diabetes prevention kungssten – dpk

En presentation över ämnet: "diabetes prevention kungssten – dpk"— Presentationens avskrift:

1 diabetes prevention kungssten – dpk
Ett utvecklingsarbete i Primärvårdsområde Väster Vårdcentralen Kungssten Göteborg Kerstin Ahnberg processledare/ distrikts- och diabetessköterska Eva-Lisa Petersson med dr, AT, handledare/ FOUU-enheten Valda delar ur det här projektet, som är inspirerat av finska DPS som visade att diabetes kan förebyggas till nästan 60% med livsstilsförändring. Befolkningsunderlaget på Vårdcentralen var ca personer 2009. Ohälsotalet låg på ca 20%, hela Göteborgs snitt var ca 35% .

2 Instabil kranskärlssjukdom
Diabetesdiagnos 5 år Förhöjt blodsocker 10-20 år Insulinresistens Av Sveriges befolkning enbart 30% som förblir ”sockerfriska” livet ut Instabil kranskärlssjukdom

3 Syfte (1) Att prova en arbetsmetod som identifierar personer med risk att utveckla typ 2 diabetes

4 Diabetestest Ålder 4 p BMI 2 p Midjemått 4 p
Motion mindre än 30 minuter dagligen 2 p Ej grönsaker/frukt, bär dagligen 1 p Nånsin blodtrycksmedicin regelbundet 2 p Nånsin högt blodsocker p Någon anhörig typ 1- eller typ 2 diabetes 5 p 25 p En bärande del i screeningen; Skattar risken att insjukna inom 10 år. (12 p > 1/6, 20p > ½) Som ni ser väger ålder, midjemått, enstaka högt blodsocker samt ärftlighet högst.

5 40-60 år

6 Syfte (2) Att intervenera genom
ett preventionsprogram liknande den finska ”Högriskstrategin”

7 De tre målen Individuellt kostmål Minst 4 tim fysisk aktivitet /vecka
Minska i vikt till BMI 25 / minst 5 %

8 ? Hur stor andel deltagare uppnådde de tre målen?
Förändrades livskvaliteten för deltagarna? Valt ut 2 av frågeställningarna. Även en hälsoekonomisk utvärdering, finns rapporter för den intresserade.

9 På laboratoriet vikt → * BMI ≥ 27 / 30 → ↓ längd
* midjemått  * 2 blodsocker * diabetestest ≥ 12 p → ändra livsstil? ≥ 20 p: OGTT Att alla i åldersgruppen vägdes och mättes, oberoende av besöksorsak, var en framgångsfaktor. Patienterna förvarnades via affischer i trapphus och väntrum.

10 Inklusion Samtal I samtycke kompletterande provtagning
presentation av de tre målen (Livsstilsvärdering) Livskvalitetsformulär Livsstilsfrågor (Blomstrand)

11 Intervention Samtal II Kvartalsbesök 1,2,3 vikt- och motionshistoria
2-tim/fastande blodsocker, BMI, midjemått, blodtryck kostanamnes ↓ kvartalsutvärdering individuella mål kvartalsmål sätts uppdateras

12 1-års-besök Samtal III 2-tim/fastande blodsocker, BMI, midjemått, blodtryck, lipidstatus OGTT vid behov Årsutvärdering av de tre målen (Livsstilsvärdering) Livskvalitetsformulär Livsstilsfrågor (Blomstrand)

13 Delresultat Kvantitativa data

14 Flödet 35 inkluderades 2 diabetesdiagnoser 33 påbörjade interventionen
28 fullföljde år 1 2 diabetesdiagnoser 4 avhopp 1 diabetesdiagnos 2 diabetesdiagnos avbröt -3 diabetes = 28. Alla data bygger alltså på endast 28 personer! Ta det för vad det är!!! Diabetesincidens i gruppen första året på 5/35=15%.

