Ekonomisk foderoptimering- Verklig foderstrategi!

En presentation över ämnet: "Ekonomisk foderoptimering- Verklig foderstrategi!"— Presentationens avskrift:

1 Ekonomisk foderoptimering- Verklig foderstrategi!
Emma Rudberg Skara Semin Ekonomisk foderoptimering- Verklig foderstrategi! Svensk Mjölks Mjölkföretagardagar Emma Rudberg, Skara Semin Nils- Gunnar Pettersson, HS Inledning: Den här PowerPoint presentationen visar hur man kan jobba med optimeringar i NORFOR och sedan använda det praktiskt ute på en gård. Vi har först och främst räknat ut produktionskostnad för spannmål och vallfoder, kostnad då fodret ligger på kornas foderbord. Dessa beräkningar har Nils-Gunnar Pettersson på HS i Jönköping gjort. Vi har även räknat ut alternativvärdet. Utifrån gårdens egna förutsättningar och framtidsplaner har vi lagt upp olika möjliga framtidsstrategier utifrån dagsläget, vad gäller foderstaten. Vi har bland annat tagit hänsyn till koantal, areal, avkastning på vall och spannmål, samt mål på kornas avkastning. Utefter dem praktiska möjligheterna har vi sedan gjort olika optimeringar i NORFOR. Från optimeringarna har jag Emma Rudberg tillsammans med växtodlingsrådgivare Nils-Gunnar Pettersson och lantbrukaren diskuterat kring vilka slutsatser vi kan dra från räkne exemplen, samt vilka strategier som kan passa lantbrukaren. Det är viktigt att poängtera hur viktigt samarbetet mellan olika rådgivare varit för att nå ett bra resultat.

2 Emma Rudberg Skara Semin
Gårdsbeskrivning Kurt och Johan Nordin, Klippan, Hånger, Värnamo Entreprenad verksamhet, lika stor del i företaget Modern uppbunden ladugård, kortbås, datafodervagn, mjölkräls, rundbalar, upprullare. 72 mjölkande, 85 kor totalt, 55 dräktiga djur. Sinkor i annan ladugård. Målsättningen är att leverera 780 ton mjölk om året. Johan Nordin driver mjölkproduktion med ca: 80 kor i en uppbunden ladugård, med en avkastning som idag ligger på 9300 kg mjölk per ko. Tidigare bedrevs mjölkproduktion även på Johans far Kurts gård. Genom att ta bort en rad med spaltboxar i Johans ladugård och även sätta in en rad med kor där, har koantalet kunnat utökas på ett smidigt sätt. I Kurts ladugård har man nu istället avvanda kalvar och kvigor. Ladugården är idag lättskött med mjölkräls och modern datakraftfodervagn. Ensilaget körs ut med upprullare. Kraftfodervagnen utfodrar kraftfoder 6 ggr/ dag och ensilaget utfodras 2 ggr/ dag. Ensilaget består bara av rundbalar. Kraftfodret bestod tidigare bara av köpfoder, men pga. dem höga kraftfoderpriserna får korna i år för första gången lite spannmål, som tidigare använts till kvigorna. Spannmålshanteringen ser ut som följer: Kall luftstork, planlager, luft under plåtgolvet. Spannmålen lagras även i torken. Sedan skruvas den upp till en ficka ovanför krossen. I krossen ramlar den ner i en fläkt, som blåser upp antingen i krossficka eller i tippkärran för transport till Klippan. På Klippan tippas spannmålen i en ny fläkt och blåses till en foderficka. Fickan fanns tidigare men utnyttjades inte, är den gamla krf. fickan, numera hålls köpkraftfodret i nya silos utanför ladugården. Det är sedan helt enkelt ett hål i taket där spannmålen rasar direkt ner i vagnen, måste dock fyllas manuellt, vilket görs 2 ggr/ dag genom att öppna fickan, göres när man mjölkar ton går in i torken idag.

