Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist

En presentation över ämnet: "Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist"— Presentationens avskrift:

1 Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25
Ordklasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist

2 hoppa inte isigt snabbt på student sola dessutom Morfologi flicka
Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser flicka hoppa inte isigt snabbt Ord verkar finnas som psykologisk enhet på student sola dessutom

3 Varför ordklasser? Ordklasser är ett sätt att gruppera ord som ”ser ut” eller ”uppför sig” på ett liknande sätt. Ordklasser låter oss generalisera över typer av ord och därmed kan vi uttrycka regler, strukturer, o.dyl. i språket. Ordklasser låter oss prata om språk på en abstrakt nivå och jämföra olika språk.

4 Litet test: Ange ordklasser
Vi träffas i en svit på Soho Hotel i London. Jeff Bridges hälsar och sätter sig i den gröna tronliknande fåtöljen. Det är han som bryter tystnaden. –Auuuuuuum, säger han med slutna ögon och fingertopparna mot varandra. Det hinduistiska mantrat slutar med att Jeff Bridges bryter ut i skratt. Han känns avslappnad och ovanligt vanlig för att vara en stor skådespelare i Hollywood. När filmen American heart hade premiär 1992 skrev en recensent i New York Times att Jeff Bridges var ”den mest underskattade skådespelaren i sin generation”. Vid årets Golden Globe-gala anspelade han skämtsamt på den benämningen när han tog emot priset för bäste skådespelare. –Nu sabbar ni verkligen min status som underskattad. Publiken gav honom stående ovationer. Han fick priset för sin medverkan i Crazy heart. I filmen spelar han den bedagade countrystjärnan Bad Blake som nu är kraftigt alkoholiserad. Han ger spelningar i bowlinghallar och på mindre barer. Övrig tid spenderar Bad Blake med att dricka whisky, kedjeröka och vara bakfull. Rollen som Bad Blake känns som gjord för Jeff Bridges.

5 Litet test: Ange ordklasser
Vi träffas i en svit på Soho Hotel i London. Jeff Bridges hälsar och sätter sig i den gröna tronliknande fåtöljen. Det är han som bryter tystnaden. –Auuuuuuum, säger han med slutna ögon och fingertopparna mot varandra. Det hinduistiska mantrat slutar med att Jeff Bridges bryter ut i skratt. Han känns avslappnad och ovanligt vanlig för att vara en stor skådespelare i Hollywood. När filmen American heart hade premiär 1992 skrev en recensent i New York Times att Jeff Bridges var ”den mest underskattade skådespelaren i sin generation”. Vid årets Golden Globe-gala anspelade han skämtsamt på den benämningen när han tog emot priset för bäste skådespelare. –Nu sabbar ni verkligen min status som underskattad. Publiken gav honom stående ovationer. Han fick priset för sin medverkan i Crazy heart. I filmen spelar han den bedagade countrystjärnan Bad Blake som nu är kraftigt alkoholiserad. Han ger spelningar i bowlinghallar och på mindre barer. Övrig tid spenderar Bad Blake med att dricka whisky, kedjeröka och vara bakfull. Rollen som Bad Blake känns som gjord för Jeff Bridges.

6 Klassificeringsprinciper
Orden delas in i olika ordklasser En ordklass kan definieras av: form: vilka böjningsändelser orden kan kombineras med funktion: ordens funktion i satsen betydelse: ordens betydelse, sätt att referera på underklasser: vilka särdrag som skiljer orden inom klassen

7 Ordklasser Öppna/slutna Innehåll/form Öppna klasser Slutna klasser
nya ord tillkommer ofta och enkelt Substantiv blogg, Facebookfest, app, googla Verb sprita, twittra, blogga Slutna klasser har fasta medlemmar, förändras sällan Innehåll/form Innehållsord (ung. de öppna klasserna) ord med självständig betydelse Formord (ung. de slutna klasserna) huvudsakligen grammatisk funktion

8 Ordklasser Interjektioner Substantiv Verb Adjektiv Adverb
Prepositioner Räkneord Pronomen Konjunktioner, Subjunktioner Infinitivmärket att Artiklarna en, ett, den, det partiklar som brinna ned, leta upp

9 1. Interjektioner Uttrycker (starka) känslor, ja/nej, ljudhärmande
Böjs inte Öppen Utgör egna satser Aj! Jäklar! pst! Ja/nej.