15 Demografi De som fullföljde.

16 Måluppfyllelser % n=28 nått mål delvis 10 20 30 40 50 60 70 80 kost
10 20 30 40 50 60 70 80 kost fysisk aktivitet vikt Procent nått mål delvis ej nått ”Mer än fyra timmars fysisk aktivitet/vecka” det mål som flest uppnådde; 71 %. Viktreduktion på minst 5 % lyckades 32 % uppnå. ”Delvis” uppnått viktmål motsvarade en viktminskning på 3 -5 %. Trettionio procent hade uppnått sina kostmål när året var slut. (Delvis kost= klarat alla kostkvartalsmålen till minst 50-75%)

17 Medicinska data före och efter (n=28)
mv±SD 2009 mv±SD 2010 BMI 32 ± 4 31±4 vikt 90,6 ± 12,1 88,0±12 midjemått (cm) 108 ± 8 107±8 Könsskillnad på viktminskningen till kvinnornas fördel ( -3,5 respektive 0,9 kg, BMI skiljde från start 32,5 respektive 31). Samtliga som minskade i vikt (18 st) hade mv på -4,8 kg

18 Medicinska data före och efter (n=28)
blodtryck (mm Hg) mv±SD mv±SD 2010 systoliskt 136 ± ± 13 diastoliskt ± ± 9 Tjugo av deltagarna var blodtrycksbehandlade, de flesta med 2 preparat.

19 Svarar man ja så är det negativt för hälsan.

20 Svar på ”Frågor om din livsstil”, före och efter 1 år, %, n=28
20 40 60 80 100 för lite motion före efter rökning före stress arb före stress fritid före alkohol före övervikt före för mkt fett före för litet fibrer före för mkt sött före % vet ej % ja Varje stapelbar redovisar en frågas svar vid start och efter ett år . Gå igenom varje par! Rött = antal ja-svar = negativt Stressen på fritiden halverades.

21 Förändringar, livsstilssvar (n=28) enskilt + enskilt och grupp ( 15+13)
enskilt enskilt o grupp Motion 13% ↑ 39% ↑ Fritids- stress 40→27% 77→31% Oklarheter om kost ↑ ↓ 3 gånger fler var nöjda med sin motionsaktivitet av de som gick i grupp jämfört med övriga. Fritidsstressen sjönk rejält i båda grupperna. För de som gick i grupp minskade antalet oklarheter om kost; de övriga hade fler oklarheter efter än före. Tolka olika – mindre säker när man vet mer? (”Still confused on a higher level?”) (Tendens att de som gick i grupp allmänt upplevde sig ha större problem att lösa, de hade högre BMI, det var fler med högre utbildning/välbetalda i grupp än enskilt. )

22 Livskvalitetsformulär (EuroQol-5D)
Rörlighet Jag går utan svårigheter  Jag kan gå men med viss svårighet  Jag är sängliggande  Hygien Huvudsakliga aktiviteter (t ex arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter) Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär  Jag har måttliga smärtor eller besvär  Jag har svåra smärtor eller besvär  Oro/nedstämdhet Jag är inte orolig eller nedstämd  Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning  Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd  Man kan räkna ut ett livskvalitets- eller EQ-5D-index ur svaren på detta. QALYs; ger kanske ett tydligare mått, (livskvalitetsjusterade levnadsår). Man kan tycka att detta formuläret är väldigt trubbigt för exempelvis metabola syndromet/prediabetes, men …

23 Livskvalitet antal svar med problem, % (n=28) före och efter
Se förbättringarna i rörlighet och oro/nedstämdhet.

24 Alla har gjort sina resor, men märk skillnaderna mellan livsstilsgrupp eller inte!
(0,1 – de flesta Grupp/inte 0,15 – 0,05)

25 ? → ! Hur stor andel deltagare uppnådde de tre målen? 20% Förändrades livskvaliteten för deltagarna? Ja, oro/nedstämdhet, besvär med rörlighet samt stress på fritiden; alla halverades. I livsstilsfrågorna ser vi en halverad effekt på fritidsstressen (60 till 30 %). Hur stor roll spelade livsstilsgruppen för förbättringen i livskvalitet? – enligt jämförelserna i EQ-5D – relativt stor roll.