3 Emma Rudberg Skara Semin
Ny foderstrategi i år Tidigare bara köpfoder till korna. Lite spannmål har odlats på gården, har tidigare använts till rekryteringsdjuren. Högt kraftfoderpris har gjort att spannmål i år för första gången används till korna, 2,5 kg per ko och dag. Positiv effekt likviditetsmässigt kr/ månad Ingen negativ effekt på mjölkmängd, positivt vad gäller smaklighet, påverkan på halter svårt att säga. Idagsläget köps allt kraftfoder in till gården, främst i form av färdigfoder och ibland har även betfor använts. Två olika kraftfoder kan i dagsläget användas. Lite spannmål finns idag på gården, som tidigare endast använts till kvigorna. Att odla mer spannmål själv på gården har tidigare inte ens diskuterats då det dels är låga skördar i området samt att Johan haft ont om mark, marken som funnits har gått åt till att odla vallfoder. Nu har Johan ökat sin areal, samt att genom att Johan och Nils-Gunnar fått bättre ordning på vallarna sista åren ger dem i dagsläget en bättre avkastning än dem gjort innan. Spannmålsodling är dock även i dagsläget inte aktuellt på alla marker. På en del marker kan man ha spannmål två år, på vissa bara som en avbrottsgröda till vallen, alltså ett år. Under hösten har vi alltså börjat lägga in spannmål till korna i deras foderstat. Korna får 1- 5 kg spm. beroende på laktation, laktations stadium, ureavärde, samt om det är en slaktko. Detta har gjort att ca: 150 kg färdigfoder varje dag har bytts ut mot spannmål. Vinsten av detta beror såklart på vilket pris och hur man värderar spannmålen. Det vi redan känner är dock att spannmålen påverkar gården likviditetsmässigt på ett positivt sett, då Johan märker att mindre kraftfoder går åt, inte lika mycket pengar måste ”läggas ut”. På en månad handlar det om en besparing på 4500 kg köp kraftfoder vilket i dagsläget motsvarar 11 160 kr (Solid 320 kostar 2,48 kr) Att vi lagt in spannmål har inte på något sett påverkat mjölkmängden negativt. Korna tycker den är smaklig. Korna får idag alltså en foderstat som består av ensilage, spm (50% korn och 50% havre) samt solid 320.

4 Hur skall framtidens foderstrategi på gården se ut?
Emma Rudberg Skara Semin Hur skall framtidens foderstrategi på gården se ut? Är det en lönsam strategi att fortsätta med denna mängd spannmål? Mer areal Skall jag använda ännu mer spannmål i foderstaten, köpa resten? Är det lönsamt att investera för mer lagring och hantering av spannmål? Skall jag odla och sälja spannmål istället? Är det lönsamt att investera i ett blandfodersystem enbart för att kunna blanda olika ensilage partier? Funderingarna kring framtiden handlar såklart om hur vi skall använda oss av spannmålen i framtiden? Mer spannmål? Är det lönsamt? Skall mer spannmål användas än i dagsläget måste investeringar för lagring och hantering göras. Är det fortfarande lönsamt efter en sådan investering? Även köpa spannmål för att kunna utnyttja spannmål fullt ut i kornas foderstat? Johan har också funderingar på att ändra i utfodringssystemet för grovfodret. Detta för att kunna utfodra korna flera gånger om dagen och ev. kunna blanda olika ensilage partier, samt kunna få balarna mer sönderdelade och på så vis få ett bättre foderutnyttjande. Idag utfodras ensilaget 2 ggr. per dag, i ett sådant system skulle man ju kunna utfodra ensilaget 3-4 ggr. per dag. Andra vinster blir ju att spillet minskar, korna drar ut mindre på båspallen, mindre risk för sporer, mindre jobb med ensilaget på ränngallren som måste rensas, samt mindre arbetstid då man slipper köra upprullaren. En negativ sak om man utfodrar fler gånger är att man måste skrapa gödsel fler gånger… Någon möjlighet till lagring och hantering av alternativa fodermedel finns inte i dagsläget, inte heller möjlighet att ex. använda spannmål och proteinfoder i ett blandfodersystem. I så fall måste investeringar för sådant göras. Hp-massa och majs kan endast användas i lagring i korv eller rundbal. Inga planlagrings möjligheter finns för andra råvaror. Råvaror som köps in måste kunna lagras i dem vanliga fodersilorna.

5 Produktionskostnad/ Alternativ värde på vall och spannmål
Emma Rudberg Skara Semin Produktionskostnad/ Alternativ värde på vall och spannmål Produktionskostnad Spm ,15 kr (efter lagring, krossning) Arbetskostnad 0,30 kr 1,45 kr Vall 1,08 kr Alternativ värdet Spm ,52 kr Vall ,24 kr Produktionskostnaden för spannmål enligt Hs beräkningar är 1,15kr. Dem flesta göromålen i denna kalkyl är gjorda av maskinstation. Kostnad krossning hantering: Johan lägger ca: 4 timmar i veckan på hantering av spannmålen. 180 kr/h ger en kostnad per år på ca:30 öre per kg spannmål. Produktionskostnaden på vallen har Hs beräknat till 1,08kr. Ensileringsmedel är då medräknat. Lantbrukaren kör en del borta med sin press vilket påverkar hans egen vallkostnad till viss del positivt. Alternativ värdet på spannmålen är vad lantbrukaren får om han säljer sin spannmål till Lantmännen ht- 2008 Alternativvärdet på vallen är satt efter Svensk Mjölk rekommendation efter avkastningen på spannmål i området (3500 kg)