10 2. Substantiv Betecknar föremål, företeelser, konkreta eller abstrakta fenomen Öppen klass, böjs Fungerar bl.a. som subjekt och objekt i satsen Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt?

11 Egenskaper (morfologiska särdrag)
Böjningskategorier: singular/plural (numerus) bestämd/obestämd (species) grundform/genitiv (kasus) utrum/neutrum (genus) – n-genus/t-genus

12 Singular och plural 7 olika deklinationer (som bestämmer pluralformen): -or flicka – flickor (utrum) -ar pojke – pojkar (utrum) -er sång – sånger (ofta utrum) -r sko – skor (oftast utrum) -n äpple – äpplen (neutrum) -Ø träd – trädØ (neutrum + vissa avl) -s hit – hits (utrum, inlån)

13 Bestämd och obestämd Neutrum och utrum Grundform och genitiv
Obestämd form, sg, grundform parti hund Obestämd form, sg, genitiv partis hunds Bestämd form, sg, grundform partiet hunden Bestämd form, sg, genitiv partiets hundens Obestämd form, pl, grundform partier hundar Obestämd form, pl, genitiv partiers hundars Bestämd form, pl, grundform partierna hundarna Bestämd form, pl, genitiv partiernas hundarnas

14 Olika typer av substantiv

15 Sammanfattning substantiv
Böjningskategorier: singular/plural (numerus) bestämd/obestämd (species) grundform/genitiv (kasus) utrum/neutrum (genus) – n-genus/t-genus Exempel: cykelns bokhyllor

16 3. Verb Verb uttrycker Öppen klass, böjs Verb utgör kärnan i en sats
handlingar - gå, slå händelser - vakna, inse tillstånd - sitta, vara Öppen klass, böjs Verb utgör kärnan i en sats Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? nu

17 Verb Verbens böjs (morfologiska särdrag):
Tempus, diates och modus Verbens betydelse förutsätter olika antal och typer av argument för att ”bli hel” transitivitet nu

18 Verbens böjningsformer (finita – infinita)
Finita verbformer presens - pratar, köper Anna springer hem. preteritum - pratade, köpte Anna sprang hem. imperativ - prata, köp Spring!

19 Verbens böjningsformer (finita – infinita)
Infinita former infinitiv - efter hjälpverb jag vill gå. han måste prata. supinum - efter ha/hade han har gått. de hade pratat om det här. presens particip - i satsförkortningar sjungande glada visor tågade barnen hem. perfekt particip - ofta med passiv betydelse han blev dömd. lektionerna blev inställda.

20 Tempus – tid Tempus uttrycker relationen mellan utsagans och verbhandlingens tid samt tidsrelationer mellan utsagans olika händelseförlopp Vi skickade brevet för en vecka sedan. Jag sitter och läser. När hon hade tentat klart, gick hon hem.

21 Tempusformerna Enkla former:
jag går. (presens) jag gick.(preteritum) Övriga tempusformer uttrycks i kombination med olika hjälpverb: han har varit här. perfekt han hade varit här, ... pluskvamperfekt hon kommer att resa till paris. Futurum Imorgon kommer hon att ha rest. Futurum exaktum Jag skulle gå när du ringde. Futurum preteritum … skulle ha varit där …. Futurum exaktum preteritum

22 Diates: Aktiv/passiv Transitiva (och bitransitiva) verb kan ha passivform Subjektet är det som ”utsätts för” verbets handling Aktiv: Bond jagade boven. passiv: Boven jagades (av Bond) Morfemet -s kan (i de flesta fall) fogas till formerna: presens, preteritum, infinitiv, supinum i presens stryks -r (eller -er) innan -s läggs till.

