Svavelgödsling.

En presentation över ämnet: "Svavelgödsling."— Presentationens avskrift:

1 Svavelgödsling

2 Höstoljeväxter 20-35 kg/ha och år Våroljeväxter 15-25 kg/ha och år
Olika grödors S-behov Höstoljeväxter kg/ha och år Våroljeväxter kg/ha och år Vall kg/ha och år Höstsäd kg/ha och år Vårsäd kg/ha och år Ärter/bönor kg/ha och år

3 Genomsnittliga svaveleffekter i Yaraförsök
Höstoljeväxter kg (max 1500kg) Våroljeväxter kg (max 700 kg) Vall kg (max 1700 kg) Vårsäd % ( max 1980 kg) Höstsäd +? 1% (max 900 kg)

4 Gödslingsråd för svavel
Självklart med S till oljeväxter sedan mitten av 90-talet. Mycket stora skördeökningar i försöken Vall: ca 600 kg ts i skördeökning i stort antal försök i hela Sverige Svaveltillförsel vedertaget i alla gödslingsråd Sockerbetor: svårt att visa svaveleffekter i försök, men i praktiken har kraftiga svavelbrister noterats. Exempel på uppmätt skördeökning 18% ökad sockerskörd. Vårsäd: Inte alltid behov, men vid behov stora skördeökningar för svavel (över 1000 kg i skånska försök –02). S billig försäkring. Höstsäd: Svaveleffekter finns, men inte lika stora utslag som i övriga grödor. Inte utslag varje år. Enskilda försök visar skördeökningar på upp till 900 kg. Europeiska försök visar skördeökningar på 1-2 % i genomsnitt. S billig försäkring.

5 Vad påverkar effekten av svavelgödsling
Utlakning av svavel under vinter och vår. Positiv S-effekt efter varma, nederbördsrika vintrar Jordart. Större svavelbehov på lätta, mullfattiga jordar. Odlingshistoria. Tidigare regelbunden stallgödselanvändning kan ha byggt upp förråd av org material i marken, varifrån några kg (ca 5) kan avges årligen Kväveupptaget. År med hög skördepotential och stort kväveupptag behövs mer svavel. Gröda. Oljeväxter och vall är känsliga för svavelbrist. Vårspannmål visar rel ofta god skördeökning vid S-tillförsel. Höstsäden verkar vara den gröda som är minst känslig. Dock har skördeökningar visats vissa år vid S-behov ( kg/ha)

6 L3-2260, Kronetorp. 2002-06-03 Svavelbrist i vårkorn 150 kg N i Axan
100 kg N i Axan + 25 kg N KS 100 kg N i N34 150 kg N i Axan 0 kg N 50 kg N i Axan

7 Kraftig svavelbrist 2002, vårkorn
(Stora svaveleffekter efter relativt varm och nederbördsrik vinter L3 2260) Skördeökning för svavel Jordart mf lerig sand mf lerig mo Kristianstad +1980kg/ha Arlöv +1100kg/ha Skurup +380kg/ha

8 Effekt av svavel i vårvete på brödbakningskvalité
Behandling Hög S+S Hög S Låg S Mjöl S (mg/g) , , ,8 Mjöl N:S kvot , , ,9 Bröd volym (källa: Byers et al. A survey ofthe sulphur content of wheat grown in Britain. Journal of the Science of Food and Agriculture 38 (1987) 151–160.

9 N og S växelverkningar–svavelbrist förstärks med en högre N-giva

10 Svaveleffekter i vårsäd

11 Sammanfattning av resultat i höstvete Olika försöksserier med svavelgödsling
Resultaten är hämtade från kvävegödslingsförsök. Tyvärr ligger flertalet av försöken på styva leror och mellanleror, ofta med höga mullhalter. Resultaten hade sannolikt blivit mer positiva om platser med lättare jordarter valts. Ytterligare några försök finns från mitten av 90-talet, där man vid akut svavelbrist uppnått goda skördeökningar vid såväl blad som markgödsling. De svenska resultaten bekräftas av europeiska, där skördeökningar på1-2% har uppmätts i medeltal.