Södertörns nyckeltal 2012 Grundskolan

En presentation över ämnet: "Södertörns nyckeltal 2012 Grundskolan"— Presentationens avskrift:

1 Södertörns nyckeltal 2012 Grundskolan
Jukka Kuusisto, Förvaltningschef på Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge kommun Helena Näslund Kvalitetschef på Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge kommun

2 En likvärdig skola – vår stora utmaning
Utgår från s. 9 i rapporten. D.v.s om hur t.ex. Södertälje arbetar med deras socioekonomiska områden; med två läraresystem. S. 18 beskriver exakt det Huddinge gör just nu!

3 Volym Diagrammet nedan visar elevantalet i årskurs 1-9 i varje kommun under åren Antalet elever har under treårsperioden ökat i alla kommuner utom Nynäshamn, där antalet elever minskat något. Skolkommunens storlek har betydelse vid redovisningen av nyckeltal, i synnerhet när värden anges i procent. I en liten kommun kan en procent betyda en elev, och i en stor kommun kanske tio stycken.

4 Skillnader är större inom kommuner än mellan dem
Det är större skillnader inom kommunerna, än mellan dem, och vid en närmare granskning visar det sig att resultaten till stor del påverkas av mellanmänskliga kvaliteter. Det pedagogiska mötet går inte att beskriva med siffror. Vissa resultatskillnader har ett samband med elevernas sociala bakgrund. Men oavsett bakgrunden kan skolan göra skillnad, sid 3 Skillnaderna är större inom kommunerna än mellan dem. Kommunerna har också olika förutsättningar. T.ex. så har Tyresö (som har minst skillnad) ”bara” fem skolor. Medan Södertälje har väldigt socioekonomiskt utsatta områden; och något som inte syns igenom i staplarna är att de lägger sätter i resurser. I Ronna/Hovsjö så har de t.ex. dubbla lärare och en lärare som har elevernas modersmål. På så vis så skapas en bra grogrund för kunskap!

5 Språkets betydelse Grafen visar att elever med utländsk bakgrund födda i Sverige och utlandsfödda elever som flyttade till Sverige före skolåldern hade uppnått gymnasiebehörighet i lika stor utsträckning. För elever med utländsk bakgrund som kommit till Sverige under grundskoletiden var resultaten lägre, och dramatiskt mycket lägre för dem som kommit under de senare grundskoleåren, och forskningen bekräftar att det tar sex till åtta år innan barnen behärskar sitt andraspråk så att det fungerar som studiespråk. Språkets betydelse för lärandet är central och språkutveckling på såväl modersmål som andraspråk är viktigt för möjligheterna att nå målen. Att gå i svensk förskola främjar språkutvecklingen, likaså tidig satsning på modersmålsutvecklingen parallellt med svenskan. Men föräldrarnas utbildningsnivå, studietradition och syn på utbildning är en av de starkaste bakgrundsfaktorerna, oavsett migrationsbakgrund. VÅRBY I snitt går en elev 3,8 år i VBY RO 36 elever går i åk 9 men har varit 130 under 10 år Eleverna i årskurs 9 har i snitt gått 5,1 år i VBY RO 52 % går 3 år eller mindre i Vårbys kommunala skolor (24 % går 3 år eller mindre i KRÄKUN) 15 % av eleverna går 7-10 år i VBY RO (63 % av eleverna går 7-10 år i KRÄ/KUN) Många av de socioekonomiskt utsatta har som problem att det kommer äldre elever och det är svårt att på den korta tid skapa tillräcklig med kunskap hos dessa för att de ska inte ha genomslag i negativa statistiken!

6 Föräldrarnas utbildning påverkar elevernas meritvärde
s. 21 Viktiga faktorer som statistiskt kan förklara 40 procent av resultaten (enligt Skolverket) är elevernas kön, bakgrund och hemmiljö. Särskilt viktig är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är sannolikheten att barnen lyckas i skolan. Samvariationen mellan genomsnittligt meritvärde och föräldrars utbildningsnivå är tydlig när man jämför kurvorna i de två diagrammen ovan. s. 17 I de kommuner där skillnaderna är stora mellan högst och lägst resultat ser vi att skolorna med de lägsta resultaten ligger i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar. Barn som får höga betyg kommer oftare från studievana hem där de sociala koderna liknar dem i skolan. I andra miljöer blir barnen mer beroende av skolans förmåga att möta dem och se deras förmågor s. 17 Att resultaten påverkas av olika bakgrundsfaktorer så som socioekonomiska förhållanden, kön och migration är väl belagt. Men vi ser också goda resultat på skolor som finns i socioekonomiskt svaga områden med många immigrantelever med kortare tid i svensk skola, liksom vi ser resultat som inte är könsbundna. Något är det som gör att dessa skolor lyckas – men vad? Skolverket; Hur definieras föräldrarnas utbildningsnivå? Vi har delat in föräldrarnas utbildningsnivå i tre olika kategorier; "föräldrar med som högst gymnasial utbildning", "föräldrar med eftergymnasial utbildning" och "föräldrar med högst förgymnasial utbildning". I SIRIS räknas endast utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildningsnivå. Salsa; Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå Medelvärde av avgångselevernas biologiska föräldrars utbildningsnivå, faderns respektive moderns högsta utbildningsnivå. (Adoptivföräldrar med adoptivbarn jämställs med biologiska föräldrar). Utbildningsvärde 1 innebär genomgången folkskola/grundskola, utbildningsvärde 2 innebär att personen ifråga har genomgått gymnasial utbildning i högst tre år och utbildningsvärde 3 innebär att personen genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller erhållit minst 20 högskolepoäng. Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå har beräknats per elev och därefter har ett medelvärde per skola respektive kommun beräknats. I de fall där uppgift om den ena föräldern saknas har sammanvägd utbildningsnivå satts lika med den andra förälderns utbildningsnivå.