23 Modus Indikativ – vanliga, neutrala verbformen
Jag går hem nu. Imperativ – uppmaningsformen Gå hem nu! Konjunktiv Om jag ginge hem nu skulle jag få skäll. Vore, finge, bevare, vete, gåve, rädde (oftast i fasta uttryck)

24 Aktionsarter verb dynamiska statiska momentana durativa leva stå ha
hitta säga kasta sova leta arbeta skada lösa vakna

25 Hjälpverb och verbkedjor
hjälpverb: står först, böjda modala: anger talarens attityd (kan, vill, ska, måste) temporala: anger tid (har, hade, kommer att) passivbildande (bli, vara) I en verbkedja är första verbet hjälpverbet (presens eller preteritum) och sista verbet huvudverbet, verben mellan dessa modifierar huvudverbet semantiskt du hade kunnat försöka lösa uppgiften

26 Efterföljande småord Reflexiva verb: alltid överensstämmelse i person mellan subjekt och pronomen bry sig, ångra sig Verbpartiklar har ingen självständig status. Är knutna till trycksvaga verb: köra 'på; hålla 'emot, lägga 'av, tycka 'om; känna 'igen; ta 'hem Verb + preposition: vissa verb behöver en preposition före sitt objekt tvivla på något, längta efter något

27 Att skilja mellan partikel och andra ordklasser
partiklarna är alltid tryckstarka: han drack 'ur glaset. (part) han drack ur 'glaset. (prep) partikel föregår alltid objekt: han tog 'hem priset. (part) han tog priset 'hem. (adv) Verb + partikel har ibland en sammansatt motsvarighet ringa in/inringa

28 Transitivitet Intransitiva (inget objekt)
det regnar; han promenerade; de sov Transitiva (med direkt objekt) Vi köpte en ny bil; de postade ett vykort Bitransitiva (direkt objekt och indirekt objekt) Jan gav Maggan en julklapp; Kopulaverb (predikativ) transitivitet gäller inte vara, bliva, kallas, heta Bert har blivit pappa; hon heter Lassie

29 Intransitiva/transitiva par
dö döda ligga lägga slockna släcka sova söva vakna väcka

30 Sammanfattning verb Särdrag: Exempel: presens/preteritum/ … (tempus)
indikativ/imperativ (modus) aktiv/passiv (diates) transitivitet finit/infinit Exempel: Ställ in boken i hyllan! Han har inte sovit.

31 4. Adjektiv Betecknar egenskaper, tillstånd, art- eller grupptillhörighet Öppen klass, böjs Fungerar oftast med ett substantiv, överensstämmer med det i böjningen Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? Egenskap: underbar, tung, blå, Art- eller grupptillhörighet: poetisk, liberal, svensk Bestämning till Nomen/pronomen: . en orolig mamma, här kommer lilla jag, stackars dig

32 Böjningar (morfologiska särdrag)
Kongruensböjning: Numerus: singular/plural Genus: utrum/neutrum Species: bestämd/obestämd Komparation: positiv/komparativ/superlativ vissa adj har samma form i samtliga former (eller i några) bra, kul, rädd oregelbundna former Några adjektiv har samma form för utrum och neutrum lat, vred, rädd Några adjektiv har bara en form bra, stackars, gängse

33 Kongruens Adjektivets form styrs av det substantiv det bestämmer:
ett vackert slott (neut, sing, obest) det vackra slottet (neut, sing, best) de vackra slotten (neut, plu, best) slottet är vackert en liten valp (utr, sing, obest) den lilla valpen (utr, sing, best) de små valparna (utr, plu, best) valpen är liten Kongruensböjning är bara en ytform, har inte olika tolkningar. Är beroende av kontexten! med kongruensen visas vilka ord som hör ihop och vilket ord som adjektivet modifierar Mening som är ambiguös??? en kraftig berusad man en kraftigt berusad man ett kraftigt berusat statsråd en kraftig nedbajsad bebis ett kraftigt nedbajsat barn

