Straffrätt för nämndemän vid Malmö tingsrätt 15 januari 2011

En presentation över ämnet: "Straffrätt för nämndemän vid Malmö tingsrätt 15 januari 2011"— Presentationens avskrift:

1 Straffrätt för nämndemän vid Malmö tingsrätt 15 januari 2011
STRAFF OCH PÅFÖLJDER Straffrätt för nämndemän vid Malmö tingsrätt 15 januari 2011

2 Dagens program Hur resonerar vi när vi bestämmer ett brotts straffvärde? Hur resonerar vi när vi väljer påföljd? Lite teoretiskt, krångligt och svårt … … men nyttigt att veta som nämndeman?

3 Först bestämmer vi vilket brott den tilltalade skall dömas för
Åklagarens gärningsbeskrivning styr Vi kan ibland döma för ett annat brott än vad åklagaren åtalat för rån – stöld försök till mord – grov misshandel eller annan grad av ett gradindelat brot förskingring – grov förskingring

4 UTGÅNGSPUNKTEN är alltid vilket brott vi dömer för
Straff skall bestämmas inom brottets straffskala med beaktande av kravet på enhetlig rättstillämpning efter brottets straffvärde anges i lagen (t ex två till sex år) Praxis (HD, RH, Borgeke-Stertzel) den skada, kränkning eller fara som brottet inneburit

5 Alla brott har en straffskala
Mord – tio år eller livstid Dråp – sex till tio år Grov misshandel – ett till tio år Misshandel – fängelse högst två år Ringa misshandel – böter eller fängelse i högst sex månader

6 Inom straffskalan bestäms straffvärdet alltså av
Hur allvarligt brottet är i förhållande till andra liknande brott Lika brott skall ge lika straff Allvarligare brott skall ge strängare straff Vad gärningsmannen insett eller borde ha insett om den skada, kränkning eller fara brottet medfört och vilket motiv han eller hon haft.

7 Vi skall också beakta försvårande och förmildrande omständigheter
Försvårande omständigheter Avsikten var att brottet skulle få svårare följder än det faktiskt fick (stubinen slocknade?) Särskild hänsynslöshet (Skarpa skott vid rån?) Utnyttjande av någons skyddslösa ställning (åldringsrån, knarklangning på skola?) Utnyttjande av egen ställning eller förtroende (häktesvakt som langar knark) Förmår/lurar/tvingar någon annan att medverka i brottet Hatbrott Ägnat att rubba tilliten hos ett barn i förhållande till en närstående person

8 Förmildrande omständigheter
Orsakat av annans grovt kränkande beteende (provokationer) Gärningsmannens allvarliga psykiska störning, uppenbart bristande utveckling, erfarenhet eller nedsatta omdömesförmåga Brottet föranlett av stark mänsklig medkänsla (barmhärtighetsmord?) Nödliknande eller nödvärnsliknande situationer (jaktbrott?)

9 Om vi samtidigt dömer för flera brott…
måste brottslighetens samlade straffvärde bestämmas. Mängdreduktion (inte ”mängdrabatt”) 1+1/2+1/3+1/4+1/5…= samlat straffvärde. Ingen exakt vetenskap utan en rimlighetsbedömning ska göras! (Bygger på ASPERATIONSPRINCIPEN)

10 Sammanfattningsvis: Tre faktorer styr straffvärdesbestämningen
Straffskalan för brottet Kravet på en enhetlig rättstillämpning Den aktuella gärningens straffvärde Straffvärdet för det aktuella brottet beror på Den skada och kränkning gärningen medfört Den tilltalades motiv Andra försvårande eller förmildrande omständigheter

11 Nu har vi Dags att välja påföljd!
Fastställt vilket brott vi ska döma för Sett vilken straffskala som gäller Bestämt det aktuella brottets straffvärde eller, vid flera brott, det samlade straffvärdet. Dags att välja påföljd!

12 Straff och övriga påföljder
Fängelse Böter Övriga påföljder Villkorlig dom Skyddstillsyn Överlämnande till särskild vård

13 Information för nämndemän vid Malmö tingsrätt
PÅFÖLJDSTRAPPA FÖR VUXNA FÄNGELSE SKYDDSTILLSYN +VÅRDFÖRESKRIFT +SAMHÄLLSTJÄNST +KONTRAKTSVÅRD +FÄNGELSE VILLKORLIG DOM + BÖTER + SAMHÄLLSTJÄNST BÖTER Thed Adelswärd

