Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Västernorrlands län Härnösand 17 januari 2012 Derk de Beer Derk.de.beer@skl.se.

En presentation över ämnet: "Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Västernorrlands län Härnösand 17 januari 2012 Derk de Beer Derk.de.beer@skl.se."— Presentationens avskrift:

1 Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Västernorrlands län
Härnösand 17 januari 2012 Derk de Beer

2 Den ekonomiska regleringen
Omfördelning av intäkter mellan landsting och kommun Skatteväxling Kostnadsskillnader inom kommunkollektivet Kommunernas kostnadsutjämningssystem för äldreomsorgen Ev mellankommunal utjämning (HSL 19 §)

3 Skatteväxlingen mellan kommunkollektiv och landsting
Alla kommunerna höjer i samförstånd sin skattesats lika mycket som landstinget sänker sin Skatteväxlingsnivån ska motsvara dagens faktiska kostnader Över tiden ökar intäkterna från en skatteväxling i samma takt som medelskattekraften i riket (Länet måste hemställa till finansdepartementet om justering av länsvis skattesats)

4 Inkomstutjämning Alla kommuner och landsting (fr.o.m. 2012) garanteras 115 procent av medelskattekraften i riket. Skillnaden mellan den garanterade och den egna skattekraften multipliceras med en länsvis skattesats. Den länsvisa skattesatsen är 95% (90% Lt) av 2003 års medelskattesats. Vid skattekraft över 115 procent är den 85%. För varje län justeras för skillnader i huvudmannaskap utifrån tidigare skatteväxlingar. Den länsvisa skattesatsen ändras endast vid skatteväxlingar och påverkas inte av skattehöjningar.

5 Länsvis skattesats i Västernorrlans län
Kommunerna Landstinget Medelskattesats 2003 20,64 10,52 95/90 procent 19,61 9,47 Skatteväxlingar i länet 5,29 -5,29 Skatteväxlingar i riket 4,16 -4,16 Skillnad 1,13 -1,13 Länsvis skattesats 20,74 8,34

6 Skatteväxling 2012, exempel 20 öre
Skattekraft Skatteintäkt Ink.utj Summa Kr/inv Mkr Härnösand 350 75 425 10 Kramfors 339 86 8 Sollefteå 331 94 9 Sundsvall 379 46 41 Timrå 348 77 Ånge 338 88 4 Örnsköldsvik 367 58 23 Landstinget -362 -63 -425 -103

7 Kostnadsutjämningens delmodeller

8 Kostnadsutjämning för äldreomsorg
Äldreomsorg är den kommunala verksamhet som kostar mest och omfördelar mest i utjämningen pga stora skillnader i andelen äldre. Den genomsnittliga standardkostnaden för 2012 är kr/inv. Denna bestäms av sammantagna kostnad för riket enligt räkenskapssammandraget för år 2010 uppräknat till 2012 års prisnivå med nettoprisindex.

9 Varför så stor omfördelning i äldreomsorgsutjämningen?
Stora skillnader i åldersstrukturen Av kommuninvånare är: 113 i Knivsta 65+ år 304 i Pajala 65+ år 181 i Riket 65+ år

10 Kostnadsutjämningens delmodeller – Äldreomsorg, nuvarande system
Modellen har funnit sedan år 1996, med vissa förändringar år 2000 och 2005. Aktuella indikatorer (240 grupper) Ålder (65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90+) Blir 3 Kön (man/ kvinna) × (fångas av civilstånd Civilstånd (gift/ ogift) Yrkesbakgrund × (ersätts med dödlighetskorr) Utländsk bakgrund (nordisk/ utomnordisk) Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd Dödlighet mäts som skillnaden mellan faktiskt och förväntad dödlighet för personer över 65 år de senaste fem åren. Justeringen för skillnader i dödlighet medför avdrag och tillägg på mellan -370 och kr/inv.

11 Äldreomsorgsutjämningen för kommunerna i Västernorrlands län med kommitténs förslag, kr/inv
Bidrag/avgift 2011 Bidrag/avgift Differens Förslag 2011 Härnösand 10571 11024 453 Kramfors 13122 13851 729 Sollefteå 14065 14150 85 Sundsvall 8843 9103 260 Timrå 8645 9048 403 Ånge 14007 14513 506 Örnsköldsvik 10419 10689 270

12 Kostnadsutjämningen redan påverkad av hemsjukvården
Gjorda kommunaliseringar påverkar redan idag kostnadsutjämningen och har ökat omfördelningen i äldreomsorgsmodellen Standardkostnaden för riket har ökat med 268 kr Ju fler län som kommunaliserar, desto större omfördelning i kostnadsutjämningen. Standardkostnaden för riket uppskattas ha ökat med 432 kr/inv när samtliga län har kommunaliserat Den kommun som har högre äldreomsorgsbehov än genomsnittet får därför ett större bidrag till följd av växlad hemsjukvård och vice versa

13 Hemsjukvårdens effekt på kostnads-utjämningen idag och i framtiden - beräknat utifrån kostnadsutjämning 2012 Hemsjukvårdens andel av standardkostnad idag B/A hemsjkv idag Hemsjukvårdens andel av standardkostnad i framtiden B/A hemsjkv i framtiden Föränd B/A kr/inv Riket 268 432 Härnösand 324 56 522 90 34 Kramfors 394 126 636 204 77 Sollefteå 415 147 669 237 Sundsvall 266 -2 429 -3 -1 Timrå 263 -5 423 -9 Ånge 420 152 677 245 93 Örnsköldsvik 319 51 514 82 31

14 Problemet Kostnaderna i kr/inv ökar normalt mest i de kommuner som har högst andel äldre. Kommuner med många äldre som får bidrag från andra kommuner i kostnadsutjämningen ersätts redan idag för hemsjukvård Ersättningen för hemsjukvård i kostnadsutjämningen påverkas bara marginellt av en kommunalisering i det egna länet Den direkta effekten av en kommunalisering blir därför ofta att kostnaderna ökar mer än intäkterna i dessa kommuner Mellankommunal utjämning för att mildra effekter?

15 Nationella samordnarens förslag
Tillägg i kommunernas kostnadsutjämning för de som har övertagit hemsjukvården (1,5 procent av standardkostnaden) Antar att hemsjukvårdsbehovet följer äldreomsorgsbehovet Skulle innebära en överföring av resurser från län som inte växlat hemsjukvård eftersom motsvarande reducering inte föreslås i utjämningen för hälso- och sjukvård Kommunerna i alla andra län påverkas negativt av en växling i t.ex. Jönköping Tidsbegränsning (fem år) av länsvisa mellankommunala utjämningssystem (HSL 19§)

16 Utfall pga hemsjukvårdstillägget

17 Sammanfattning av den ekonomiska regleringen
Kommuner med låg skattekraft får samma intäkt per invånare som kommuner med hög skattekraft Kommuner med hög andel äldre och ogynnsam bebyggelsestruktur kompenseras redan i kostnadsutjämningssystemet, även om det inte sker som en följd av växlingen Framtida kostnadsutveckling mildras av medelskattekraftens utveckling Slutsats: fokusera på verksamhetsfrågorna! 17