Från traditionell vårdbyggnad till integrerade vårdformer

En presentation över ämnet: "Från traditionell vårdbyggnad till integrerade vårdformer"— Presentationens avskrift:

1 Från traditionell vårdbyggnad till integrerade vårdformer
Seminarium Höstkonferens Forum 15 november 2013 10:00-12:00 De flesta människor vill välja hur de lever sina liv. Att kanske dra sig undan en stund, vila, eller umgås och bjuda in till gemenskap. Den plats personer bor på eller tillfälligt vistas i vill de skall vara ett stöd, en plats där det finns förutsättningar att må bra. God vård är personcentrerad och strävar efter att den som är sjuk ska uppleva känsla av sammanhang, förståelse och trygghet. På så sätt kan man säga att god vård även omfattar den miljö personen vistas och att även den kan vara personcentrerad i termer av att värna om personlig integritet, välbefinnande och bästa möjliga hälsa. Om vi integrerir patienters och närståendes erfarenheter och kunskap från olika ämnes- och vårdområden ökar möjligheten att bidra till en personcentrering av miljön.

2 Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti människan och vårdens uppgift är att skapa sådana förutsättningar att hälsa främjas Även om vårdmiljö som forskningsområde är relativt nytt inom vårdvetenskap, visade redan Florence Nightingale på mitten av 1800-talet betydelsen av miljöns utformning för vårdandet (Nightingale 1860). Hon beskrev vikten av olika faktorer i patientens omgivning för att främja hälsa, både avseende olika förhållanden i den fysiska miljön i form av kvalitén på ventilation, värme och ljus, och i den sociala miljön, i termer av sjuksköterskans omedelbara närhet till och sociala interaktion med patienten. Nightingale var även en föregångare då hon relaterade vårdmiljö med patientsäkerhet, och där hon genom ett systematiskt arbete kunde visa en direkt koppling mellan vårdmiljöns utformning och patientens hälsa. Exempelvis ansåg hon det nödvändigt att garantera frisk luft kring varje patient som en av sjuksköterskans grundläggande arbetsuppgifter för att återställa patientens hälsa, vilket därefter blev ett viktigt kriterium för den tidens arkitekter när man utformade och ritade sjukhus.

3 Seminarieupplägg Nya trender i gammal kostym. Att införa nya vårdformer i gamla lokaler Helene Axberg Västfastigheter Tomas Käll FO arkitektkontor AB Bidrar en integrerad vårdmodell till personcentrerad vård ? Sjuksköterskors erfarenheter från en onkologisk klinik Anki Delin Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patienternas upplevelse av vårdmiljön Maria Brovall Högskolan i Skövde

4 Kan vårdens arkitektur stödja en personcentrerad vård?
Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs universitet. De flesta människor vill välja hur de lever sina liv. Att kanske dra sig undan en stund, vila, eller umgås och bjuda in till gemenskap. Den plats personer bor på eller tillfälligt vistas i vill de skall vara ett stöd, en plats där det finns förutsättningar att må bra. God vård är personcentrerad och strävar efter att den som är sjuk ska uppleva känsla av sammanhang, förståelse och trygghet. På så sätt kan man säga att god vård även omfattar den miljö personen vistas och att även den kan vara personcentrerad i termer av att värna om personlig integritet, välbefinnande och bästa möjliga hälsa. Om vi integrerir patienters och närståendes erfarenheter och kunskap från olika ämnes- och vårdområden ökar möjligheten att bidra till en personcentrering av miljön.

5 En personcentrerad vårdmiljö
Relationen mellan omgivning, hälsa och omvårdnad Utgångspunkten är den enskilde personens behov och önskemål, samt de symtom och svårigheter som olika sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar kan medföra och hur vi kan bemöta detta i patientens omgivning. Det finns idag en stor mängd evidensbaserad och erfarenhetsbaserad kunskap tillgänglig om hur man kan medverka till att miljön blir till stöd och inte till hinder för den som vistas där. Vårdmiljöns utformning är viktig för välbefinnande och återhämtning av hälsa Utformningen skall utgå från personens behov, resurser, vilja och preferenser med generell kunskap om diagnos/funktionsnedsättning och specifik kunskap om just den person som vårdas här nu. Ett område under utveckling är hur patienten skall involveras i denna utveckling.