14 Information för nämndemän vid Malmö tingsrätt
Böter DAGSBÖTER st (200) kr, minst 750 kr ca en tusendel av årsinkomsten PENNINGBÖTER 200 – 4000 kr ( kr) (NORMERADE BÖTER) 77 § lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled (bot från och med fem till och med 50 öre för varje stycke flottgods, dock lägst 10 kronor) och i 41 § fiskelagen (1993:787). Enligt den senare bestämmelsen skall böter för vissa fall av otillåtet fiske och underlåten uppgiftsskyldighet ”bestämmas till ett krontal som motsvarar lägst tio och högst femhundra gånger antalet kilowatt i motorerna på fiskefartyget”. Thed Adelswärd

15 FÄNGELSE 14 dagar – 10 år eller LIVSTID
Högst 18 år (26:2, 2 st p :3) Villkorlig frigivning sker efter 2/3 av straffet prövotid under villkorlig frigivning övervakning om det är påkallat kan förverkas vid ny brottslighet (eller misskötsamhet)

16 VILLKORLIG DOM Kan användas om straffvärdet lägre än ett år
och brottet kan antas vara engångshändelse Villkorlig dom innebär två års prövotid Villkorlig dom kan förenas med böter (skall normalt ske) samhällstjänst (för att undvika fängelse, dvs om brottets art eller återfall talar för fängelse!)

17 SKYDDSTILLSYN Kan användas om straffvärdet lägre än ett år
och behov av övervakning finns för att hindra återfall Innebär övervakning ett år och prövotid tre år Skyddstillsyn kan förenas med böter fängelse upp tre månader föreskrifter om vård mm Kontraktsvård Samhällstjänst (för att undvika fängelse, dvs om brottets art eller återfall talar för fängelse!)

18 SAMHÄLLSTJÄNST Oavlönat arbete skall utföras i timmar Kräver samtycke från den dömde Fiktivt fängelsestraff skall anges i domen 40 (50) tim = 1 mån 60 (70) tim = 2 mån 80 (90) tim = 3 mån … 240 tim = 11 mån Föreskrift vid villkorlig dom och skyddstillsyn för att undvika fängelse Två kategorier dömda kan alltså ”drabbas”: artbrottslingar återfallsbrottslingar

19 HUVUDREGLER FÖR PÅFÖLJDSVAL
FÄNGELSE SKALL UNDVIKAS Om STRAFFVÄRDET är ÖVER ETT ÅR => FÄNGELSE Om STRAFFVÄRDET är UNDER ETT ÅR => VILLKORLIG DOM eller SKYDDSTILLSYN, om inte a. ÅTERFALL I BROTT eller b. BROTTETS ART gör att FÄNGELSE ändå skall väljas

20 FÄNGELSE ELLER EJ EJ FÄNGELSE utan VILLKORLIG DOM ELLER SKYDDSTILLSYN
UNDANTAG: ÅTERFALL ELLER BROTT AV VISSA SLAG (ARTBROTT) FÄNGELSE UNDANTAG: KONTRAKTSVÅRD 14 dgr 6 mån 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år

21 Annorlunda uttryckt SKÄL FÖR FÄNGELSE ÄR ENDAST:
STRAFFVÄRDET ÄR HÖGRE ÄN ETT ÅR eller, om straffvärdet är under ett år, BROTTETS ART och/eller ÅTERFALL I BROTT

22 VILKA BROTT ÄR ”ARTBROTT”?
Mened!! Jaktbrott!! Grovt vapenbrott!! Narkotikabrott! Rattfylleri!? Misshandel?! Bokföringsbrott??! Flyktingsmuggling?! EJ SÅ ”ARTIGA” BROTT Förskingring Bedrägeri Stöld Olaga intrång? Olovlig körning?? …