6 Emma Rudberg Skara Semin
Förutsättningar Maxad vall odling ger max 14 kg ts per ko och dag ensilage, allt kraftfoder köps in. 4 kg spannmål, max 11 kg ts ensilage Minimum 9 kg ts per ko, ger 150 ton spannmål som kan säljas Ensilage kvalitet mål nivå: 11 MJ, 170 Rp, 520 NDF Rimligt genomsnitt: 10,5 MJ, 140 Rp, 540 NDF. 33 kg mjölk Ex. pris Solid 120: 2,49 kr, Unik 52: 2,64 kr Spm. 50 % Havre/ 50% Korn Detta är dem praktiska förutsättningarna som begränsar optimeringarna i NORFOR, det vill säga jag har använt dem som ” max tak” i olika optimeringar för att bla. foder som optimeras fram skall finnas i verkligheten. Odlar lantbrukaren bara vallfoder kan han få fram 14 kg ts bra vallfoder/ ko. Då måste han dock köpa in allt kraftfoder, ingen spannmål kan odlas. Odlar han max 4 kg spannmål per ko, kan han odla fram max 11 kg ts bra vallfoder/ ko. Om vi skall odla spannmål och sälja, måste vi ändå ha en viss mängd vallfoder till korna, så länge dem finns på gården. Jag har bestämt att minst 9 kg ts måste finnas per ko. Detta för att jag anser att om vi räknar på mindre i snitt och samtidigt relativt bra vallfoder så börjar det bli orealistiskt, vi måste in med typ halm, som inte finns. Ger vi korna 9 kg ts i snitt kan lantbrukaren odla fram 150 ton spannmål till avsalu. Vi har beräknat optimeringarna på ett ensilage med ett näringsvärde som vi känner känns rimlig under många år sikt. Vi siktar på mål nivån, men tror att på ex år är det rimligare för denne lantbrukare att uppnå en rimlig genomsnittsnivå. Så har jag gjort för att inte övervärdera vallfoder, då bra kvalitet gynnas mycket i foderstatsberäkningen. Ekonomin är beräknad på genomsnittlig målavkastning i besättningen, inklusive 20% överutfodring. Spannmålsblandningen består av 50% havre och 50% korn.

7 Emma Rudberg Skara Semin
Foderpris på gården +70 +93 +96 Det man bör tänka på när man jobbar med optimeringar i samband med en långsiktig foderstrategi, som också kan ge resultatet att man rekommenderar lantbrukaren att göra vissa investeringar, är ju att dem priser man räknar på är ju hur prisläget mellan olika fodermedel ser ut just nu i dagsläget! Om priserna ändrar sig, framförallt sinsemellan, kommer också optimeringarna att ändra sig. Således också resultatet och valet av strategi. Egentligen skulle man vilja veta hur framtiden kommer att se ut. Denna bild visar vad som hänt bakåt i tiden och ger en bild av att mycket kan ändra sig väldigt snabbt.

8 Slutsats- för hela företaget
Emma Rudberg Skara Semin Slutsats- för hela företaget 1, 45 kr spannmål max 4 kg, 11 kg ts vallfoder kr/år. Köpa resterande spannmål max 2,10kr Ex. köpt spannmål 1,80 kr kr kr Investering kr Avskrivning 10 år Ränta 5 % Underhåll Några slutsatser från optimeringarna: Spannmål för 1,45 vid mule i en foderstat med 4 kg spannmål i snitt samt max 11 kg ts vallfoder ger en minskad foderkostnad mot innan, då bara färdigfoder användes, på kr per år. Vill man använda en spannmålsfoderstat fullt ut måste spannmål köpas in. Köpt spannmål kan kosta upp till 2,10 på foderbordet. Ex. om spannmål skulle kosta 1,80 vid mule så skulle lantbrukaren tjäna ytterligare kr om han körde en foderstat med spannmål fullt ut gentemot bara färdigfoder som innan. Total skillnad mellan bara färdigfoder mot en foderstat där en viss andel odlas själv för 1,45kr och resten köps för 1,80kr på foderbord ger en minskad foderkostnad med en spannmålsfoderstat på kr/ år. Utefter den avskrivning, ränta och det underhåll som är satt skulle den vinsten av foderkostnaden möjliggöra en investering upp till 1,1 miljon kr.

9 Slutsats- hela företaget
Emma Rudberg Skara Semin Slutsats- hela företaget Vinst såld spannmål/ökad foderkostnad Ökad foderkostnad kr Försäljning spannmål Netto kr ( 1,52- 1,10 * ) kr Är det lönsamt att odla och sälja spannmål istället? Om vi bara kan ge korna 9 kg ts vallfoder och resten måste köpas in som ex. färdigfoder kommer foderkostnaden att öka kr mot dagsläget då vi använder 4 kg spannmål och resten färdigfoder. Säljer vi spannmålen får lantbrukaren 1,52 kr. Men den kostar ju ca. 1,10 på fältet att producera. Vinsten på spannmålen blir då kr. Genomför vi denna strategin kommer dock foderkostnaden till korna öka mer än vinsten blir på spannmålen. Det vill säga detta är inget lönsamt alternativ så länge lantbrukaren väljer att producera mjölk.