34 Komparation Komparation uttrycker skillnad i grad 3 former:
positiv: klok komparativ: klokare superlativ: klokast Komparationen är en semantisk böjning, olika komparativformer har olika tolkningar. Vissa adjektiv kan inte kompareras p.g.a. sin betydelse femårige, död, sist, trekantig Vissa adjektiv har ingen positivform positiv Komparativ Superlativ - inre innerst - undre underst

35 Bestämningssätt Två sätt att bestämma substantivet:
predikativt (efter verb som 'vara', 'bliva') hon är stormrik. (alltid obestämd!) attributivt (ofta framför substantivet) En stormrik tjej. Den stormrika tjejen. ska detta verkligen vara här???? fras/sats föreläsning!!! Kongruens gäller både attributivt och predikativt: attributivt en varm sommarkväll varmt vatten predikativt kvällen var varm vattnet var varmt kanske inte här utan bild om substantivering!

36 5. Adverb Heterogen klass Delvis öppen, delvis sluten
Modifierar: verb, adjektiv, andra adverb, satser, textsamband Har underklasser: Satsadverb TSR-adverb Konjunktionella adverb Adverbiella pronomen tas upp med pronomen!!! Ingen betydelse definition - Vissa adverb kan kännas igen på hur de slutar: Adverb som är avledda av adjektiv eller substantiv -ligen dagligen, möjligen -vis naturligtvis, parvis Neutrumböjning av adjektiv: - kort, absolut, diskret, privat, lugnt (jmf snabbt = på ett snabbt sätt) Vanligt i språk att adverb just är bildade av adj + ”sätt” Andra ändelse (icke produktiva) -a: bara, lika, barfota, hemma, borta -e: framme, inne, före, uppe -om: lagom -lunda: annorlunda, sålunda -stans: någonstans, annanstans, ingenstans

37 TSR Bestämningar till verb, adjektiv och adverb
Det här slår hårt mot ungdomar. Bodil är mycket noggrann. Det här slår väldigt hårt mot ungdomar. Anger semantiska förhållanden som tid, sätt, rum, grad, … hon kommer alltid sent. Foreman slår hårt. De bor hemma.

38 Satsadverb modifierar hela satsens innehåll på två olika sätt:
negera: inte, ej, icke, knappast, omöjligen hon har inte kommit. ange talarens attityd till sitt påstående: antagligen, egentligen, faktiskt, förmodligen, givetvis, ju, kanske, nog, väl,… hon har väl kommit. Obs. 1. negation Övriga - modala Det kan inte vara sant att han klarade tentan. han har kanske ångrat sig. Emma kommer nog att visa vem som är bäst. Det var väl inget bra förslag. hon är faktiskt inte så omtänksam som man tror. Tyvärr så har Niklas rätt i den här frågan.

39 Konjunktionella adverb
Visar samband mellan meningar i en text. Binder texten. också, dessutom, dock, ändå … Diskuteras mer med konjunktionerna

40 Böjs inte, sluten klass, väldigt vanliga
6. Prepositioner Böjs inte, sluten klass, väldigt vanliga Anger relationer i tid, rum mm på, i, över, under, till, med Boken ligger på bordet. Jag äter maten med sked. Vag betydelse länkar mellan andra ord, vanligast substantiv svåra regler för användning, ibland nästan lexikaliserade, måste läras, ingen överensstämmelse mellan språk! på cd, bo på ö, i stad, intresse för, intresserad av … vissa verb måste följas av en viss preposition!!! Obs. även sammansatta med avseende på, beroende på, från och med, i stället för Styr objektsform: på mig *på jag på han? på honom? Till de? Till dem? Till dom? tillhör de vanligaste ord prepositioner kommer ofta från andra ordklasser, t.ex. substantiv. de förlorar mycket av sin konkreta betydelse genom grammatikalisering, förkortas

41 8. Räkneord Sluten klass (men oändligt stor) Anger antal och ordning
Användning liknar adjektivens 2 grupper: grundtal - en/ett, två, tre . . . ordningstal - förste/första, andre/andra, tredje med undantag för en/ett och förste/första, andre/andra är alla grundtal och ordningstal oböjliga Exaktare sätt att ange plural