23 Barn och ungdomar (15-18-21 år)
Information för nämndemän vid Malmö tingsrätt Barn och ungdomar ( år) Ungdom skall alltid beaktas vid straffmätningen (se nästa bild ”Ungdomsreduktion”) Fängelse får användas som påföljd endast om synnerliga skäl om under 18 år då brottet begicks särskilda skäl för 18 – 21 åringar Om fängelse väljs döms istället till sluten ungdomsvård om gm är under 18 år då brottet begicks (och under 21 vid domen) Förbud mot livstid om under 21 år då brottet begicks Kommentar Förarbetena till paragrafen finns i prop. 2005/06:165 och JuU bet. 2005/06:34. Paragrafen, som infördes genom 2007 års reform, reglerar den nya påföljden ungdomstjänst. Bakgrund till regleringen. Ungdomstjänst var tidigare inte en fristående påföljd utan kunde endast aktualiseras i kombination med påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten. Vid utvärderingen efter 1999 års reform framfördes kritik mot att endast hälften av landets kommuner hade infört ungdomstjänst. För att principen om att lika fall skall behandlas lika skall få ett större genomslag borde ungdomstjänst göras tillgänglig i hela landet. En grundtanke i 2007 års ändringar av ungdomspåföljderna är vidare att användningen av böter och frihetsberövande påföljder för unga lagöverträdare bör minska. Att ungdomstjänst tidigare endast kunde dömas ut genom en särskild föreskrift när påföljden bestäms till överlämnande till vård inom socialtjänsten innebar att en del unga som i och för sig var lämpliga för ungdomstjänst inte blev aktuella för ungdomstjänst på grund av att de inte hade något vårdbehov. Det förhållandet att användningsområdet för överlämnande till vård inom socialtjänsten minskas medförde också behov av ett nytt påföljdsalternativ. Ungdomstjänst kan vidare enligt regeringens bedömning vara en tydlig och pedagogisk påföljd för unga och är också möjlig att förena med de straffrättsliga principerna om förutsebarhet, proportionalitet och konsekvens. Första stycket i paragrafen behandlar förutsättningarna för att döma ut påföljden och beskriver påföljdens innebörd. Endast den som är under 21 år får dömas till ungdomstjänst. Den unge måste samtycka till påföljden. Detta innebär bl.a. att samtycket måste föreligga innan rätten fattar beslut i påföljdsfrågan. Vidare får ungdomstjänst dömas ut endast om påföljden är lämplig med hänsyn till den unges person och övriga omständigheter. Med detta avses andra förhållanden än sådana som har med själva brottsligheten att göra. Är den unges personliga förhållanden sådana att det är mindre troligt att han eller hon kommer att kunna klara av att fullgöra ungdomstjänsten är påföljden givetvis inte lämplig. Det kan vara förhållandet om t.ex. den misstänkte har missbruksproblem. Ett annan sådan omständighet kan vara att den unge inte kommer att kunna verkställa påföljden inom rimlig tid. Domstolen måste här göra en samlad bedömning i varje enskilt fall. Ungdomstjänsten skall verkställas så snart det kan ske. Ungdomstjänst skall bestå av oavlönat arbete och annan särskilt anordnad verksamhet. Socialnämnden skall bestämma det närmare innehållet i ungdomstjänsten i en arbetsplan och utse handledare för den unge. Ungdomstjänsten kan bestå av ett inledande moment som innebär att socialtjänsten klargör villkoren för ungdomstjänsten för den unge men även ger honom eller henne möjlighet att reflektera över sin livssituation och diskutera det brott han eller hon har gjort sig skyldig till. Därtill kan hållas ett avslutande samtal där den unge ges återkoppling rörande hur ungdomstjänsten har genomförts. Det är också möjligt att vid behov fylla ungdomstjänsten med t.ex. olika former av program. Till skillnad mot vad som gällde enligt tidigare lagstiftning är det dock inte möjligt att ungdomstjänst enbart består av sådan verksamhet. Utgångspunkten bör i stället vara att den särskilt anordnade verksamheten utgör en mindre del av ungdomstjänsten. Rätten får döma ut lägst 20 och högst 150 timmar ungdomstjänst. Detta gäller oberoende av antalet brott som lagförs. Av andra stycket följer att den som är över 18 år får dömas till ungdomstjänst endast om det finns särskilda skäl för det. Den som är över 18 år får således endast undantagsvis dömas till ungdomstjänst. Den restriktivitet som tidigare gällde rörande att överlämna unga över 18 år till vård inom socialtjänsten i förening med ungdomstjänst kan tjäna som utgångspunkt vid bestämmelsens tillämpning. Särskilda skäl för att döma någon i åldersgruppen 18–20 år till ungdomstjänst kan exempelvis vara att brottet begåtts före 18 års ålder och det blir aktuellt att bestämma påföljden kort efter det att den unge fyllt 18 år. Tredje stycket innehåller vissa bestämmelser om påföljdsval. Enligt bestämmelsen får rätten döma till ungdomstjänst om påföljden kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och den unges tidigare brottslighet och det inte finns skäl för att döma till ungdomsvård. Utgångspunkten är att ungdomsvård skall ha företräde i påföljdsvalet framför ungdomstjänst. Först om det inte finns anledning att döma till ungdomsvård bör rätten döma till ungdomstjänst. Avsikten är dock att det skall finnas en viss flexibilitet i tillämpningen som möjliggör avsteg från huvudregeln om valet mellan ungdomsvård och ungdomstjänst. Normalt bör ungdomstjänst inte dömas ut om brottslighetens straffvärde med tillämpning av 29 kap. 1–3 §§, således före den reduktion till följd av ålder som skall ske med stöd av 29 kap 7 §, överstiger ett års fängelse. Vid högre straffvärden torde det ofta finnas skäl för att döma till ungdomsvård. Om det trots allt inte skulle vara fallet bör annan påföljd väljas. Ungdomstjänst är vanligen en lämpligare påföljd än villkorlig dom, bl.a. på grund av dess pedagogiska och vägledande innehåll. Ungdomstjänst bör också ha företräde framför skyddstillsyn. Vid högre straffvärden, då ungdomstjänst inte är en tillräckligt ingripande påföljd, kan det dock finnas skäl att döma till villkorlig dom eller skyddstillsyn. Återfall är normalt inte ett hinder mot att döma till ungdomstjänst. Vid återfall torde emellertid ungdomsvård, eventuellt i förening med en tilläggspåföljd, ofta aktualiseras. Enbart brottets art är inte ett hinder mot att döma till ungdomstjänst. I de fall påföljden i dag bestäms till ett kort frihetsberövande på grund av brottets art bör ungdomstjänst i stället kunna komma i fråga (jfr NJA 2001 s. 913). I valet mellan ungdomstjänst och böter skall ungdomstjänst väljas om den påföljden inte är alltför ingripande. Således skall ungdomstjänst vanligen väljas i stället för böter. Om alternativet är ett lindrigt bötesstraff skall dock böter i stället väljas. Så är normalt fallet om alternativet är ett lägre bötesstraff än omkring 60 dagsböter. Antalet timmar ungdomstjänst skall bestämmas med utgångspunkt från straffvärdet och andra omständigheter som är relevanta vid straffmätningen. Utgångspunkten vid beräkningen av antalet timmar bör vara att 60 dagsböter normalt motsvarar det lägsta antalet timmar ungdomstjänst som kan dömas ut, dvs. 20. Detta innebär att om alternativet i det enskilda fallet hade varit ett straff om 60 dagsböter bör omkring 20 timmar ungdomstjänst dömas ut. Vidare bör området upp till 50 timmar ungdomstjänst i första hand förbehållas fall där alternativet är ett bötesstraff. Således bör området från och med 50 till och med 150 timmar normalt användas för fall som bör ge anledning till en strängare påföljd än böter. Det högsta antalet timmar ungdomstjänst bör vanligen användas där straffvärdet efter beaktande av bl.a. 29 kap. 3 § första stycket 3 samt särskilda omständigheter att beakta vid straffmätningen, främst den tilltalades ungdom enligt 29 kap. 7 § första stycket, motsvarar omkring sex månaders fängelse. Det bör beaktas att straffnedsättning i förhållande till straffvärdet när brottet ligger på fängelsenivå procentuellt ökar ju yngre tilltalade är, jfr Borgeke m.fl. i SvJT 2006 s. 243 (häfte 3). Thed Adelswärd