10 Slutsats- hela företaget
Emma Rudberg Skara Semin Slutsats- hela företaget Bra vallfoder, fri tillgång 11,5 MJ, 470 NDF, max-14 kg ts NDF, EFD begränsar intaget 33 kg mjölk- 2,6 kg Expro, 1,2 kg soja, 3 kg solid 520. + 9,62 kr kr / år Svårt att bygga en långsiktig foderstrategi på superbra ensilage år efter år! Bra vallfoder ger alltid billigast foderstater i alla olika optimeringsprogram som finns. Här är ett exempel med mycket bra vallfoder, 14 kg ts ligger som max i Norfor, då inte mer finns på gården. Jag tycker det är viktigt att hålla koll på fibermängden i norfor då man räknar på en stor mängd ensilage, så den inte blir för hög = korna orkar inte äta det man räknat ut. Norfor lägger en liten mängd av dyrt kraftfoder och stoppar istället in en mycket stor mängd ensilage, detta är typiskt för optimeringsprogram Expro är för tillfället prisvärt och kan passa bra när det är bra grovfoder. Troligtvis kommer korna behöva ha halm till denna foderstat för att fungera. Det finns framförallt en stor risk att dem kor som inte konsumerar den mängd grovfoder som Norfor räknat ut, kommer att bli dåliga i magarna. Det är viktigt att inte bygga en långsiktig foderstrategi på att alltid ha bra ensilage, då det alltid kommer att variera, även om lantbrukaren är på hugget!

11 Slutsats hela företaget
Emma Rudberg Skara Semin Slutsats hela företaget Investering i foderblandare? 11,2 MJ, 470 NDF, 165 Rp 10,3 MJ, 570 NDF, 130 Rp Bara blanda olika ensilage kvaliteter Ger ingen faktisk vinst i NORFOR Jämnare foder, tapp vid ensilage byte? Halm/ Helsäd- även vid topp vallfoder Jämnare ts- halt Jämnare smaklighet/ hygien mm. Vi försökte också räkna ut om det gick att få fram om det var lönsamt att investera i en foderblandare eller inte? Vi räknade på två olika vallkvaliteter. Nivåerna är satta efter lantbrukarens förutsättningar, vad som brukar vara bra och dåligt i hans fall. Vi tittade på dem enskilt och jämförde med om vi blandade dem två olika partierna. Ingen skillnad i vinst på foderkostnaden kunde hittas. Det finns ju som vi vet av erfarenhet flera positiva effekter av att blanda även om vi inte kunde påvisa direkta skillnaderna i dessa NORFOR beräkningarna ex. via jämnare foderkvalitet och ts halt.

12 Slutsats hela företaget
Emma Rudberg Skara Semin Slutsats hela företaget Kostnader mellan Åker och Mule I detta fallet 0,30 kr/ kg spannmål arbetskostnad Ex. 0,50 kr/ kg ts ensilage? Investeringskostnad per kg spannmål/ minskad arbetskostnad ”Svarta hålet” mellan rådgivningskompetenser. Fokusera mer på inomgårdsbiten, arbetskostnad, lagring, torkning, investering i ny utrustning. Vi behöver lägga mer krut i rådgivningsarbetet kring kostnaderna som finns mellan åker och kornas foderbord. Här har många lantbrukare höga kostnader som går att påverka. Ex. så var arbetskostnaden per kilo spannmål i detta fall 30 öre per kg spannmål. Det finns exempel där kostnaden för att ta hem ensilage från åker fram till foderbord uppgår ända till 50 öre per kg ts. En investering i en mer rationell hantering kan löna sig!

13 Vilken är den rätta ”verkliga foderstrategin” på din egen gård?
Emma Rudberg Skara Semin Vilken är den rätta ”verkliga foderstrategin” på din egen gård? Vad är produktionskostnaden på din spannmål och ditt vallfoder? Vad är alternativ värdet? Vilka möjligheter har du? Optimera! Vad har du för framtidsstrategi? Det blir i NORFOR ännu mer intressant att veta gårdens verkliga produktionskostnad på vall och spannmål. Det är också intressant att presentera och diskutera gårdens alternativ värde på hemmaproducerat foder med lantbrukaren. Ta hänsyn till gårdens praktiska förutsättningar. Optimera! Fundera och diskutera! Fundera kring vilken framtids strategi som är den bästa just för den här gården! Det är först när vi jobbar på detta sätt som vi diskuterar verklig foderkostnad och verklig foderstrategi!