Uppdaterad försäljningsstatistik (augusti 2012) inför Stramarådet

En presentation över ämnet: "Uppdaterad försäljningsstatistik (augusti 2012) inför Stramarådet"— Presentationens avskrift:

1 Antibiotikaförsäljning i öppenvård (på recept) och i slutenvård (slutenvårdsrekvisition).
Uppdaterad försäljningsstatistik (augusti 2012) inför Stramarådet Bild 2-22 öppenvård Bild slutenvård

2 På riksnivå ökade den totala antibiotikaförbrukningen med 0,8% under perioden sep aug 2012 jämfört med spe aug Under denna period minskade antibiotikaförskrivningen något i 9 av 21 landsting.

3 Källa: Apotekens Service AB, Concise
Totala antibiotikaförbrukningen (J01 exkl. metenamin) per län och för riket, , öppenvård. Källa: Apotekens Service AB, Concise Ett exempel på hur man kan visa de regionala skillnaderna, antibiotikaförbrukning mätt i recept/1000 invånare och år.

4

5 Under första halvåret 2012 minskade antibiotikaförbrukningen något i 6 län jämfört med första halvåret På riksnivå ökade däremot försäljningen med 2,7% i denna jämförelse.

6 Den totala antibiotikaförsäljningen i öppenvård för olika åldersgrupper

7 Den totala antibiotikaförbrukningen ökade något i alla åldersgrupper under första halvåret 2012 jämfört mot första halvåret Ströst procentuell ökning ses i gruppen 0-6år (+6,3%). 6,3% 3,6% 2,6% 1,7% 0,7% 2,7%

8 Försäljning av olika antibiotikagrupper i öppenvård

9 Störst procentuell ökning under H jämfört H ses för PcV (ökat 5%), tetracykliner (ökat 12%) och makrolider (ökat 7%).

10 Även om man tittar på senaste 12-månadersperioden så ses en ökning för PcV (1,9%), tetracykliner (9%) och makrolider(4,8%) jämfört med samma 12-månadersperiod föregående år.

11 Antibiotika som ofta används mot luftvägsinfektioner
”Luftvägsantibiotika”= doxycyklin (J01AA02), amoxicillin (J01CA04), amoxicillin m. klavulansyra (J01CR02), PcV (J01CE02), cefalosporiner (J01DB-DE) och makrolider (J01FA)

12 Förbrukningen av antibiotika som ofta används mot luftvägsinfektioner ökade med 5% under första halvåret 2012 jämfört mot första halvåret Detta orsakas av en ökad förbrukning av dessa preparat under januari-mars 2012, se nästa bild. Förbrukningen av ”Hud och mjukdelsantibiotika” låg nästan på samma nivå ( +0,8%) och ”urinvägsantibiotika” minskade med 1,7% (obs! alla åldrar och båda kön i denna bild).

13

14 PcV, doxycyklin och makrolider ligger något högre under H jämfört mot H Följande 3 bilder visar försäljning av dessa substanser per månad.

15

16

17 Under hösten 2011(juli-oktober, svarta staplar) var makrolider restnoterade.

18 Förbrukningen av dessa preparat ökade något i alla åldersgrupper under första halvåret 2012 jämfört mot första halvåret Ströst procentuell ökning ses i gruppen 0-6år (+6,9%). 6,9% 6,2% 4,7% 4,0% 6,1%

19 Väldigt nära PcV målet: 0,797536797837188…..
Riket: 69,3%

20 Antibiotika som ofta används mot urinvägsinfektioner
”Urinvägsantibiotika”= pivmecillinam (J01CA08), trimetoprim (J01EA01), nitrofurantoin (J01XE01) ciprofloxacin (J01MA02) och norfloxacin (J01MA06)

21 Försäljning av urinvägsantibiotika till kvinnor minskade något (1,3%) under januari-augusti 2012 jämfört med januari- augusti men ökad andel rekommenderade1:a handspreparat!

22 Riket: 14,2%

23 Slutenvård Inkluderar all antibiotikaförsäljning på slutenvårdsrekvisition, dvs. även antibiotika som försålts på slutenvårdsrekvisition till andra enheter än sjukhus t.ex. äldreboenden.

24 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 J01 excl methenamine 1.18 1.22 1.25 1.33 1.36 1.43 1.49 1.55 1.52 1.59 Total J01 1.21 1.27 1.37 1.50 1.56 1.62 1.57 1.53 1.61 Methenamine (J01XX05) 0.03 0.05 0.07 0.02 Total ökade antibiotikaförbrukningen inom slutenvård med 4,2% under Högsta nivån under 2000-talet.

25 3,6% På riksnivå ökade den totala antibiotikaförbrukningen med 3,6% under perioden sep aug 2012 jämfört med spe aug Under denna period minskade antibiotikaförbrukningen i endast 3 län.

26 Under senaste 12-månadersperioden ökade förbrukningen av de flesta antibiotikagrupperna något jämfört med samma period föregående år. Störst procentuell ökning ses för tetracykliner (+13,3%), kombinationer av penicilliner (12,8%), karbapenemer (8,9%) och övriga aminoglykosider /11,3%). Förbrukningen av cefalosporiner fortsatte att minska med 5,5%).

27 14,2% J01CR05 - piperacillin och enzymhämmare 9,9% J01DH - karbapenemer 0,5% J01MA - fluorokinoloner -3,6% Cefalosporiner (J01DB-DE) 7,5% Smalspektrum penicilliner (J01CE01+02) Under perioden januari- augusti 2012 jämfört med januari- augusti 2011 ökade förbrukningen av dessa preparat, förutom cefalosporiner som minskade (-3,6%). I denna jämförelse ses störst ökning för pip-tazo (14,2%).

28 Trots en ökad antibiotikaförbrukning inom slutenvård
finns positiva trender!

29 Andelen cefalosporiner (J01DB-DE) och fluorokinoloner (J01MA) av den totala antibiotikaförsäljningen (J01 exkl. metenamin) på slutenvårdsrekvisition minskade något i 16 län under senaste 12-månaderspriod jämfört med motsvarande 12-månadersperiod föregående år. Detta är i linje med bland annat Infektionsläkarföreningens rekommendationer för behandling av samhällsförvärvad pneumoni respektive okomplicerad nedre UVI hos kvinnor. Det skiljer 8,7 procentenheter mellan det län som har lägst och högst andel cefalosporiner och fluorokinoloner. Störst procentuell minskning i denna jämförelse ses i Värmland. På riksnivå minskade andelen cefalosporiner och fluorokinoloner från 20,1% till 19,5%.

30 Andelen penicilliner med smalt spektrum (J01CE01 och 02) av den totala antibiotikaförsäljningen (J01 exkl. metenamin) på slutenvårdsrekvisition ökade något i 14 län under senaste 12-månadersperioden jämfört med samma månader föregående år. Det skiljer 13,8 procentenheter mellan det län som har störst och lägst andel smalspektrumpenicilliner. Störst procentuell ökning i denna jämförelse ses i Jönköping. På riksnivå ökade andelen något, från 13,5% till 13,9%. * DDD enligt WHO är för PcG 3,6 g. I Sverige används normalt dygnsdoseringar högre än 3,6g. Vid analys av PPS resultaten (samtliga studier, N=754) fås ett genomsnittlig ordinerad dygnsdos på 6,9g för patienter inom vuxenspecialiteter. Dygnsdosering varierar dock inom landet vilket bör beaktas.