24 Ungdomsreduktion Ålder Straff 15 1/5 16 1/4 17 1/3 18 1/2 19 2/3 20
3/4 - 4/5

25 Påföljder för unga I Böter (kan jämkas) Villkorlig dom Skyddstillsyn
Ungdomstjänst kräver samtycke främst för barn under 18 år timmar 20-50 timmar motsvarar ca 60 db – 1 mån fä Innebär oavlönat arbete eller annan verksamhet

26 Påföljder för unga II Ungdomsvård vård inom socialtjänsten
föreskrift i domen att följa ett ungdomskontrakt (vårdplan) kan förenas med ungdomstjänst eller dagsböter (max 200)

27 Påföljder för unga III Sluten ungdomsvård 14 dagar – 4 år
inleds alltid på slutet ungdomshem (§12-hem) för unga vid brott med höga straffvärden ej villkorlig frigivning från sluten ungdomsvård Straffmätning för 18-åring som gjort sig skyldig till dråp Dråp utgör synnerliga skäl för fängelse Straffvärde 6 år för ”vuxen” - ungdomsreduktion 3 år - villkorlig frigivning 1 år Straff 2 års sluten ungdomsvård

28 PSYKISKT STÖRDA LAGÖVERTRÄDARE I
FÄNGELSEFÖRBUD vid Allvarlig Psykisk Störning (APS) ÖVERLÄMNANDE TILL RÄTTSPSYKIATRISK VÅRD (RPV) kan ske om APS vid DOMEN och VÅRDBEHOV RPV MED SÄRSKILD UTSKRIVNINGSPRÖVING OM DESSUTOM APS förelåg vid GÄRNINGSTILLFÄLLET

29 INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL
Information för nämndemän vid Malmö tingsrätt INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL FÖRUTSÄTTNINGAR fängelse högst sex månader bostad, el, telefon samtycke, även av familjen INNEBÄR ”husarrest” inga droger (till vilka etanol räknas) täta kontroller i hem och på arbete MISSKÖTSAMHET LEDER DIREKT TILL FÄNGELSE Information för nämndemän vid Malmö tingsrätt Thed Adelswärd