6 Delaktighet i miljöns utformning?
Självbestämmande Integritet Delaktighet i miljöns utformning? . Personcentrerad omvårdnad fokuserar på patienten som person och de symtom och tecken som sjukdomen medför och inte på sjukdomen i sig. I Sverige betonar både Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (Socialdepartementet 1982) och Socialtjänstlagen (Socialdepartementet 2001) att vården och omsorgen ska präglas av respekt för individens integritet och självbestämmande och man betonar att vården och behandlingen så långt det är möjligt skall genomföras i samråd med patienten. Men hur kommer önskemålet om delaktighet till uttryck när det gäller den miljö som patienterna vistas i och där rehabilitering och återhämtning av hälsa skall äga rum? Samråd

7 Patientens berättelse Överenskommen delaktighet/partnerskap Teamarbete
Dokumentation Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet Personcentrerad omvårdnad kännetecknas av relationer mellan människor, att frångå objektifiering av patienten och istället sätta personen som subjekt i första rummet. Där har livsberättelsen en given plats i ett försök att förstå hur den andre upplever verkligheten (Kitwood 1997). Livsberättelsen har som syfte att samla kunskaper om personens livshistoria, tidigare roller, värderingar, kultur och självbild som utgångspunkt för planering av den individuella planeringen av omvårdnaden inklusive miljön man vårdas i (Norrman m fl 1999). Forskning om effekterna av att införa ett personcentrerat förhållningssätti vården studeras vid GPCC och har visat sig påverka hälsoindikatorer samt patientens tillfredsställelse med vården mycket positivt

8 Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård
Isabell Fridh (2009). Foto: Fridh Vi kan lära oss mycket om miljöns betydelse genom att lyssna på dem som vårdas där. Isabell Fridh visar isin avhandling vikten av att se och bekräfta närstående i intensivvårdsmiljön så att de inte blir ofrivilligt avskilda från sin anhörig. Här är generösa besökstider viktiga men det räcker inte med att säga att de närstående är välkomna när de vill, miljön måste utformas så att den aktivt befrämjar deras närvaro. Närstående som får stå, eller får en hård pall att sitta på under besöket, i värsta fall på avstånd från patienten, kommer inte att stanna länge. I studier vi gjort inom onkologisk vård visar intervjuerna med patienterna hur oerhört känslig man är för sinnesintryck under sin cellgiftsbehandling. Lukt av mat vid fel tillfälle kan framkalla intensivt illamående, ljudnivån på avdelningen vara stressande och ett dystert utformat rum kan förstärka känslan av hopplöshet. Och i Hanna Falks avhandling visades hur äldre personer Etablerar en förankring till platsen genom att det privata rummet/lägenheten på boendet inreddes för att efterlikna ett tidigare hem, men även att man uppleved sig ha kontroll över vem som fick komma in, och att ens rätt till ett privatliv respekterades av vårdpersonalen. Att kontrollera dörren till rummet/lägenheten var centralt, och trots att man visste att vårdpersonalen hade egna nycklar så upplevde man sig själv som den som bestämde A sense of home in residential care Falk, et al Foto; Cicci Nordqvist Tre Stiftelser

9 Vårdatmosfär Personligt Tid och utrymme Generositet Flexibilitet
Närvaro och tillgänglighet Lugnt tempo Bekant (Edvardsson, D. 2005) Vikten av att skapa en känsla av hemlikhet i slutenvårdsmiljöer är visad i flera studier och omfattas både av den fysiska och känslomässiga miljön (Gilmour 2005). Hemlika och familjära miljöer kännetecknas av goda relationer mellan vårdare och patient, relationer präglade av värme och kontinuitet och som patienterna själva kan vara med och skapa och påverka. Såväl vårdare som patienter har beskrivit stödjande miljöer i termer av miljöer där man känner sig välkommen och sedd, miljöer som präglas av generositet och flexibilitet och där man kan följa sin egen rytm och umgås med andra (Edvardsson m fl 2005).

10 En god vårdmiljö beaktar alla delar
Värdegrund/vårdfilosofi God omvårdnad omfattar den miljö personen vistas i, en miljö där alla har såväl möjlighet som ansvar för att skapa en personcentrerad miljö som värnar om integritet, välbefinnande och som ger stöd för bästa möjliga hälsa. En personcentrerad miljö är baserad på evidens, erfarenhet och delaktighet från både vård och arkitektur där den sjuke personen och dennes närstående involveras både i form av sin livsberättelse avseende tidigare upplevelser och förväntningar på miljön, men också där vårdare bidrar med sin professionella erfarenhet och grundade bedömning om vilka behov och önskemål den aktuella ssituationen kräver. Varande och görande Fysisk miljö