42 9. Pronomen Sluten klass, några böjs andra inte
Ingen egen betydelse utan får sin betydelse av kontexten jag, den, det, dig, sådan, alla, som, många heterogen klass - många underklasser ”i stället för” substantiv, adjektiv, adverb

43 pronomen pronomen fungerar som (ersättning för) substantiv: adjektiv:
Bill har kommit. han verkar stressad. (betydelsen beror på sammanhanget) adjektiv: Många framstående politiker har uttalat sig i frågan. han hälsade på henne varje dag. Denna fråga kommer att väcka debatt. Exempel: jag, du, honom, henne, min, mina, din, alla, någon Som substantiv fungerar de självständigt; som adjektiv kan de användas attributivt - en sådan idiot, ett likadant böjning = kongruens som adjektiv

44 Underklasser 2 underklasser:
Definita pronomen syftar på något som lyssnaren förutses unikt kunna identifiera i kontexten. "Brukar du komma hit ofta?" "När jag har råd.” Indefinita pronomen syftar på något som lyssnaren inte förutses unikt kunna identifiera i kontexten. Någon har varit här. Man kan aldrig vara säker.

45 Sätt att syfta på pronomen som får sin betydelse från den icke-språkliga kontexten har deiktisk syftning. Där är leksakerna! pronomen som får sin betydelse från den språkliga kontexten har anaforisk syftning: När Bertil hade läst färdigt, gick han och la sig. Reflexiv syftning, syftar tillbaka på subjektet: Jag glömde min väska / hon glömde min väska hon glömde sin väska / hon glömde hennes väska Deixis - utpekande Anaforisk - att bära (syfta)tillbaka eller igen BB. Definita pronomen: 1. personliga - jag, du, mig, dig 2. Demonstrativa (utpekande) - Det här smakar gott. 3. Komparativa - en sådan bil, ett likadant beslut 4. Relativa - mannen, som . . . 5. Selektiva - den ena sa en sak men de andra sa ngt annat 6. Totala - Alla händer under bordet, varje vecka, samtliga inblandade

46 Definita pronomen Personliga och possessiva pronomen
varierar i form med avseende på person - jag, du, det, ni, vi, de (1, 2, 3) numerus - jag, du (sing); vi, de (plur) genus – den/det kasus - jag, han, vi (grundform); mig, honom, oss (objektform) min, hans, vår (genitiv/possessiv)

47 personliga och possessiva
grund possessiv objekt 1 pers sing jag min/mitt/mina mig pl vi vår/t/a oss 2 pers sing du din/ditt/dina dig pl ni er/t/a er 3 pers sing han hans honom hon hennes henne det/n dess det/den pl de deras dem 1:a per : deiktiskt, anaforiskt i direkt anförning 2:a –”- 3:e: både ock

48 Demonstrativa och relativa
Demonstrativa pronomen har utpekande innebörd Det där var väl dumt. Den hunden vill jag ha. I detta hus bodde Shakespeare. Relativa pronomen syftar på ett (eller flera) ord i samma mening och inleder en bisats Tjejerna, som var väldigt trötta, jobbade på ändå. Tavlan, om vilken alla experter hade åsikter, visade sig vara en förfalskning. Demonstrativa: Alltid deiktiska!!! Relativa Alltid anaforiska!! 'som' kan inte föregås av preposition. ’vad' behöver inte utsatt korrelat Vad du än gör, säg inget till de andra. Mera pronomen Inte definita enligt SAG eftersom de inte kan unikt identifieras!!! alla, allihop, allting, samtliga, båda, varje, var och en, envar, varenda, ingen, ingenting, ingetdera sådan, sådan här/där, dylik, slik, likadan, samme, densamme den förre, den senare, den förstnämnde, den sistnämnde, den ene, den andre, siste, senaste, föregående, följande, övriga

49 Indefinita pronomen Allmänt indefinita Interrogativa
någon, man (en, ens), många, somliga många har röstat; några är här; somliga går med trasiga skor Interrogativa Vad, vem… vad gör du? vem är det? Ingen visste vems fel det var. Interrogativa både i direkta och indirekta frågor. Svaret är substantiv eller adjektiv. Substantiv gör skillnad på animat/inanimat.