7 Forskning - att göra mer av det som ger resultat
s. 18 Vad forskare som Grosin och Hattie konstaterat är att följande faktorer kännetecknar framgångsrika skolor: Systematiskt kvalitetsarbete där tydliga mål kombineras med uppföljning och utvärdering Tydligt pedagogiskt ledarskap i en tydlig organisation Pedagoger med höga förväntningar Fokus på kunskaper och lärande Genomtänkt arbete med elever i behov av särskilt stöd Hur ska vi arbeta för att höja resultaten? Skolan ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Vi i Huddinge håller på med ett gediget arbete med att ta reda på vad vi ska göra mer av för att höja resultaten. Vi tittar på forskning, framför allt Hattie som ju gjort en sammanställning av en mängd forskningsrapporter. Detta har vi stött och blött i ledingsgruppen och det har också varit viktigt för oss att göra andra viktiga aktörer viktiga i arbetet – rektorer, biträdande, förskolechefer, biträdande, lärare, förskollärare, facken, politiker, förvaltningshuset – totalt ca 350 pers. vid olika tillfällen.

8 John Hattie Metastudie av 800 metastudier
Utbildningsforskare från Auckland Visible learning 2009 (svensk sammanfattning 2011) Visible learning for teachers 2011 (svensk översättning 2012) Metastudie av 800 metastudier undersökningar, 80 miljoner elever 138 faktorer som kan tänkas ha betydelse analyseras Effektstorlek ett mått på olika faktorers påverkan Tittar på faktorer knutna till: Eleven Hemmet Skolan Läraren Läroplan/utvecklingsprogram Undervisningen

9 Några saker som ”sticker ut”:
1,44 Elevers självskattning av egen prestation -0,34 Byte av skola 0,98 Formativ bedömning 0,04 Åldersblandat/homogent 0,88 Videoanalys 0,12 Nivågruppering 0,48 Förskoleaktiviteter 0,29 Hemläxor

10 Pedagogisk plattform Vi ska göra mer av det som ger resultat utifrån forskning och beprövad erfarenhet Gemensam för alla skolformer Förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Lyfter fram kännetecken på en god pedagogisk verksamhet och ska bidra till högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet. Ska ligga till grund för pedagogiska diskussioner s. 18 Vi kan verka för att personalen genomgående ställer samma krav och förväntningar på flickor och pojkar, liksom på elever från olika delar av kommunen, och vi kan förbättra lärmiljöerna med modern teknik som alla barn har tillgång till. Genom att arbeta på bas av den pedagogiska forskningen och systematiskt bearbeta framgångsfaktorerna i skolorna kan kommunerna alltså höja kvalitet och resultat över hela linjen och närma sig läroplanens likvärdighetsmål. Skolan ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Vi i Huddinge håller på med ett gediget arbete med att ta reda på vad vi ska göra mer av för att höja resultaten. Vi tittar på forskning, framför allt Hattie som ju gjort en sammanställning av en mängd forskningsrapporter. Detta har vi stött och blött i ledingsgruppen och det har också varit viktigt för oss att göra andra viktiga aktörer viktiga i arbetet – rektorer, biträdande, förskolechefer, biträdande, lärare, förskollärare, facken, politiker, förvaltningshuset – totalt ca 350 pers. vid olika tillfällen.

11 Ur rapporten How the world´s best-performing school systems come out on top McKinsey & Company 11

12 Tack till… Alla er som deltar i grundskolans nyckeltalsgrupp;
Botkyrka: Helena Duroj Haninge: Flavja Abeshi och Kenneth Kjernholm Huddinge: Artur Carlsson Nynäshamn: Eva Lundin Södertälje: Ingela Netz Salem: Jörgen Lundqvist Tyresö: Marika Lyman