Källa: Folkhälsodatabasen

33 Alingsås Alkoholmissbrukets kostnader
Miljoner kr/år Kommun Landsting Rättsväsende Produktionsbortfall 60 32 46 126 Uträknat från Missbruksutredningens forskningsbetänkande, se nästa bild Totalt 265 miljoner kr

34 Missbruksutredningen Kostnad per person med särskilt behov av stöd
Kommun Landsting Rättsväsende Produktionsbortfall Totalt per person: 0,97 miljoner Antal personer: Summa: 66 miljarder per år Källa: Glenngård, A. et.al. (2011). Missbrukets ekonomiska börda i Sverige. I Missbruket, Kunskapen, Vården: Missbruksutredningens forskningsbilaga, (Statens Offentliga Utredningar 2011:6), kapitel 19

35 Nyckelåtgärder WHO, Världsbanken, WEF
Skattehöjningar Reklamförbud Begränsa tillgänglighet Källor: Se blid 15

36 Fullmäktigeledamöters åsikt om förslag om den egna kommunen "Bedriva en mer restriktiv kommunal alkoholpolitik" Källa: Mikael Gilljam, David Karlsson, Anders Sundell, Politik på hemmaplan, SKL Kommentus 2010 Från Politik på hemmaplan, Mikael Gilljam, David Karlsson, Anders Sundell, SKL Kommentus 2010 Antal svarande ledamöter i kommun- eller landstingsfullmäktige, hösten 2008 Balansmått är andel ledamöter som tycker förslaget är mycket eller ganska bra minus andel ledamöter som tycker förslaget är mycket eller ganska dåligt. Kan variera mellan +100 och -100