50 Räknas till pronomen i SAG Bestämd artikel
10. Artiklar Räknas till pronomen i SAG Bestämd artikel markerar en definit nominalfras, den det Det lilla huset på prärien. Obestämd artikel markerar en indefinit nominalfras, en/ett En ensam man gick på gatan. I svenskan har morfologin tagit hand om vissa delar av artiklarnas roller, det är inte självklart att denna ordklass ska finnas med.

51 Konjunktioner och subjunktioner
Visar hur händelser och företeelser hänger ihop. Böjs inte, sluten klass. Konjunktioner samordnar. Subjunktioner underordnar. Kopplar samman ord, fraser och satser.

52 Olika samband och men för Gubben var ute så gumman var inne. när om
därför att

53 Knyter samman ord och satsdelar
Konjunktioner Knyter samman ord och satsdelar Adam och Eva gillar frukt. Bill gillar öl, men Nina föredrar vin. han tävlade, fast han aldrig vann. Kom hit, så jag kan ge dig en kram.

54 Uttrycker sambandet mellan huvud- och bisats:
Subjunktioner Inleder bisatser Uttrycker sambandet mellan huvud- och bisats: indirekta frågor, tid, sätt, villkor, orsak, avsikt, jämförelse, … Ex: innan, att, om, därför att, medan, ifall, trots att, så att, för att, … Vi åt frukost innan vi gav oss iväg. De tittade på, medan vi åt. han kan inte komma eftersom hans föräldrar är på besök. Samtidigt som vi anlände, åkte de andra iväg. Samma betydelseindelning som adverben!! bisatser fungerar ofta som adverbial!!!

55 Att Kan vara subjunktion eller infinitivmärke
Ingen egen betydelse, bara grammatisk funktion Infinitivmärke: föregår verb i infinitiv kan uttalas ”å” ”Jag tycker om att resa.” Subjunktion: föregår bisats kan INTE uttalas ”å” ”Han sa att han vill resa bort.”

56 Några svårigheter med ordklasser
hur ska man betrakta participformer? Som adjektiv? Ett lagrat vin Ett återkommande besök Leende ögon Som substantiv? Det var ett evigt tjattrande. Det ett välbekant påstående. Som verb hon kom gående över torget. … sittande på högra sidan.

57 Grammatik Singularis tredje person maskulinum nominativ
mötte en flicka på Djurgårdsbron en kväll i sitt unga liv. Flickan brast ut i en interjektion en imperativ och ett possessiv, så att maskulinum tredje person böjdes till genitiv. Därpå grep de en kopulativ konjunktion och vandrade dädan som man och viv, två superlativt reciproka hjon i presens indikativ. - Alf henriksson

58 Övning: ange ordklasser
Det var en afton i början på maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten, och rabatterna var ej uppgrävda; snödropparna hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höll just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd. (Strindberg, Röda rummet) Det - pronomen var - verb en - artikel afton - substantiv i - preposition början - substantiv på - pronomen maj - substantiv den - artikel lilla - adjektiv trädgården - substantiv Mosebacke - substantiv Egennamn hade - verb ännu - adverb icke - adverb blivit - verb öppnad - verb pret.particip (adj) för - preposition allmänheten - substantiv och - konjunktion rabatterna - substantiv ej - adverb uppgrävda - verb pret.part (adj) snödropparna - substantiv hade - verb arbetat - verb sig - refl pronomen upp - adverb genom - preposition fjolårets - substantiv lövsamlingar - substantiv höll - verb just - adverb att - inf.märke sluta - verb sin - poss pronomen korta - adjektiv verksamhet - substantiv lämna - verb plats - substantiv åt - preposition de - artikel ömtåligare - adjektiv saffransblommorna - substant vilka - relativ pron tagit - verb skydd - substantiv under - preposition ett - artikel ofruktsamt - adjektiv päronträd. - substantiv